Framtidens fordon – mötet mellan två mobila världar undersöker vad som händer när två mobila världar – fordon och IT/telekommunikation – smälter samman i det som fordonsbranschen kallar telematik. Här finns visioner, tillämpningsområden, möjliggörande tekniker, användningsexempel och framtida utmaningar för att skapa framtidens fordon.
Begreppet telematik har börjat användas för tillämpning av kommunikations- och positioneringsteknik i fordon: telematik förenar fordonets möjlighet att sätta människor och gods i rörelse med telefonins möjlighet att binda samman dessa.
Framtidens fordon presenterar telematikens fem tillämpningsområden: säkerhet och trygghet, underhåll av fordon, navigation och framkomlighet, produktivitet samt information och underhållning.
Framtidens fordon har skrivits av Ola Henfridsson, Helena Holmström, Rikard Lindgren, Carl Magnus Olsson och Fredrik Svahn, Telematics Group på Viktoriainstitutet.
Framtidens fordon utges av VINNOVA och TELDOK i programmet Telematik 2006. Den tryckta rapporten (150:–) kan köpas och/eller läsas som PDF-fil.
Tag Archives: Telematik
Telematik för italienska småföretag. Teldok Rapport nr 77
Innehåll: Beskriver olika typer av tjänster liksom hur italienska småföretag utnyttjar dem. Det gäller on-line-tjänster och småföretag i nätverk inklusive samtliga publika tjänster för företag. Tillämpningarna turism och franchising har egna kapitel.
Metod: Genomgång av tillgängliga tjänster; besök på företag; granskning av tryckt material.
Avsändare: Författarinnan är civilingenjör och arbetar på det svenska tekniska attachékontoret i Milano.
Mottagare: Alla som är intresserade av hur småföretag kan stärka sin konkurrenskraft med hjälp av tele- och informationsteknik.
Grad av analys: Ger både svensk och italiensk liksom teknisk bakgrundsbeskrivning; analys av ett par branscher.
Täckning: Beskriver alla vid författandet tillgängliga tjänster; punktnedslag utanför de angivna branscherna.
Datumstämpel: Utgiven december 1992.
Nyhetsvärde: Italien är ovanligt beroende av mindre och medelstora företag, ett fenomen som granskats i flera rapporter från Sveriges Tekniska Attachéer; denna är den första med inriktning mot informationsteknik.
Informationshantering för samhällsservice. Teldok Rapport nr 38
Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.
Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.
Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.
Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.
Mottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.
Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.
Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.
Datumstämpel: Juni 1988
Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.
Datastrategier i statsförvaltningen. Teldok Rapport nr 33
Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet, väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkterna för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informations- och ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.
Metod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.
Avsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.
Mottagare: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.
Grad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effekterna av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.
Täckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket, riksskatteverket).
Datumstämpel: Februari 1988
Nyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt, av ett antal offentliga datasystem.
Telematiken hemma. Teldok Via nr 6
Innehåll: Detta är en konferensrapport från juni 1987: ”Social implications of home interactive telematics” i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla. Det finns ca tusen sådana ”intelligenta hem”, och fler tillkommer i snabb takt. Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.
Metod: Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.
Avsändare: Tomas Ohlin är fil lic och numera vid Teleguide Scandinavia AB.
Mottagare: Den som är intresserad av sociala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.
Grad av analys: Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.
Täckning: Naturligen begränsad av konferensprogrammet, som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet.
Datumstämpel: Juni 1987.
Nyhetsvärde: Svensk sammanfattning av ”svåråtkomlig” konferens på framtidsbetonat tema.
Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30
Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.
Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.
Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.
Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.
Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.
Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.
Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.
Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28
Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.
Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.
Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.
Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.
Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.
Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.
Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.
Telekom i Japan. Teldok Rapport nr 29
Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).
Ett internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.
Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.
Mottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.
Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.
Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.
Grad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.
Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.
Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.
Sociala försök med informationsteknologi i några danska kommuner. Teldok Ref.dok. I
Innehåll: I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark ”hybridnätsavtalet” enligt vilket ett ”stamnät” av optiska fibrer skulle byggas ut, kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt, kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett decentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt.
De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt – vi får t.o.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut. De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med färre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde – kommunkontoret kan föras närmare medborgaren – TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra. I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll.
Större samhällen som Vejle, Aabenraa – som fått rangen av ”nationellt försökscentrum” – och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.
Metod: Studier av beslutsdokument, besök och intervjuer.
Avsändare: Tommy Lundtofte, dansk i Sverige
Mottagare: Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.
Grad av analys: Förutsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.
Täckning: Förefaller representativt när det gjordes – i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.
Nyhetsvärde: En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.
Telematik och organisationsstyrning. Teldok Rapport nr 20
Innehåll: EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session ”Telematics och Organizational Control”.
Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret, i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder.
Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.
Metod: Sammanfattning av inlämnade bidrag (”papers”), presentationer och diskussioner.
Avsändare: Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
Mottagare: Organisationsutredare och -utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet.
Grad av analys: Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.
Täckning: 22 forskare varav 5 svenska refereras.
Datumstämpel och Nyhetsvärde: Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.