TELDOK-Info 17: Smarta kort – den smartaste lösningen? är en lättläst översikt baserad på intervjuer och materialinsamling gjord av frilansjournalisten Ulla-Karin Höynä i Stockholm. (En del av hennes slutsatser och beskrivningar har tidigare publicerats i Dagens Nyheter.)
Smarta kort är en fransk uppfinning. De största kortföretagen är också koncentrerade till Frankrike. Roland Moreno, det smarta kortets upphovsman, tänkte sig säkrare bankkort när han tog patent på smarta kort för 23 år sedan. Men den första och största tillämpningen var telefonkorten, som började säljas 1985 i Frankrike.
I såväl Frankrike som Tyskland uppgår försäljningen av smarta telefonkort till ca 120 miljoner varje år. I världen finns också 30 miljoner GSM-telefoner med varsitt smart kort. Bankkorten är den näst största tillämpningen; och om några år har förmodligen alla bankkort ett chip.
Smarta kort – också kallade ”aktiva kort” – innehåller förstås ”intelligens”, närmare bestämt i form av ett chip och en mikroprocessor. Mikroprocessorn gör att man kan programmera kortet; processorns minneskapacitet avgör hur många applikationer som får plats. Det smarta kortets minne nås bara av mikroprocessorn och detta ger hög säkerhet.
Det smarta kortet går att programmera med ett antal uppgifter så att det kan utföra olika operationer. Det kan till exempel fungera som: en elektronisk portmonnä, buss- eller flygbiljett, ett hälsokort med olika medicinska uppgifter, ett elektroniskt ID-kort, ett smart bankkort, ett telefonkort, ett tjänstekort, för att samla lojalitetspoäng… De flesta smarta kort är personliga, dvs de måste ”personaliseras” och används med PIN-koder, utom de elektroniska portmonnäerna och telefonkorten.
The TELDOK Yearbook 1997. Teldok rapport nr 116
In a world such as ours, shock-full of change, development, and uncertainty, it feels smug to hold on to something substantial, especially if this can serve as a guidance and reference. The TELDOK Yearbook 1997, published – probably for the last time in print – in January 1998, is such a substantial beacon: more than four hundred pages filled with graphs and tables, factoids and fact sheets, introductions and backgrounds, covering the immediate past and the probable future of information technology, computers and telecom.
The TELDOK Yearbook 1997 sets out to ”define Sweden’s place in an even more complex telecommunications and information technology world, in the information society, and to put (Sweden) firmly on the international IST map”, and in particular to present the data and insights ”from a user’s perspective”. Figures and graphs are amply employed to compare Sweden to other nations of the western world in terms of IT stock and usage, and to depict the IT penetration and use among the nine million Swedes.
A great variety of sources have been drawn on to present data that sometimes appear to be dazzling in quite different ways. Ms Gull-May Holst, always the Editor of the Yearbook, has come to rely heavily on Statistics Sweden, the OECD, the EITO Task Force, the UK DTI, and the ITU, but also on masses of other findings, in print as well as on the web. Separate chapters present reference data on IT acronyms and organizations, telecom operators and equipment suppliers, IT publications and web sites of particular interest.
And the net result? Quite impressive, according to the mail messages that keep arriving on Ms Holst’s doorstep. The leading Swedish morning paper Dagens Nyheter hails the TELDOK Yearbook 1997 as ”the most complete gathering of facts on telecommunications and IT in Sweden”, with data ”on everything from Internet usage to the number of industrial robots. Many statistics unfortunately are a few years old but the Yearbook works fine anyway thanks to the many descriptive articles”.
Regretfully there is no chance of reporting in print happenings as fast as these develop in reality or on the web (as news media have discovered recently). For some of the areas covered in the Yearbook, sources more recent than a few years back simply are unavailable. ”More and more information sits on the WWW these days”, remarks Gull-May Holst. ”The Internet information devoted to IT and telecom already can be counted in millions of web pages.” This by the way also helps explain that some time has passed since the previous ”Yearbook” was published.
This is the sixth ”Yearbook” in ten years. Combined they contain sixteen hundred pages of graphs, tables, and text, all under the supervision of Ms Gull-May Holst, now with the small consultancy Metamatic AB.
It is unclear to Gull-May Holst how much of the enormous information overload on the web can be used in a print publication such as the TELDOK Yearbook. ”The amount of information steadily increases no matter how you try to measure it”, Ms Holst remarks, ”but public access steadily is decreasing.” Information and knowledge is being regulated, copyrighted, commercialized, or simply kept secret as markets have to be opened and competition grows even more global.
Already in 1996 the global information and communications technology market saw total revenues of USD 1,400 billion, a dazzling amount out of which telecom services accounted for 600 billion. Some projections are particularly steep – especially forecasts of e-commerce on the Internet. In hindsight one can readily see that PC sales in Sweden seems to slow down; that IT jobs are being out-sourced; and that the PC penetration correlates markedly with well-known characteristics such as age, gender, education, and income.
Surely the reader will be flabbergasted not only by the height and slope of the curves in the graphs, or the sizes of the pies, but also by the blinding rate of change. Says Dr Bertil Thorngren, Chairperson of the TELDOK Editorial Committee, with Telia Research and now a professor with the Center for Information and Communications Research at the Stockholm School of Economics: ”You simply cannot issue Yearbooks such as this anymore. We will have to go for a combination of print and web-based publishing.”
Resor i rum och tid. Teldok Rapport nr 105
Innehåll: TELDOK har över en period på mer än tio år arrangerat en rad studieresor i allmänhet till större och i vart ledande länder vad gäller tillämpning av IT. Varje resas studieprogram har naturligtvis fokuserat på sådant som vid tidpunkten för resan sågs som viktigt och aktuellt, ibland och delvis bundet till någon speciell satsning i det besökta landet. Åtskilliga industriländer har på detta sätt besökts inte en utan flera gånger. Denna rapport erbjuder en jämförelse dels över tiden, dels mellan länderna. Efterklokheten samlas i en analys.
Metod: Forskarens jämförande reflektioner baserade på aktuell utveckling samt debatt, inte minst i de besökta länderna. Jämförelserna underbyggs av aktuell forskning.
Avsändare: Författaren är innovationsforskare och ledamot av TELDOK Redaktionskommitté och har deltagit i flertalet av de studieresor som utgör grundmaterialet till rapporten, ibland som ansvarig för besöksprogram, rapportering etc.
Mottagare: Den som vill förstå IT-utvecklingens historiska och framtida drivkrafter, förväntningar, praktiska ansatser, politiska och företagsmässiga satsningar.
Grad av analys: Basen är naturligtvis i huvudsak begränsad av de länder och besök som genomförts liksom en tidsperiod från början av 80-talet. I övrigt finns såväl jämförande tabeller som djupare analys av förväntningar och utvecklingsmönster liksom förklaringsförsök till varför de senare ofta avviker från de förra.
Täckning: BRD, Storbritannien, Nederländerna, Danmark, USA, Frankrike och Japan, i någon mån Canada. Tidsperiod: från början av 80-talet till 1995.
Datumstämpel: Årsskiftet 1995/96.
Nyhetsvärde: En nutidshistorisk sammanfattning; analysförsöken.
IT Myths. Teldok Rapport nr 94
Foreword
The Author’s Preface
IT Myths Revisited
Executive Summary
A Summary of the Myths
The System behind the Myths
More Pictures, Definitions in Conflict?
The Mythical Dagobert is Far from the Truth
The Needs of Power Holders—and Other Mechanisms?
Several Levels, Different Complexities
Of Memes And Men
”Distance” is ”Good”
The 15 Myths (Myth #1—Myth #15)
Myths, Memes—How to View Humans?
Underlying Circles of Motives?
Memomes are Few and General
In Whose Interest?
Conclusions—About the Image of Man?
Informationsteknik för resurssnåla företag. Teldok Rapport nr 110
TELDOK Rapport 110: Informationsteknik för resurssnål logistik har skrivits av Magnus Swahn, ASG Transport Development, som beskriver ämnet och utgångspunkten så här:
Om svensk industri ska bibehålla sin internationella konkurrenskraft är logistikens fortsatta utveckling ett måste. Effektiv logistik är och kommer att vara en viktig framgångsfaktor i synnerhet med tanke på Sveriges geografiska läge. Enligt en undersökning utförd av företaget AT Kearney är den genomsnittliga logistikkostnaden för svenska företag 14,7% av omsättningen. De bästa företagen i Europa och Sverige har en logistikkostnad på endast 6,5% av omsättningen. Behovet av att aktivt utveckla transport och logistik är således viktigt. Utvecklingen av logistiken kommer att accelerera med syftet att sänka kostnader, minska miljöpåverkan samt höja kvaliteten. Dessa tre mål kan och måste uppnås samtidigt.
Att nå framgång och samtidigt utvecklas mot en bättre framtid är något alla företagsledare önskar för sitt företag. Vägen till framgång är dock allt annat än rät, snarare lång och mödosam där vägen är målet. Nyckeln till framgång borde egentligen skrivas i pluralis dvs nycklarna till framgång. Det finns inga kokböcker med färdigskrivna recept som enkelt beskriver hur långsiktig lönsamhet ska uppnås. Företagets strategi, organisation, medarbetare och teknikanvändning är något som måste utvecklas kontinuerligt och efter behoven.
Ett exempel är utnyttjandet av IT, informationsteknik, vår tids stora modeord. Alla talar om det, men tyvärr är det få som behandlar IT som en del av den verksamhet där informationstekniken används. Det må vara i offentlig verksamhet eller i det privata näringslivet. I debatten framställs IT ofta som en allena frälsare för en bättre framtid. Inte nog med att IT omnämns i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Det är också ett begrepp som är mycket vagt definierat och betyder en rad olika saker beroende på vem som gör definitionen. IT beskrivs som en teknik i särställning när den i själva verket är helt beroende av annan teknik och människor som ska använda informationen som sammanställts med hjälp av IT. Vikten av samspel mellan IT, människa samt övrig teknik är något som måste beaktas. IT är i huvudsak till för att ge stöd till mänskliga beslut eller för att kontrollera processer som utförs av annan teknik, och IT bör därför betraktas som en viktig ingrediens i ett företags framgångsrecept.
Denna rapport syftar till att visa det strategiskt viktiga med informationsteknik inom logistiktillämpningar. Vidare försöker rapporten lägga fast vissa grundläggande definitioner på IT och logistik samt visa de drivkrafter och vinster som uppnåtts tack vare IT i logistiktillämpningar. Till skillnad från tidigare TELDOK-rapporter som huvudsakligen är baserade på praktiska färska erfarenheter utgör denna rapport en litteraturstudie med summering av vissa tidigare TELDOK-rapporter och annan litteratur. Underlaget är därmed från olika tidpunkter, vilket gör att vissa kostnadsuppgifter inte är direkt dagsfärska. Underlaget förändrar dock inte slutsatserna i sak.
Teknik i butik. Informationsteknologi i svensk dagligvaruhandel. Teldok Rapport nr 106
Innehåll: Även dagligvarubutiker är på väg att datoriseras. Hela branschens sätt att organi sera sig och att arbeta förändras därmed. Fokus flyttas från fysiska varuflöden till flöden av information. – Denna utveckling, i såväl butiks- som grossistled, med hyllkantsetiketter, streckkoder och EDI som några av de nya ingredienserna, beskrivs och analyseras.
Metod: Forskarens och konsultens mångskiftande beskrivning i appendix finns branschstatistik; hos viktiga och typiska aktörer i olika led görs besök; liksom vägvisande pionjärer beskrivs.
Avsändare: Författarna är forskare och konsulter med stor erfarenhet av området. De har även tidigare författat TELDOK-rapporter.
Mottagare: Var och en som vill informera sig om och förstå utvecklingen inom detalj handel liksom grunden för förändringar inom logistik, försäljning och framtida marknads platser över huvud taget. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.
Grad av analys: Diskussion kring t ex affärslogik med viktiga observanda och slutsatser sammanfattade, kort och överskådligt.
Täckning: När det gäller praktikfall är fokus på dagligvaruhandeln vilket innebär att speciella förhållanden i varierande andra detaljhandelsbranscher endast behandlas generellt.
Datumstämpel: Utgiven juni 1996.
Nyhetsvärde: Aktuell inträngande analys och samtidigt översikt över ett aktuellt och snabbrörligt område.
IT-kultur. Användare och värderingar. Teldok Via nr 26
Innehåll: En beskrivning av IT-tillämpningar och anslutande motiv, värderingar, system, delvis styrande för IT, delvis också påverkade av denna eller av förväntningar om betydelsen av information och kunskap.
Metod: Beskrivningar dels genom egna besök dels via andra källors; journalistisk och impressionistisk essäistik.
Avsändare: Tommy Lundtofte är utvecklingskonsult och medarbetare i tidigare TELDOK-skrifter.
Mottagare: Den som söker en bred överblick kring värderingar och attityder samt reaktioner i förhållande till IT.
Grad av analys: Översiktlig och i betydande utsträckning via valda citat.
Täckning: Irrelevant begrepp för denna typ av ansats.
Datumstämpel: Utgiven november 1996.
Nyhetsvärde: Ovanlig, kanske unik infallsvinkel.
IT – några skolexempel från Mittnorrland. Teldok Rapport nr 108
Innehåll: Beskriver IT-utnyttjande i ett antal skolor grundskola och gymnasium i Hälsingland, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen. Det är skolor som ingår i utvecklingsverksamhet med IT i skolan.
Metod: Systematisk beskrivning med särkild tonvikt på pedagogisk granskning av de olika satsningarna.
Avsändare: Arvid Höglund är verksam vid reklambyrån Tivoli , K-G Karlsso vid Mitthögskolan, båda arbetar inom MIC som skall stimulera IT-utvecklingen främst i två av Medelpads tre kommuner (Sundsvall och Timrå).
Mottagare: Alla med intresse av att följa vilka erfarenheter som finns av IT i svenska skolor.
Grad av analys: Projekten är ganska olika, liksom skolorna (en t ex mycket liten). Eftersom elva skolor aldrig kan bli statistik är dels den pedagogiska genomgången, dels projekten ställda mot varandra en god grund för diskussion och slutsatser delvis lämnat åt läsaren.
Täckning: Snarast geografisk och tidsbestämd, mitten av 1996.
Datumstämpel: Färdigställd till i september 1996.
Nyhetsvärde: Aktuell och bred belysning av ett viktigt område i snabb förändring.
Nyttan av elektronisk affärskommunikation för småföretag. Erfarenheter från fem företag. Teldok Rapport nr 107
Innehåll: Fallbeskrivningar från fem företag med mycket olika förutsättningar utom att de delar egenskapen att alla är små, och att alla är framgångsrika. Analys utifrån vad som är gemensamt, jämförelser utifrån detta att de har så olika förutsättningar.
Metod: Fallstudier på ett strukturerat sätt, där teknik, metoder, kostnader, framtidsperspektiv etc beskrivs för de fem företagen. Ett företag gjuter aluminiumdetaljer, ett säljer varor med låga varuvärden suddgummin! , ett är en järnhandel, ett distribuerar vin och sprit och det femte erbjuder lager och transport. För de olika faktorerna görs en jämförelse mellan företagen.
Avsändare: Författaren är konsult men med ett förflutet i Handelsprocedurrådet och är expert på EDI. Rapporten har tillkommit i nära samverkan med småföretagsorganisationen Företagarnas Riksorganisation.
Mottagare: Den som vill förstå effekterna av elektronisk kommunikation i direkt affärs verksamhet vilket inte utesluter många skilda typer av service. Små företag har små marginaler för överlevnad vilket gör att slutsatser från dessa kan tillämpas brett. Ingår i TELDOKs Sverigeprogram.
Grad av analys: Djupgående. Olika typer av elektroniska möjligheter beskriv i detalj och praktiskt. Analys- och slutsatsdelen av rapporten upptar dess huvudpart.
Täckning: Fallstudier har alltid den begränsning som anges av valet av fall, dock att spännvidden av dess medger bredare indikationer och slutsatser, liksom författarens vida erfarenhetsbakgrund.
Datumstämpel: Utgiven i juni 1996.
Nyhetsvärde: Inriktningen specifikt på småföretag; djupet i studier och analys.
Tulipanaros eller dagsslända? Telework i Europa vid 1990-talets slut. Teldok Via nr 27
Intresset för telework är stort i många länder, inte minst i EU. Man brukar ordna European Telework Week med evenemang på en rad platser. Det ledande arrangemanget år 1995 skedde i Rom, år 1996 i Wien och 1997 i Stockholm.
Lennart och Lilian har besökt konferenser under European Telework Week 1995 och samtalat både då och senare med en rad experter på området. En mångfacetterad bild av teleworking kommer fram. Den kan Du läsa om i ”Tulipanaros eller dagslända? Telework i Europa vid 1990-talets mitt”.