Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.
Bör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?
Hovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.
Journalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.
I en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.
Tag Archives: Seipel Peter
CSCW. A Promise soon to be Realized? Teldok Rapport nr 71
Innehåll: CSCW står för Computer Supported Collaborative Work, dvs utnyttjandet av datorstöd för lagarbete. Nya sådana datorstöd, främst programvara men också kommunikationslänkar m m, tillkommer oupphörligt och går ofta under namnet ”groupware”, försvenskat till ”gruppvara”. Företeelsen placeras i rapporten in i sitt sammanhang, varefter följer redovisningar och kommentarer kring en studieresa om groupware till USA, där det finns ett antal företag, universitetsinstitutioner, installationer, analyser, jämförelser och erfarenheter. Experter ger översikter och framtidsbilder; studieresans deltagare redovisar sina egna intryck.
Metod: En centralpunkt för utvecklingen av CSCW är University of Arizona i Tucson och över huvud taget har besök företagits vid centrala utvecklingsinstanser (mer än hos pionjäranvändare, som senare redovisat spännande resultat). Genom de många besökspunkterna i USA samt de insiktsfulla föredragen och diskussionerna är allsidigheten god, undantaget senare erfarenhetsrapportering. (Det är ett snabbrörligt fält.)
Avsändare: Peter Docherty är forskare vid IMIT, Institute for Management of Innovation and Technology.
Mottagare: Personer med ansvar för lagarbete över tids-, organisations- och geografiska avstånd, t ex kring kvalitetsfrågor eller forsknings- och utvecklingsprojekt.
Grad av analys: Ett av besöken, på University of Georgia, erbjöd en preliminär jämförelse mellan olika system. Resedeltagarnas olika bakgrund och erfarenhet borgar för motsvarande allsidighet i bedömningar och analyser.
Täckning: I huvudsak en typ av groupware, nämligen sådan för gruppmöten med gemenskap i tiden och med inriktning på att generera idéer och problemlösningar för att sedan, fortfarande i grupp, diskutera och rangordna uppslagen.
Datumstämpel: Studieresa april 1991, rapport mars 1992.
Nyhetsvärde: En allsidig introduktion till och diskussion av CSCW.