TELDOK väljer att efter 26 år sätta punkt för sitt arbete. Här är rapporten som presenterar och kommenterar TELDOKs långa verksamhet.
Även om TELDOK nu avslutar sin utgivning av tryckta rapporter, är avsikten att hålla denna webb-plats vid liv ännu några år, vilket innebär att alla rapporter fortfarande kommer att kunna laddas ner (gratis). Också tryckta rapporter kan beställas, så långt lagret räcker. mailto: bertil@thorngren.nu
Innehåll Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.
Metod Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sändare etc.
Avsändare Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent PG Holmlöv.
Mottagare Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.
Grad av analys Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.
Täckning Rapporter från TELDOK utgivna 19941999.
Datumstämpel Utgiven 1999.
Nyhetsvärde Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.
TELDOK Rapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön är en reserapport redigerad av frilansjournalisten Lars Malmström, Byline AB (tel 08 660 0722 ). (Lasse redigerar bl a IMITs kvartalsblad Management of Technology, vilket skickas till alla TELDOKs 5 000 adressater.)
TELDOK genomförde en resa till stadsstaten Singapore i slutet av november 1996 för att studera framväxten och betydelsen av de satsningar på breddad användning av informationsteknik som görs på ”den intelligenta ön”. Detta är den rapport som dokumenterar resan, med beskrivningar av de olika studieobjekten (några också i grannlandet Malaysia) och med resedeltagarnas intryck och reflektioner.
Varför Singapore? Den intelligenta ön, är ett internationellt uppmärksammat exempel på planerad, visionerad och nästan frambesvärjd IT-användning. Hela samhället har omvandlats så kraftfullt under de senaste decennierna att Singapore för länge sedan passerat länderna i Gamla världen ifråga om materiell levnadsstandard; och nu har turen kommit till satsningar på informationsteknik. Singapores ledare och myndigheter har talat om att planera och investera fram en enhetlig och integrerad IT-kultur, IT-kunnig arbetskraft, sofistikerad telekommunikationsmiljö och i övrigt en infrastruktur som är anpassad till nationell informationspolicy.
Mot denna bakgrund är det förstås naturligt att TELDOK ville få en möjlighet att studera, på ort och ställe, och rapportera hur realistiska och hur uppfyllda Singapores målsättningar för IT-satsningarna förefaller vara. Ambitionen med TELDOKs resa var att ta reda på
Innehåll: Rapportering från en studieresa till informationsteknikens Japan i november 1993; speciellt fokus bl a på avancerad forskning typ virtuell verklighet, användarvänliga tekniska system och aktuella produktionssystem typ i bilindustrin.
Metod: Drygt fyrtio besök på företag och institutioner, genomförda i grupper med två till sju deltagare; totala antalet resenärer femton.
Avsändare: Redaktörerna liksom resenärerna är forskare, företagare, tjänstemän och skribenter med inriktning på informationsteknik.
Mottagare: Alla som önskar en ögonblicksbild av den varierade och vid besöket delvis omprövande IT-verksamheten i Japan.
Grad av analys: Snarare reportagets ytliga jämförelse mellan olika infallsvinklar, inklusive utnyttjande av observationer från TELDOKs två tidigare Japan-rapporter från resor 1985 och 1986, än djupgående.
Täckning: Naturligen begränsad till besökobjekten samt kompletterande litteraturuppgifter.
Datumstämpel: Resa i november 1993, utgivning juni 1994.
Nyhetsvärde: Insidesbilder från japanska företag och laboratorier samt jämförelser däremellan.
Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express’ ”tunga” utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK.
Metod: Reserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär.
Avsändare: Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributions- forskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.
Målgrupp: Alla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier och logistiksystem.
Grad av analys: Författarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk.
Täckning: Studiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare.
Datumstämpel: Resan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990.
Nyhetsvärde: Visserligen finns temat belyst i författarnas material från hemmainstitutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning.
Innehåll: Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett internationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret: nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte ”på landet”. Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.
Metod: Sammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet.
Avsändare: Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.
Målgrupp: Intressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter.
Grad av analys: Beror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys.
Täckning: Naturlig begränsning till inläggen vid seminariet, som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst.
Datumstämpel: Seminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990.
Nyhetsvärde: Ovanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik.
Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent, vilket är tillfredsställande.
En fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen – vilket är medianvärdet. Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.
Metod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund.
Avsändare: Forskare vid Handelshögskolan.
Målgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.
Grad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående.
Täckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället; genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad ”faxmognad” e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.
Datumstämpel: Utgiven december 1989.
Nyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt.
Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.
Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.
Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.
Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.
Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.
Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.
Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.
Innehåll: En översikt över vad bredband är – inte enbart kabel-TV eller satelliter, var kabel-TV i Sverige finns ”just nu” liksom utbudet från satellit. Hur mycket utrymme kräver bilder – vad är optiska fibrer – vad är videokonferenser? För satelliter ges en ordlista.
Metod: Populär, tillämpnings-, pris- och utvecklingsorienterad översikt, lättläst, illustrerad och journalistisk.
Avsändare: P G Holmlöv, docent vid Handelshögskolan, TELDOKs sekreterare, medieexpert.
Mottagare: Alla med behov av allmänbildning och grundkunskaper av olika aspekter inom hela bredbandsfältet.
Grad av analys: Översikt, ej utan kritik och beskrivning av ekonomiska och andra frågetecken.
Täckning: Vältäckande vid utgivningen.
Datumstämpel: Januari, 1986
Nyhetsvärde: I den heltäckande översikten men även i översikten av svenska installationer/experiment, prisuppskattningar och framtidsbedömningar.
Innehåll: Utgångspunkten är att vi i högre utsträckning överför text men att detta ”högre” blir allt högre med standardisering. OSI, Open Systems Interconnection, skall bli porten till fritt, problemfritt, textutbyte. Telexnätet är det traditionella, och kombinerat med datanät blir det Teletex, en del av datanätet Datex. Telefax håller dock på att gå om telex och här utnyttjas (liksom för videotex) mest telenätet ”Datel uppringd”, ibland Datel. Datel uppringd blir Telepak, Datel fast är en fix teleförbindelse t.ex. för höghastighets/dataöverföring. Elektronisk post och datorbaserade konferenssystem presenteras också, liksom databassökning.
Metod: Översiktlig, lättläst, uppslagsartad introduktion.
Avsändare: Docent P G Holmlöv, medieforskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, tillika TELDOKs sekreterare.
Mottagare: Alla som vill ha en allmänbildande, systematisk översikt över begrepp och funktioner för textkommunikation: videotex, teledata, Datavison, teletex, Datapak, Datel etc.
Grad av analys: Ger alla för användarens allmänbildning väsentliga begrepp och förklaringar, däremot inga tekniska detaljer, råd eller avvägningar när det gäller sytemval eller installationer.
Täckning: Täcker just text, däremot ej t.ex. bilder eller röst.
Datumstämpel: Maj 1984
Nyhetsvärde: Den i lättsmält och komprimerad form samlade översikten.