Tyskland och användningen av Internet. Teldok Rapport nr 145

Vidgas ”den digitala klyftan”?
Eller kommer de grupper – och länder – som ligger efter när det gäller IT-tillgång att komma ifatt de tidiga användarna?
Och vad påverkar IT-utvecklingen i ett land?

Tyskland och användningen av Internet visar hur användningen av Internet (och mobiltelefoni) utvecklats i Tyskland utifrån ett antal aktuella faktorer som politik, reglering, utbildning och företagande.
I rapporten jämförs med situationen i Sverige – som ligger före, men hur länge? Tyngdpunkten ligger på att beskriva den tyska situationen och använda uppgifter om Sverige där så anses relevant för att belysa skillnaderna.
I Tyskland betonar man oftare behovet av snabba anslutningar för att få fler användare. Ökningstakten av antalet anslutna och användningen kan accelerera först när fler ”snabba” och ”enkla” anslutningsalternativ erbjuds, t ex Internetanslutning via kabel-TV.
I Tyskland har det aldrig existerat Kompis-datorer eller andra satsningar på datorer i skolan. Där Sverige haft en lång period för omställningen, ska Tyskland ställa om utbildningsväsendet på mycket kort tid. Under de närmaste åren kommer däremot de stora tyska koncernerna att satsa stort på IT för att effektivisera sin verksamhet.

Tyskland och användningen av Internet – en jämförelse med Sverige är den tolfte rapporten som publiceras i programmet Telematik 2004. Rapporten har författats av Magnus Brattgård och Lars Truedsson.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport145.pdf

Den grafiska branschens utveckling mot digital kommunikation. Teldok Rapport nr 99

Innehåll: En serie reportage från företag som arbetar med olika aspekter av digital produktion av trycksaker, vilket inte enbart är tryckerier utan också till exempel företag som erbjuder digitala bilder. Innehållet handlar alltså om behandling av såväl bilder som text samt naturligtvis om hur dessa bearbetas och hanteras liksom om kommunikation, specifikt ISDN.
Metod: Grundliga ”fallstudier” i form av reportage från sex företag med stor spännvidd vad gäller aktiviteter. Det handlar om en digital bildbas i Kiruna, med ursprung i satellitbilder; fotodatabasen PhotoImaging; Reprostugan, ett företag för digitaliserad färgläggning av tecknade serier; ett repro- och ett reklamföretag i samverkan, Grafia och Connexion; ytterligare ett reproföretag, Scannrepro; samt tryckeriet Halls.

Avsändare: Bertil Håkansson är internationellt verksam journalist med inriktning på den informationstekniska utvecklingen.

Mottagare: Den grafiska branschen och i medier verksamma, i vid mening.

Grad av analys: I huvudsak diskussion kring de sex beskrivna företagen samt en grundlig granskning av problem och möjligheter med ISDN.

Täckning: Uppenbarligen något begränsad genom valet av sex företag men dessa erbjuder tillsammans en stor och allsidig spännvidd.

Datumstämpel: Reportagen slutförda i början av 1995.

Nyhetsvärde: Det breda greppet över en grafisk bransch i snabb omvandling samt närbilden av ISDN.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport99.pdf

Telesystemet i förvandling. Teldok Via nr 19

Innehåll: En beskrivning av hur ny teknik och nya kommunikationsmöjligheter påverkar organisationer och företag med fokus kring Linköping, dvs Östergötland och i viss mån Sörmland. Likaledes via intervjuer beskrivs hur telesystemet håller på att förändras, tekniskt, med ökande datakommunikation, avreglering och mot olika driv- och bromskrafter.
Metod: Intervjuer med personer med konkreta erfarenheter och yrkesmässiga insikter.

Avsändare: Författarna är frilansjournalister.

Mottagare: Personer med behov av en översikt över förändringsmönster inom data- och telekommunikation, med belysning genom anknytning till konkreta effekter på företag och organisationer.

Grad av analys: Avslutande sammanfattning och analys på ett halvdussin sidor.

Täckning: Ett axplock praktikfall; datumstämpeln är viktig då området förändras snabbt, t o m under arbetets gång och på rapportens väg från ordbehandlare till tryckeri och distribution.

Datumstämpel: April 1992.

Nyhetsvärde: ”Ögonblicksbild” från ”fältet” under en dramatisk utveckling, svår att beskriva därför att den är så komplex och ändrar sig så snabbt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via19.pdf

Omvälvning i televärlden. Teldok Rapport nr 36

Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.
För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.
Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.
Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.
Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport36.pdf

Digitalisering i Förbundsrepubliken. Teldok Rapport nr 41

Avsändare: Red. är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.
Datumstämpel: Oktober 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport41.pdf

ISDN ur ett användarperspektiv. Teldok Rapport nr 32

Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.
Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.

Avsändare: Författaren är data-telematikkonsult.

Mottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.

Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.

Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport32.pdf

Digitalisering i Västtyskland. Teldok Rapport nr 19

Innehåll: Observationer, analys och kommentarer från studiebesök hos ministerier (forskning, tele och post) tillverkande företag (Siemens, Nixdorf) och en mässa (Hannover). Utöver digitalisering och optiska fibrer berörs bl a kontorskommunikationen och videotex. Efter en sen start tar Västtyskland ledningen vad gäller digitalisering (ISDN). Den svenska och den västtyska utvecklingen jämförs. Olika nya tjänster beskrivs, särskilt bildkommunikation.
Metod: Reserapporten, med ett rapporteringsansvar för respektive besök och personliga intryck.

Avsändare: Resedeltagarna d.v.s. åtta olika författare, särskilt redaktörerna, Peter Magnusson, Statsanställdas förbund och TCO, och P G Holmlöv, docent Ekonomiska forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare.

Mottagare: Den som intresserar sig för internationell telematikutveckling i allmänhet och i Västtyskland i synnerhet; för ISDN och för bildkommunikation.

Grad av analys: Ansatsen är internationell och särskilt svensk jämförelse, samt de personliga intrycken och reflektionerna.

Täckning: Bundespost, Siemens, Nixdorf, forskningsministerier.

Datumstämpel: Resa april 1985, rapport april 1986.

Nyhetsvärde: Aktuell rapport (då) från ett område där det i Västtyskland sker mycket, snabbt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport19.pdf

Ett bredbandsnummer. Teldok Info nr 3

Innehåll: En översikt över vad bredband är – inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns ”just nu” liksom utbudet från satellit. Hur mycket utrymme kräver bilder – vad är optiska fibrer – vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.
Metod: Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst, illustrerad och journalistisk.

Avsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.

Mottagare: Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet.

Grad av analys: Översikt, ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.

Täckning: Vältäckande vid utgivningen.

Datumstämpel: Januari, 1986

Nyhetsvärde: I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment, prisuppskattningar och framtidsbedömningar.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info3.pdf