För den som fäster vikt vid integritetsskydd – möjligheten att värna en personlig sfär, att söka information i diskreta former och att sprida kunskaper eller åsikter anonymt – ter sig framtidsutsikterna mörka”, skriver frilansjournalisten Anders R Olsson, författare till den nya rapporten Efter 11 september 2001: – Kan Storebror hejdas?
Rapporten har tillkommit i ljuset av den internationella utvecklingen efter den ödesdigra 11 september. Av kända skäl har samhällets behov av skydd mot våld och terror kommit i förgrunden, och frågorna kommit att få räckvidd långt utanför nationella gränser.
Efter 11 september 2001 utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006; boken (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Tag Archives: USA
Den nya och omedelbara ekonomin. Teldok Rapport nr 143
Ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den ny. Det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever och dör. Det säger professor Gunnar Eliasson i en ny rapport om Den nya och omedelbara ekonomin, där han också frågar: Existerade den Nya Ekonomin? Vilken roll spelar egentligen tekniken, särskilt Internet, för ekonomisk tillväxt i samhället? Och hur påverkar den nya ekonomin oss?
Industriella revolutioner är sällsynta. Förra gången sådan inträffade var för nästan 200 år sedan. Den industriella revolutionen var möjlig bara genom en att en kombination av gynnsamma förutsättningar förelåg. Utan att flera sådana förutsättningar kombineras i framtiden uteblir de verkliga möjligheterna att dra nytta av den nya teknologin.
Internet representerar något radikalt nytt som i grunden kan förändra industriekonomiernas sätt att organisera sin produktion. Det kan bli ”en industriell omvandling vars komplexitet saknar motstycke under tidigare industriella revolutioner”.
Kanske får vi se samma tillväxt i Sverige – och samma ”magnifika innovativa förnyelse av de gamla svenska storföretagen” – som under årtiondena efter andra världskriget. Troligen blir dagens storföretag förr eller senare förlorare.
Det är i användarindustrin som de största effekterna uppstår – i den ”gamla” produktionen, särskilt inom verkstadsindustrin. Produkterna blir bättre och produktionen kan organiseras mycket effektivare tack vare den nya dator- och kommunikationstekniken.
”Utvecklingen av avancerade produkter handlar alltid om experiment och interaktion mellan producenter och kunder.” Krävande kunder är därför en viktig och dynamisk faktor bakom inte bara företagens utan hela nationens konkurrenskraft.
För att den nya industriella omvandlingen ska lyckas, med Internet, efterlyser Gunnar Eliasson ”småskalig kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnås genom samverkan i breda kompetensblock” som är teknologiskt diversifierade. För de anställda och entreprenörerna måste skapas ”ett nytt individuellt anpassat socialt försäkringskapital” istället för gamla socialförsäkringar. Och mer aktivt entreprenörskap behövs, en trend som är tydlig sedan 30 år.
Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv är den tionde av ca dussinet publikationer som utges i Telematik 2004. Professor Gunnar Eliasson är en så entusiasmerande och mångkunnig författare att rapporten ges ut i två versioner: 143a omfattar ca 300 sidor och kostar 300 kronor, medan 143b är en sammanfattning på ca 30 sidor som kostar 150 kronor.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.
Så byggdes en världsindustri. Entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Teldok Rapport Via nr 28
Bengt Mölleryd (som också skrivit TELDOK-Info 14: Mobila telekommunikationer – en handbok) är författare till Via TELDOK 28: Så byggdes en världsindustri – entreprenörskapets betydelse för svensk mobiltelefoni. Boken bygger på Bengt Mölleryds licentiatavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.
” Det är ingen överdrift att påstå att mobiltelefonin givit upphov till en enorm marknad i Sverige, och att mobiltelefoni utvecklats till att bli en av de viktigaste sektorerna i svenskt näringsliv. Tidningarna är dagligen fyllda med annonser för mobiltelefoner och artiklar om mobiltelefoni. Hur kan det komma sig att Sverige hamnat i täten av mobiltelefoniutvecklingen? Vad ligger bakom att flera svenska företag blivit ledande inom mobiltelefonibranschen? Och varför har just Sverige störst spridning av mobiltelefoner? ”
The building of a World Industry. Teldok Via nr 28
It is hard to find places on earth shaped more by mobile communications than the Nordic countries. The penetration of mobile phones, on a country basis, is the highest in the world in Finland, Norway, and Sweden. Swedish and Finnish corporations lead in the area of developing phones and systems for mobile communications. Who planned this? Well, nobody did; and noone realle foresaw it. It just happened; and this report outlines the rocky and winding road to world leadership.
Tulipanaros eller dagsslända? Telework i Europa vid 1990-talets slut. Teldok Via nr 27
Intresset för telework är stort i många länder, inte minst i EU. Man brukar ordna European Telework Week med evenemang på en rad platser. Det ledande arrangemanget år 1995 skedde i Rom, år 1996 i Wien och 1997 i Stockholm.
Lennart och Lilian har besökt konferenser under European Telework Week 1995 och samtalat både då och senare med en rad experter på området. En mångfacetterad bild av teleworking kommer fram. Den kan Du läsa om i ”Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt”.
Resor i rum och tid. Teldok Rapport nr 105
Innehåll: TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan länderna. Efterklokheten samlas i en analys.
Metod: Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.
Avsändare: Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.
Mottagare: Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.
Grad av analys: Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.
Täckning: BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.
Datumstämpel: Årsskiftet 1995/96.
Nyhetsvärde: En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.
Elektroniska marknader – dagligvara och vision. Teldok Info nr 15
Innehåll: Beskriver marknaders funktionssätt och med utgångspunkt från denna beskrivning vad man bör kunna vänta sig av olika elektroniska marknadsfunktioner, såsom informationsöverföring, avtalsslutande och betalning. Ger ett stort antal exempel från mycket skiftande typer av produkter och tjänster liksom olika typer av nät, såsom sådana för EDI, olika börser, CompuServe – och så, förstås, Internet.
Metod: Översikten baseras på ett omfattande skriftligt bakgrundsmaterial i form av böcker och tidskrifter, elektroniska meddelanden, intervjuer och egna praktiska försök på t ex CompuServe.
Avsändare: Bengt-Arne Vedin är innovationsforskare med inriktning mot IT och framtidsstudier. Han förestår Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer och är ledamot av TELDOKs redaktionskommitté.
Mottagare: Den som vill ha en överblick över den i och för sig snabba utvecklingen vad gäller elektroniska marknader – en utveckling som ännu dock till sin totala volym är mer omtalad än faktisk (undantagandes vissa uppenbara och stora elektroniska marknader såsom aktie-, valuta- och optionsbörser).
Grad av analys: Beskriver översiktligt de olika möjligheter och problem som identifierats. Ger några praktiska exempel på transaktioner.
Täckning: Beskriver de 1995-96 i användning och diskussion viktigaste yttringarna av idén om elektroniska marknader.
Datumstämpel: Slutmanus lämnat i mitten av december 1995.
Nyhetsvärde: Som andra TELDOK Info skall värdet ligga i det lättillgängliga översikten.
Office Information Systems in the United States and Sweden. Teldok Rapport nr 89
Innehåll: En beskrivning av utvecklingen vad gäller system för kontorsinformation baserad på tre tidigare intervjuserier för TELDOK; det handlar alltså om förändringar över mer än tio år, med delvis samma företag och organisationer som studieobjekt.
Metod: ”Fallstudier” av system för kontorsinformation i tretton företag och en organisation (Riksdagen). De tidigare intervjuerna gjordes 1983, 1986 och 1989.
Avsändare: Alan Purchase är amerikansk konsult inom informationsteknik, speciellt datoranvändning, med ett förflutet inom SRI International och, som sagt, med tidigare TELDOK-rapporter med samma inriktning bakom sig
Mottagare: Beslutsfattare och kvalificerade användare av informationstekniska system främst i större företag och organisationer.
Grad av analys: Djupgående och på solida historiska fakta grundad analys, främst genom jämförelser mellan företag och över tiden.
Täckning: Tillverkande företag med mycket olikartad inriktning; banker; detaljhandel – djupågående fallstudier med sådanas fördelar och begränsningar.
Datumstämpel: Intervjuer hösten 1992, utgivning maj 1994.
Nyhetsvärde: Det historiska svepet och hithörande djupare analys och perspektiv.
NII -USAs elektroniska motorvägar, alias Infobahn. Teldok Rapport nr 91
Innehåll: Ett reportage om utvecklingen i USA av idéerna om elektroniska motorvägar – the National Information Infrastructure – som läget var våren 1994. Tonvikten är på lagstiftningsprocessen, dvs presidentens initiativ och Kongressens behandling av lagförslag.
Metod: Intervjuer med nyckelpersoner, genomgång av en stor mängd skriftligt material, från olika hand- och reportageböcker till vittnesmål i Kongressen och andra policy-dokument.
Avsändare: Gull-May Holst och Bengt-Arne Vedin är forskare och konsulter med inriktning på IT samt innovation.
Mottagare: Den som vill förstå särskilt de amerikanska utgångspunkterna och den amerikanska diskussionen vad gäller elektroniska motorvägare eller ”Infobahn”.
Grad av analys: Här konstrasteras de många motsägande uppfattningarna om vad utvecklingen kan bära i sitt sköte mot varandra, med de olika aktörernas, bedömarnas och analytikernas utgångspunkter redovisade.
Täckning: Rapporten går fram till och med april 1994 och bör täcka de väsentligaste principerna men naturligtvis inte vad som timat i lagstiftningsprocesssen eller i företagens agerande efter denna tidpunkt.
Datumstämpel: Rapporten färdigskriven vid utgången av april, utgiven juni 1994.
Nyhetsvärde: Samlad bild av diskussionen om elektroniska motorvägar i USA – men ingen bild av motsvarande i Europa eller Sverige.
Multimediakommunikationer i USA. Teldok Via nr 24
Innehåll: En faktaspäckad rapport om olika typer av multimediasystem samt hur utvecklingen nu tycks på väg att ta fart, speciellt inom näringsliv och utbildning men även inom hälsovård, myndigheter och underhållning.
Metod: Intervjuer och litteraturfakta från aktuell affärs- och teknisk press samt rapporter.
Avsändare: Hans Sandberg är journalist, rapporterande från USA för ett antal svenska tidningar och tidskrifter.
Mottagare: Den som vill ha en översiktlig men ändå detaljerad beskrivning av den amerikanska utvecklingen inom multimedia.
Grad av analys: Begränsad, delvis förmedlad via intervjuuttalanden från personer med erfarenhet och överblick.
Täckning: Omfattande, med den naturliga reservationen på ett snabbrörligt område att det gäller vid rapporttidpunkten.
Datumstämpel: Januari 1994.
Nyhetsvärde: Närbild med många detaljer men också bredd från ett dynamiskt utvecklingsfält.