TELDOK Rapport 115: Internetanvändningen i Sveriges befolkning har skrivits för TELDOK av Torsten Österman och Joachim Timander, FSI, som genomfört och redovisar unika mätningar under lång tid av svenskarnas teknikintresse och teknikinnehav, sedan ett par år också ”surfande” och ”mejlande”.
Torsten Österman och Joachim Timander skriver bl a (det fetstilta har markerats av TELDOK):
FSI:s databank har genom … kontinuerliga mätningar kunnat förses med uppgifter om användningen av Internet i stort sett ända från dess begynnelse. I diagrammet ser vi att andelen Internet-användare (surfar eller använder e-post) är blygsamma 2–3% av befolkningen i början av 1995. Utvecklingen har därefter varit tämligen snabb och i slutet av 1996 har andelen användare ökat till över var tionde invånare. Detta innebär att en ökning med över 500% ägt rum sedan mätningarnas början.
… Det var i april/maj 1995 drygt 150 000 personer som regelbundet använde sig av Internet. Denna siffra är i mars 1997 ca 800 000. Det finns inga tecken på att utvecklingen skulle vika av i dagsläget.
… Exakt hur många Internetanvändare det finns idag vet vi inte riktigt. Detta beror bl a på att det är en smula oklart vad som skall menas med ”användare”. Att ha prövat Internet någon gång, kanske i samband med att en god vän demonstrerat det för en, skulle de flesta nog inte tycka var riktigt tillräckligt för att vara en ”användare”. Någon form av regelbundenhet måste nog till för att en användare skall anses vara definierad.
… Våren 1997 finner vi … att andelen Internetanvändare knappast kan anses högre än omkring 25–30% för befolkningen i åldrarna 16–79 år. Andelen som använder Internet minst några gånger per vecka närmar sig 15%.
… Ytterligare ca tio procent uppger att de har planer på eller direkt räknar med att faktiskt bli anslutna till Internet inom en nära framtid. Andelen användare är betydligt större än andelen med egna Internet-abonnemang. Våren 1997 uppger mer än var tionde i åldrarna 16–79 år att ett sådant abonnemang finns i deras hushåll. Hösten 1996 var motsvarande andel knappt 7%. Därutöver har många tillgång till Internet på sin arbetsplats. Abonnemangen tillväxer stadigt och antalet användare per abonnemang är flera. En allt tätare telefontrafik är alltså inte svår att förutse.
I sammanhanget kan noteras att av dem som ännu inte själva använder Internet regelbundet, uppger 8% att det i hushållet och 18% att det på arbetet finns någon annan som använder Internet. Med ledning av dessa och andra uppgifter kan konstateras att 36% av dem i åldrarna 16–79 år lever i en tillvaro med regelbundna Internetanvändare – antingen genom att de själva, någon i deras hushåll eller bland arbetskamraterna regelbundet använder Internet. Ungefär hälften av dem som uppger att de använder Internet ”mer sällan” rapporterar att någon i deras omedelbara närhet (hushåll, arbete) är regelbunden användare.
Tag Archives: CD-ROM
Den svenska marknaden för online, audiotex och CD-ROM-framväxt,nuläge, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 93
Innehåll: Beskriver framväxt, nuläge, utveckling och tendenser med utgångspunkt från onlinemarknaden. Det är den första samlade och utförliga redogörelsen för hela den svenska marknaden för publika databaser. Audiotex och CD-ROM har tagits med eftersom det även här ofta handlar om samma typ av information och de innebär alternativa distributionsvägar.
Metod: Författarnas egen datainsamling, uppskattningar baserade på en mångfald intervjuer inom branschen liksom på publicerat material.
Avsändare: Lars Klasén (skriver om textbaserade databaser, offentliga register och CD-ROM) är verksam inom konsultföretaget Sema Group InfoData och Anders Olofsson (finansiella tjänster, videotex, audiotex) inom Telia ABs Informationscenter.
Mottagare: Användare av databaser, alltså informationssökare som bibliotekarier och andra informatiker, forskare, utredare, journalister.
Grad av analys: Grundlig diskussion, inklusive bakgrundsbeskrivningar, frågetecken som ”varför inte videotex?”, konkurrens och synergi CD-ROM gentemot online.
Täckning: Onlinetjänster som säljer information och informationssökning, däremot omfattas inte det som är gratis. Heller inte elektronisk post, bank-, rese-, resultat- eller beställningstjänster.
Datumstämpel: Utgiven i mars 1995.
Nyhetsvärde: Unik rapport eftersom det är den första samlade och rejäla redogörelsen för hela den svenska marknaden på ett område som saknar officiell statistik.
Optiska medier. Teldok Via 11
Innehåll: Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet, och groparna ”avläses” också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan t.ex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.
Metod: Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.
Avsändare: Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.
Mottagare: Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m.
Grad av analys: Går så långt tillgängliga data tillåter.
Täckning: De system som fanns vid tidpunkten för rapportskrivandet.
Datumstämpel: Januari 1988.
Nyhetsvärde: Den unika opartiska översikten.
Fjärrarkivering. Teldok Rapport nr 22
Innehåll: Begreppet ”Fjärrarkivering” avser att gå utanför men också innefatta databaser, referensregister etc. Man kan behöva kombinera ritningar, information ur skivor och mikrofilm, brev, externa och interna dokument… – Lagar och förordningar kräver en viss lagringstid för många dokument. Det gäller att kunna söka och hitta. Det gäller också att slippa dubblera informationslagringen. Fjärrarkiveringen är ännu något som befinner sig i tillblivelse. Rapporten beskriver olika sätt att lagra, söka och distribuera material via fjärrarkiv. Två enkäter har gjorts, till leverantörer och användare. Arkivet visar sig oftast knutet till kontorsservice. Eftersom en av författarna är verksam vid Vattenfall har man kunnat göra en ingående beskrivning av dess system (pluralis! – systemen är högst olika).
Saab-Scania i Trollhättan, PLM, Göteborgs fastighetskontor, General Electrics ångturbinfabrik i Schenectady m.fl. praktikfall finns beskrivna. Författarna har utvecklat en enkel modell, som gör det möjligt att överskådligt beskriva vilka egenskaper eller funktioner respektive system har. Om fjärrarkivering ännu inte finns, så ligger företag i teknik- och dokumentintensiv verksamhet, sådana som har hög datormognad, främst. Speciellt viktiga är de grundläggande, verkliga behoven och att ha en helhetssyn.
Avsändare: Jörgen Holhammar arbetar vid Ringhalsverket och sysslar med fjärrarkiv vid Vattenfall. Anders Orrsjö, som har eget konsultföretag, anlitades i detta projekt.
Mottagare: Arkivansvariga i bred mening, d.v.s. databasansvariga etc.
Täckning: Än tycks inga fullfjädrade fjärrarkiv finnas!
Datumstämpel: Oktober 1986, enkäter slutförda februari 1986.
Grad av analys: Både översiktlig och djup, en kombination som förklaras av att författarnas ursprungliga vision om fjärrarkivering inte genomförts någonstans.
Nyhetsvärde: Inför och beskriver på ett teoretiskt och praktiskt sätt ett nytt begrepp.