Tag Archives: Kontorsautomation

Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation. Teldok Rapport nr 48

Posted on by

Innehåll: Genom initiativ av Kommun- Data och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem – se också Teldok Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet, Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.
Metod: Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.

Målgrupp: Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.

Grad av analys: Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.

Täckning: En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.

Datumstämpel: Utgivning juli 1989.

Nyhetsvärde: Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet, TELDOK Rapport 55.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport48.pdf

Datorgrafik och kommunikation. Teldok Info nr 8

Posted on by

Innehåll: Beskriver alla slags datorsystem för att ”teckna”, d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter. Grafiskt arbete – dekstop publishing – presentationssystem samt konstruktion – CAD – behandlas mer i detalj.
Metod: En kunnigs kunniga översikt.

Avsändare: Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik, Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.

Målgrupp: Alla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik.

Grad av analys: Den kunniga översiktens.

Täckning: Alla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna.

Datumstämpel: November 1988.

Nyhetsvärde: En lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info8.pdf

Office Automation Trends in the United States. Teldok Info nr 10

Posted on by

Innehåll: Beskriver vad multimedia är, dvs en kombination av olika presentationsformer via digital teknik: ”ett helhetsbegrepp för integrering av bild, ljud och text i ett dokument, producerade och lagrade i en persondator”. Här redovisas hur man producerar och använder multimedia, liksom hur man arbetar med dem. Användningsområden är utbildning, forskning, information, marknadsföring, hushåll, musik och undrhållning.
Metod: En erfaren experts översikt.

Avsändare: Thord Fjällström är pedagog och bildkonstnär.

Mottagare: Alla med intresse av en kort introduktion till multimedia.

Grad av analys: Den erfarne multimediaanvändaren delar med sig av egna erfarenheter och insikter.

Täckning: Täcker det mesta som vid sammanställningen var publikt tillgängligt.

Datumstämpel: Förordet daterat 31 december 1991, utgivning januari 1992.

Nyhetsvärde: Ligger i lättillgänglighet, översikt och sammanfattning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info10.pdf

Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn. Teldok Rapport nr 42

Posted on by

Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.

Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.

Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.

Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.

Datumstämpel: Oktober 1988

Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport42.pdf

Inflytande och Datorbaserade kommunikations-system. Teldok Rapport nr 27

Posted on by

Innehåll: Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat – och rapporterat om – är användning av meddelandesystem, från ”lappar” över ”brev” till ”konferenser”. Utöver naturliga frågor som vilka funktioner som finns och väljs behandlas även t.ex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.
Det stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges – med vederbörliga reservationer – liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.
Metod: Detta är en rapport från ett forskningsprojekt ev tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.

Avsändare: Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet, Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.

Mottagare: Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.

Grad av analys: Även om det är en forskningsrapport har läsarna besparats primärmaterialet och förs direkt in i resultat och slutsatser av kvalificerat och detaljerat slag.

Täckning: De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.

Datumstämpel: Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt, återtryckt av TELDOK i april 1987.

Nyhetsvärde: Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport27.pdf

Kontorens Informationssystem. Teldok Rapport nr 31

Posted on by

Innehåll: Undertiteln är ”Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan – ett reportage”. Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningarna är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät. USA ser en snabb persondatortillväxt. Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.
Metod: Undertitelns ”reportage” markerar en – mycket ambitiös – journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.

Avsändare: Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.

Mottagare: Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.

Grad av analys: Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.

Täckning: Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport31.pdf

Meddelanden att använda. Teldok Rapport nr 24

Posted on by

Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, ”Meddelande att läsa”. Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.
Många noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, ”multimedia”. Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.
Avsändare: Lillemor Adriansson är fil lic och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet, och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.

Mottagare: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande – dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.

Datumstämpel: November 1986

Nyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport24.pdf

Ny teleteknik i Sverige – användning idag. Teldok Rapport nr 25

Posted on by

Innehåll: En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar – i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.
Ett tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.
Även Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmarit-projektet. Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellit-länkar till kabel-TV-nät, radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.
Metod: Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och intervjuer samt beskrivit produkter och tjänster.

Avsändare: Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal ”studieresenärer” med olika bakgrund har bistått redaktören.

Mottagare: Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.

Grad av analys: Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.

Täckning: Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.

Datumstämpel: Studieresorna är i själva verket flera, från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.

Nyhetsvärde: Försök att se ”hela Sverige” översiktligt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport25.pdf

Stress. Teldok Rapport nr 23

Posted on by

Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.
Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.
Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.

Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Mottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.

Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.

Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf

Kontorsautomation. Teldok Rapport nr 8

Posted on by

Innehåll: Ett försök att ur en omfattande dokumentation av experiment med kontorsautomatisering i USA, Västeuropa och Japan dra fram ett antal viktiga trender och spännande exempel. Teleposten drivs på av snabbt kända telekostnader. Informationshantering är inte längre detsamma som ADB. Första steget tas nu via persondatorer. I Europa arbetar man på kommunikation mellan, i USA inom organisationer. Japan ligger efter på kontorsautomation, före dock på telefax.
Metod: Journalistik summering av ”länderexperter” i form av fallstudier eller ”faktablad” kring olika projekt.

Avsändare: Wennersten och Holmberg är välrenommerade journalister inom området, bägge som fd chefredaktörer på Datavärlden resp. Modern Administration.

Mottagare: Den som vill skaffa sig en översikt över tendenser inom (teleanknuten) kontorsautomatisering 1983.

Grad av analys: Subjektivt urval; det spännande snarare än det signifikanta.

Täckning: Betingat av ursprungs- materialet, som är från litet olika tidpunkter. Bra täckning i USA och Storbritannien, god i Japan, sämre på Europas fastland.

Datumstämpel: Febr. 1983 (ursprungsdokumenten).

Nyhetsvärde: Inget eget – det är lätttillgängligheten och överblicken som är viktiga.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport8.pdf