Telehamnar, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 39

Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät, här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.
Metod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.

Författare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.

Mottagare: Den som är intresserad allmänt av ”utvecklingen in i kommunikationssamhället” och regional utveckling.

Grad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.

Täckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport39.pdf

Den automatiserade experten. Teldok Via nr 12

Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens ”Culture, Language and Artificial Intelligence” som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket, inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka – tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.
Den andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA. Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finns en rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.
Metod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.

Avsändare: Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket, nu vid Statskontoret.

Mottagare: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.

Grad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.

Täckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet.

Datumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.

Nyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via12.pdf

Telekonferenser och telekommunikationer i USA 1986. Teldok Via 2

Innehåll: Telecon VI-utställningen innehöll ett antal intressanta stillbildstelefoner. Vidare växer telekonferenser enligt principen punkt till multi-punkt. Ett antal universitets-, konsult- och utredningsföretags nyckelpersoner och projekt beskrivs kortfattat. Mer detaljerade är rapporterna från Pac Bell och Gateway, Times Mirrors nedlagda videotextjänst.
Metod: Korta referat av vad förf. sett och hört.

Avsändare: Claire Forchheimer är forskare och småföretagare.

Mottagare: Den som behöver tips inför USA-besök inom telematikområdet liksom den som söker experter och utredare.

Grad av analys: Flera institutioner beskrivs på ett tiotal rader, d.v.s. med undantag för stillbildstelefoner och Gateway rör det sig i stort sett om kommenterade projektbeskrivningar och persontips.

Täckning: Ett väl valt stickprov på aktiviteter i USA.

Datumstämpel: Hösten 1986

Nyhetsvärde: Begränsat utom för den som har intresse av just de beskrivna företeelserna och institutionerna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via2.pdf

Kontorsautomation i USA. Teldok Rapport nr 18

Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.
Metod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.

Avsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet, regeringens ansvarige för datafrågor.

Mottagare: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.

Grad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet.

Täckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.

Datumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)

Nyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport18.pdf

Datorbaserad information i småföretag. Teldok Rapport nr 15

Innehåll: Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster).
Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA – både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotex-baserad.
Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTE-Telenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.
Metod: Intervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser).

Avsändare: Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast.

Mottagare: Alla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag.

Grad av ananlys: Kritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden.

Täckning: Viktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser.

Datumstämpel: Resan gjordes hösten 1984.

Nyhetsvärde: Den breda sammanställningen och inriktningen på småföretag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport15.pdf

Office Automation in the US. Teldok Ref.dok. E

Innehåll: Fallstudier (på engelska) över tiden av knappt 30 mycket varierande system för kontorsautomation i vid mening -videokonferenser, elektroniska meddelandesystem, databassökning, talteknologi, distansarbete m.m. Samma företag och organisationer besöktes först 1981 och återbesöktes sedan (1982-1983) av samme undersökare/konsult, som själv är mycket tekniskt kompetent.
Metod: Personliga och telefonintervjuer.

Avsändare: Richard Dalton, konsult, författare m.m. inom områdena kontorsautomation och programvaror.

Mottagare: Ansvariga för och utredare av ADB- och kontorsinformationsfrågor.

Grad av analys: Kommenterande, jämförande. Tidsdimensionen ger ett extra värde.

Täckning: Ett fåtal amerikanska företag, de flesta dock mycket stora och ryktbara av olika skäl.

Datumstämpel: Datainsamlingar 1981-1983, färdigställt 1984.

Nyhetsvärde: Visar vad som kan hända med kontorsautomationssystem efter den första prövoperioden – succé, vidareutveckling, misslyckande eller t.o.m. total glömska. (Hade vi ett sånt system? Känner du nån som vill köpa vårt gamla…?)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumente.pdf

Persondatorer i USA. Teldok Rapport nr 13

Innehåll: Beskriver persondatorns historia och diskuterar definitionen av vad en persondator är. Granskning av marknadsledarna, de tio största tillverkarna, samt marknadsutvecklingen. Tar upp olika aspekter av persondatorns användning, såsom program, användning i arbetslivet, särskilt på kontor och i den stora federala förvaltningsapparaten samt även hemarbete.
Ren hobbyverksamhet finns också med, liksom skolornas datoranvändning och andra utbildningsaspekter. Den framtida utvecklingen beskrivs i termer av pris; typer; periferiutrustning; nät etc. Bland ”spridda notiser” återfinns återverkningar på dataservice; könsklyftan; databrottslighet ; programmering i naturligt språk m.m.
Metod: Litteraturarbete, konsultrapporter inte minst.

Avsändare: Börje Söderlund, tidigare journalist vid Televerket.

Mottagare: Politiker, datordebattörer, media, alla som är intresserade av persondatorens framtida användning och marknadsutveckling.

Grad av analys: Hederligt återgivande av källor och olikartade bilder. Fattas gör dock det konstnärliga användandet av persondatorer.

Täckning: God; inriktningen på USA ger en viss begränsning.

Datumstämpel: Augusti 1984.

Nyhetsvärde: Att på svenska få en samlad bild.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport13.pdf

The Automated Office. Teldok Rapport nr 6

Innehåll: Rapporten vill redovisa intressanta nyheter inom kontorsautomation i USA. Bl.a. beskrivs talande och lyssnande datorer, frågan om bildskärmsarbete är farligt och aspekter på telependling. Konstruktion och produktion diskuteras, trots titeln, också. Kontorsfunktionerna uppdelas i transaktioner, dokumentation, telefonering och personalkontakter. Informationslagring och databaser, informationsförmedling och nätverk, in- och utmatning tillhör det som behandlas. Huvudrapporten är på engelska och mer komplex, varför skriften inleds med återgivande av populariserande artiklar på svenska. Huvudrapporten beskriver teknik, produktivitetsutveckling, kontorsarbetet i systemtermer och fogar här in empiriska data. Rapporten är på engelska men har vissa svenska inslag, bl.a. en kort utblick i början.
Metod: I huvudsak litteraturöversikt, insatt i ett egenutvecklat analysschema. Forskningsrön omsatta till utvecklings- resultat.

Avsändare: Olov Östberg skrev rapporten som TCOs gästforskare i USA, med bakgrund som professor i Luleå; nu är han bl a åter i Luleå; Martin Helander är ergonomi-professor i USA, tidigare i Luleå.

Mottagare: Utredare och forskar vad gäller data- och kommunikationssystem; analytiker inom större företag och organisationer med ansvar för utveckling inom dessa områden.

Grad av analys: En betydande skepsis till tekniken; en mindre till primärmaterialet.

Datumstämpel: November 1983.

Nyhetsvärde: Ett försök till ”heltäckning” av kontorsfunktionerna, vilket hjälper läsaren att själv uppdatera rapporten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport6.pdf

Kontorsautomation. Teldok Rapport nr 8

Innehåll: Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA, Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel. Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.
Metod: Journalistik summering av ”länderexperter” i form av fallstudier eller ”faktablad” kring olika projekt.

Avsändare: Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området, bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.

Mottagare: Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom (teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.

Grad av analys: Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.

Täckning: Betingat av ursprungs- materialet, som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.

Datumstämpel: Febr. 1983 (ursprungsdokumenten).

Nyhetsvärde: Inget eget – det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport8.pdf