Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145

Vidgas ”den digitala klyftan”?
Eller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?
Och vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?

Tyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.
I rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.
I Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.
I Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.

Tyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport145.pdf

Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion. Teldok Rapport nr 144

Europas sargade teleindustri och blödande teleoperatörer kan gå ljusare tider till mötes, tack vare att EU före USA och Japan introducerar ny reglering. En grundläggande förutsättning för att införa nya teletjänster till flera hundra miljoner användare är nämligen ny lagstiftning och reglering. Läs mer om ”vad som händer på bredbandsfronten i Sverige, om IP-telefoni som snart är verklighet i Sverige i stor skala, om ökad frekvenstilldelning för 3G och om några av de viktiga regelverk som är stadda i förändring”.

De rikaste industriländerna går i bräschen för att modernisera de internationella och nationella regelverken i syfte att underlätta fortsatt expansion för nya och gamla teletjänster, för mobilnät och bredbandsnät, rapporterar frilansjournalisten Göte Andersson i rapporten Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.
Det handlar om ”stora förändringar inom EU, världshandelsorganisationen WTO, Internationella Teleunionen (ITU) och andra organisationer”. Man förhandlar om lagar och regelverk som ska stimulera ökad frihandel och ökad konkurrens, vilket underlättar storskaligt införande av ny telekomteknik. Det gäller bredband, 3G-telefoni, WLAN, nya Internettjänster, IP-telefoni, digital-TV och en rad andra tjänster.
Tack vare WTOs frihandelsavtal 1997 kan OECD-länderna redovisa hög tillväxt och kraftiga prissänkningar. Världens länder går nu in i regelbundna frihandelsförhandlingar på telekom-området, precis som på det traditionella varuhandelsområdet.
Tilldelning av frekvenser (för t ex mobiltelefoni) är en mycket långsiktig process. Fördelarna är förstås stora med att kunna nå globala massmarknader med samma slags teknik. Det är av det skälet mobilindustrin vill samordna frekvenstilldelningen så att samma telefoner ska kunna användas i Europa, Asien och USA.

År 2010 räknar mobilindustrin med att det ska finnas mer än 2 miljarder mobilabonnenter i hela världen, dubbelt så många som idag. Och 600 miljoner av dessa ska vara nytillkomna 3G-abonnenter. (3G har bl a kallats ”nästa generations” mobiltelefoni och ”bredband i fickan”.) Bl a frekvensdiskussionerna avgör hur många som finner det attraktivt och prisbilligt att skaffa 3G-abonnemang.
ITU beslutade 2000 att rekommendera en ökning av frekvenstilldelningen ”med flera hundra procent” till 3G-nät. Avvecklingen av analog TV frigör frekvenser som kan användas för de nya 3G-näten. Det blir 75% billigare att bygga 3G-nät i 400 MHz-bandet, som nu används för analog TV, än att använda 2 GHz-bandet.
Förhandlingar förbereds också som gäller tilldelningen av fler frekvenser för WLAN, trådlösa nät. Med WLAN får användarna ännu bredbandigare kapacitet, ca 20 Mbit/s, fast ”fläckvis”, till vad som brukar kallas ”hot spots”. Om WLAN och 3G ska kunna konkurrera är frekvenstilldelningen viktig.

EU är före USA och Japan med att upprätta ett nytt gemensamt regelverk som täcker telefoni, Internet och överföring av TV-tjänster. Med start 2003 ska de nya reglerna bereda vägen för IP-telefoni, för en rad andra Internet-tjänster och för de viktiga positioneringstjänsterna i mobilnäten, som mobilindustrin räknar med ska vara grunden för framtidens mobiltjänster.

Nya bredbandsnät gör det möjligt för fler leverantörer att erbjuda sina tjänster i öppen konkurrens. Detta gäller särskilt när många ”tunga fastighetsägare” bygger egna bredbandsnät, med kapacitet upp till 100 Mbit/s fram till varje bostad, till Sveriges flerfamiljshus. De stora fastighetsägarna bygger egna IP-baserade bredbandsnät avsedda att klara Internet-access, IP-telefoni, IP-TV samt styr-och regleringstjänster i fastigheterna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport144.pdf