TELDOK väljer att efter 26 år sätta punkt för sitt arbete. Här är rapporten som presenterar och kommenterar TELDOKs långa verksamhet.
Även om TELDOK nu avslutar sin utgivning av tryckta rapporter, är avsikten att hålla denna webb-plats vid liv ännu några år, vilket innebär att alla rapporter fortfarande kommer att kunna laddas ner (gratis). Också tryckta rapporter kan beställas, så långt lagret räcker. mailto: bertil@thorngren.nu
TELDOK Rapport 114: Singapore – livet på den intelligenta ön är en reserapport redigerad av frilansjournalisten Lars Malmström, Byline AB (tel 08 660 0722 ). (Lasse redigerar bl a IMITs kvartalsblad Management of Technology, vilket skickas till alla TELDOKs 5 000 adressater.)
TELDOK genomförde en resa till stadsstaten Singapore i slutet av november 1996 för att studera framväxten och betydelsen av de satsningar på breddad användning av informationsteknik som görs på ”den intelligenta ön”. Detta är den rapport som dokumenterar resan, med beskrivningar av de olika studieobjekten (några också i grannlandet Malaysia) och med resedeltagarnas intryck och reflektioner.
Varför Singapore? Den intelligenta ön, är ett internationellt uppmärksammat exempel på planerad, visionerad och nästan frambesvärjd IT-användning. Hela samhället har omvandlats så kraftfullt under de senaste decennierna att Singapore för länge sedan passerat länderna i Gamla världen ifråga om materiell levnadsstandard; och nu har turen kommit till satsningar på informationsteknik. Singapores ledare och myndigheter har talat om att planera och investera fram en enhetlig och integrerad IT-kultur, IT-kunnig arbetskraft, sofistikerad telekommunikationsmiljö och i övrigt en infrastruktur som är anpassad till nationell informationspolicy.
Mot denna bakgrund är det förstås naturligt att TELDOK ville få en möjlighet att studera, på ort och ställe, och rapportera hur realistiska och hur uppfyllda Singapores målsättningar för IT-satsningarna förefaller vara. Ambitionen med TELDOKs resa var att ta reda på
Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).
Ett internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.
Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.
Mottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.
Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.
Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.
Grad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.
Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.
Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.
Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.
Metod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.
Avsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet, regeringens ansvarige för datafrågor.
Mottagare: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.
Grad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet.
Täckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.
Datumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)
Nyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.
Innehåll: Beskriver på nära 150 sidor ett tjugotal studiebesök gjorda i Storbritannien (främst London) hösten 1984. Studiebesöken är ordnade i avsnitten enligt tre översiktliga ämnesområden – Medier och telematik (kabel-TV, satellit-TV, text-TV m.m.), Kontorsautomation och Övrigt(informationsteknologi-progam, persondatorer m.m.).
Resenärer från myndigheter, företag, fackpress och forskningsorgan har dokumenterat i stort sett var sitt besök samt avslutningsvis lämnat intressanta personliga kommentarer. Två särskilda avsnitt gäller konkurrensen mellan privatiserade British Telecom och Mercury, respektive utbildning av British Telecom-anställda inom den nya informationsteknologin.
Metod: Intervjuer på plats, kompletterade med rapport- och dokumentsstudier, diskussioner inom gruppen.
Avsändare: Redaktörer har varit Göran Axelsson, då datadelegationen, och Agneta Qwerin, då statskontoret.
Mottagare: Bra för den som planerar en studieresa till Storbritannien eller annat utbyte av erfarenheter främst inom de beskrivna ämnesområdena. Annars för den som söker allmänna upplysningar om Storbritanniens informationsteknologi m.m.
Grad av analys: Referaten är till övervägande del neutralt återgivande, men det finns också markerade avsnitt med kritisk analys plus en rad personliga kommentarer.
Täckning: Stickprov, men hos många centrala myndigheter och företag.
Datumstämpel: Resan gjordes oktober 1984 och avrapporterades våren 1985.
Nyhetsvärde: Belyser tendenser inom brittisk informationsteknologi och kommunikationsteknologi från flera håll.