Data- och telekommunikationer. Hur påverkas den regionala utvecklingen? En antologi. Teldok Via nr 15

Innehåll: Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar – här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets data-bastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholmsregionens utveckling.
Metod: Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.

Avsändare: Stockholms län och Televerket, där de tre ansvariga är verksamma – Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.

Mottagare: Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.

Grad av analys: Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.

Täckning: Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.

Datumstämpel: Utgiven i oktober 1989.

Nyhetsvärde: Inget absolut nyhetsvärde i ”primärdata” men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via15.pdf

Online i Australien. Teldok Via nr 14

Innehåll: En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna – i Norden skulle det krävas hundratalet. Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså få i Australien men flera tiotal i Norden.
Metod: Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.

Avsändare: Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.

Målgrupp: Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.

Grad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.

Täckning: Täcker ”hela universum” av bibliografiska online-databaser.

Datumstämpel: Utgiven i september 1989.

Nyhetsvärde: Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via14.pdf

Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28

Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.

Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.

Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.

Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.

Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.

Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.

Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport28.pdf

Management, usage and effects of Office Automation. Teldok Ref.dok. G

Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter – litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bl.a. konferenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som ”typfall”, och det gäller förväntade vinster generellt, vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp, till exempel), tillgänglighetens betydelse (”vad betyder avståndet till närmaste terminal?”) och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är grunden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.
Avsändare: Forskare i Kalifornien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA.

Mottagare: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltså få litteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.

Grad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).

Täckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.

Datumstämpel: April 1987. Referenser t.om. 1986.

Nyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentg.pdf

Videotex 87. Teldok Via nr 3

Innehåll: Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfället fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln till framgång, och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t. ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.
Metod: Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.

Avsändare: Göran Asplund är Sveriges ”Mr Videotex”, VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.

Mottagare: Alla videotex-intresserade.

Grad av analys: Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet, med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.

Täckning: Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.

Datumstämpel: Januari 1987.

Nyhetsvärde: Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf

Datorbaserad information i småföretag. Teldok Rapport nr 15

Innehåll: Behandlar hur ett urval småföretag i USA/Canada använder smådatorer och datanätskommunikation för att hitta information i databaser, utväxla meddelanden och/eller beställa tjänster (varubeställning och banktjänster).
Beskriver innehållet och kostnaderna för några av de mest kända databaserna i USA – både sådana som rings upp med vanliga terminaler och persondatorer, och en som är videotex-baserad.
Redogör för situationen beträffande datanät (Tymnet och GTE-Telenet). Berättar kort om prissituationen m.m. beträffande smådatorer i USA.
Metod: Intervjuer, främst personliga, men också via persondatorer och meddelandesystem. Läsning av broschyrer, facktidningar m.m. (drygt 70 numrerade referenser).

Avsändare: Per Eriksson, frilansjournalist, tidigare programmerare, datautredare och DX-entusiast.

Mottagare: Alla som är intresserade av meddelandesystem, databaser och/eller informationssituationen för småföretag.

Grad av ananlys: Kritisk granskning av konsekvenser av dator- och databasanvändning. Kostnadsuppgifter. Jämförelser med svenska förhållanden.

Täckning: Viktigaste databaserna och datanäten täcks in, men naturligtvis bara ett litet och orepresentativt urval småföretag. Innehåller en rad värdefulla adresser.

Datumstämpel: Resan gjordes hösten 1984.

Nyhetsvärde: Den breda sammanställningen och inriktningen på småföretag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport15.pdf