Telefaxen och användarna. Teldok Via nr 16

Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent, vilket är tillfredsställande.
En fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen – vilket är medianvärdet. Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.
Metod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund.

Avsändare: Forskare vid Handelshögskolan.

Målgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.

Grad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående.

Täckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället; genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad ”faxmognad” e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.

Datumstämpel: Utgiven december 1989.

Nyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via16.pdf

Omvälvning i televärlden. Teldok Rapport nr 36

Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.
För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.
Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.
Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.
Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport36.pdf

Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30

Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.

Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.

Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.

Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.

Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.

Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.

Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport30.pdf

Office Automation and related technologies. Teldok Ref.dok. D

Innehåll: Ger (på engelska) ny statistik beträffande kontorsautomation (OA) i Japan – läge för olika utrustningar, prognoser, enkätsvar om problem och produktivitetsvinster m.m.. Beskriver inträngande teknikläget inom fyra särskilda teknik-/tillämpningsområden. För telefax, som är särskilt utbredd i Japan, pågår ett utvecklingsarbete på den s.k. grupp 4-typen som kommer att göra den olik grupp 4-telefax i Europa. Arbete pågår också beträffande datoriserad språköversättning, inom olika myndigheter och företag som beskrivs. Talteknologi – taligenkänning/talstyrning och syntetiskt tal – har förekommit länge i Japan, och rapporten återger några tillämpningar och anger forskningsfronten. Captain, det japanska videotex-systemet, beskrivs och jämförs med NAPLPS och CEPT, amerikanska respektive europeiska standarder för videotex. Beskriver återbesök (nya fallstudier) hos åtta av de organisationer som dokumenteras i Referensdokument C.
Metod: Dokumentstudier och intervjuer av japanska undersökare.

Avsändare: Dåvarande Scantech Tokyo Office.

Mottagare: Allmänintresserade liksom specialister inom rapportens huvudområden – kontorsautomation, videotex, talteknologi, telefax, nästa generations datorer.

Grad av analys: Återgivning av innehåll i dokument och intervjuer.

Täckning: Mycket god inom teknik-/tillämpningsområdena.

Datumstämpel: Materialet insamlades 1984.

Nyhetsvärde: Komprimerad Japan-översikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentd.pdf

Ett textnummer. Teldok Info nr 2

Innehåll: Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta ”högre” blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Teletex, en del av datanätet Datex. Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas (liksom för videotex) mest telenätet ”Datel uppringd”, ibland Datel. Datel uppringd blir Telepak, Datel fast är en fix teleförbindelse t.ex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.
Metod: Översiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion.

Avsändare: Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, tillika TELDOKs sekreterare.

Mottagare: Alla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datel etc.

Grad av analys: Ger alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller sytemval eller installationer.

Täckning: Täcker just text, däremot ej t.ex. bilder eller röst.

Datumstämpel: Maj 1984

Nyhetsvärde: Den i lättsmält och komprimerad form samlade översikten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info2.pdf

Kontorsautomation. Teldok Rapport nr 8

Innehåll: Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA, Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel. Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.
Metod: Journalistik summering av ”länderexperter” i form av fallstudier eller ”faktablad” kring olika projekt.

Avsändare: Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området, bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.

Mottagare: Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom (teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.

Grad av analys: Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.

Täckning: Betingat av ursprungs- materialet, som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.

Datumstämpel: Febr. 1983 (ursprungsdokumenten).

Nyhetsvärde: Inget eget – det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport8.pdf