Telenätet – ”världens största maskin” – växer snabbare än något annat tekniskt system. Telekommarknaden i OECD-länderna växte med 7% per år mellan 1992 och 1997 (radio- och TV-marknaden ökade ”bara” med 3% under samma period).
Tillväxten beror bl a på den fenomenala spridningen och användningen av Internet (195 miljoner användare i augusti 1999), liksom på att det tillkommer fler mobiltelefonanvändare än nyfödda på vår jord: varje sekund skaffar fyra personer ny mobiltelefon.
Den globala ”infokom”-marknaden 1999 bedöms vara värd över 18 biljoner (18.000 miljarder) kronor. Telekom- och IT-marknaderna är ungefär likstora; båda omsatte 1998 ca 6 biljoner kronor (vardera drygt 7.000 miljarder euro). (För resten svarar sådant som reklam, databehandling och innehåll i TV-sändningar mm.)
Gårdagens monopolistiska teleoperatörer, av vilka många privatiserats, omsätter enorma belopp. Störst 1997 var japanska NTT med 226 000 anställda; svenska Telia kommer bara på tjugofjärde plats med mindre än en tiondel av jättarnas omsättning.
Av världens 15 största föreslagna fusioner under perioden 1997–1999 var över hälften mellan teleföretag. Och av världens sex största aktieemissioner 1984–1996 gällde hälften teleföretag. Störst utförsäljningar gjorde japanska staten (NTT) och tyska staten (Deutsche Telekom). Man kan jämföra med att norska och svenska staten sagt sig behålla aktiemajoriteten – i sexton år till! – vid den planerade fusionen mellan Telia och Telenor.
Om de våldsamma förändringarna i IT- och telebranscherna (med ett ord: infokom) handlar den faktaspäckade TELDOKs Årsbok (nu daterad till 2000) som utkommer i november 1999. Där beskrivs Internet-användningen liksom användningen av IT och tele, i Sverige och i övriga världen. Där finns också uppgifter om några centrala användningsområden för IT: utbildning, vård (telemedicin), kultur, politik osv, med exempel hämtade också från andra TELDOK-rapporter.
TELDOKs Årsbok 2000 är rikt illustrerad och innehåller – kapitelvis – fascinerande ”tidsfönster” som visar IT-utvecklingen och andra minnesvärda utvecklingssteg bakåt i tiden. Som vanligt har Årsboken redigerats av Gull-May Holst och i år formgiven av Yvonne Skanlert Werner, Skärgårdskontoret Ljusterö AB.