Den nya och omedelbara ekonomin. Teldok Rapport nr 143

Ekonomin förnyar sig alltid, även när vi inte kallar den ny. Det ligger i ekonomins natur att företag föds, lever och dör. Det säger professor Gunnar Eliasson i en ny rapport om Den nya och omedelbara ekonomin, där han också frågar: Existerade den Nya Ekonomin? Vilken roll spelar egentligen tekniken, särskilt Internet, för ekonomisk tillväxt i samhället? Och hur påverkar den nya ekonomin oss?

Industriella revolutioner är sällsynta. Förra gången sådan inträffade var för nästan 200 år sedan. Den industriella revolutionen var möjlig bara genom en att en kombination av gynnsamma förutsättningar förelåg. Utan att flera sådana förutsättningar kombineras i framtiden uteblir de verkliga möjligheterna att dra nytta av den nya teknologin.
Internet representerar något radikalt nytt som i grunden kan förändra industriekonomiernas sätt att organisera sin produktion. Det kan bli ”en industriell omvandling vars komplexitet saknar motstycke under tidigare industriella revolutioner”.
Kanske får vi se samma tillväxt i Sverige – och samma ”magnifika innovativa förnyelse av de gamla svenska storföretagen” – som under årtiondena efter andra världskriget. Troligen blir dagens storföretag förr eller senare förlorare.
Det är i användarindustrin som de största effekterna uppstår – i den ”gamla” produktionen, särskilt inom verkstadsindustrin. Produkterna blir bättre och produktionen kan organiseras mycket effektivare tack vare den nya dator- och kommunikationstekniken.
”Utvecklingen av avancerade produkter handlar alltid om experiment och interaktion mellan producenter och kunder.” Krävande kunder är därför en viktig och dynamisk faktor bakom inte bara företagens utan hela nationens konkurrenskraft.
För att den nya industriella omvandlingen ska lyckas, med Internet, efterlyser Gunnar Eliasson ”småskalig kompetensintensiv produktion där skalfördelar uppnås genom samverkan i breda kompetensblock” som är teknologiskt diversifierade. För de anställda och entreprenörerna måste skapas ”ett nytt individuellt anpassat socialt försäkringskapital” istället för gamla socialförsäkringar. Och mer aktivt entreprenörskap behövs, en trend som är tydlig sedan 30 år.

Den nya och omedelbara ekonomin – ett Internet-perspektiv är den tionde av ca dussinet publikationer som utges i Telematik 2004. Professor Gunnar Eliasson är en så entusiasmerande och mångkunnig författare att rapporten ges ut i två versioner: 143a omfattar ca 300 sidor och kostar 300 kronor, medan 143b är en sammanfattning på ca 30 sidor som kostar 150 kronor.
Telematik 2004 genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport143.pdf

Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion. Teldok Rapport nr 144

Europas sargade teleindustri och blödande teleoperatörer kan gå ljusare tider till mötes, tack vare att EU före USA och Japan introducerar ny reglering. En grundläggande förutsättning för att införa nya teletjänster till flera hundra miljoner användare är nämligen ny lagstiftning och reglering. Läs mer om ”vad som händer på bredbandsfronten i Sverige, om IP-telefoni som snart är verklighet i Sverige i stor skala, om ökad frekvenstilldelning för 3G och om några av de viktiga regelverk som är stadda i förändring”.

De rikaste industriländerna går i bräschen för att modernisera de internationella och nationella regelverken i syfte att underlätta fortsatt expansion för nya och gamla teletjänster, för mobilnät och bredbandsnät, rapporterar frilansjournalisten Göte Andersson i rapporten Ny internationell reglering öppnar dörren för ny telekomexpansion.
Det handlar om ”stora förändringar inom EU, världshandelsorganisationen WTO, Internationella Teleunionen (ITU) och andra organisationer”. Man förhandlar om lagar och regelverk som ska stimulera ökad frihandel och ökad konkurrens, vilket underlättar storskaligt införande av ny telekomteknik. Det gäller bredband, 3G-telefoni, WLAN, nya Internettjänster, IP-telefoni, digital-TV och en rad andra tjänster.
Tack vare WTOs frihandelsavtal 1997 kan OECD-länderna redovisa hög tillväxt och kraftiga prissänkningar. Världens länder går nu in i regelbundna frihandelsförhandlingar på telekom-området, precis som på det traditionella varuhandelsområdet.
Tilldelning av frekvenser (för t ex mobiltelefoni) är en mycket långsiktig process. Fördelarna är förstås stora med att kunna nå globala massmarknader med samma slags teknik. Det är av det skälet mobilindustrin vill samordna frekvenstilldelningen så att samma telefoner ska kunna användas i Europa, Asien och USA.

År 2010 räknar mobilindustrin med att det ska finnas mer än 2 miljarder mobilabonnenter i hela världen, dubbelt så många som idag. Och 600 miljoner av dessa ska vara nytillkomna 3G-abonnenter. (3G har bl a kallats ”nästa generations” mobiltelefoni och ”bredband i fickan”.) Bl a frekvensdiskussionerna avgör hur många som finner det attraktivt och prisbilligt att skaffa 3G-abonnemang.
ITU beslutade 2000 att rekommendera en ökning av frekvenstilldelningen ”med flera hundra procent” till 3G-nät. Avvecklingen av analog TV frigör frekvenser som kan användas för de nya 3G-näten. Det blir 75% billigare att bygga 3G-nät i 400 MHz-bandet, som nu används för analog TV, än att använda 2 GHz-bandet.
Förhandlingar förbereds också som gäller tilldelningen av fler frekvenser för WLAN, trådlösa nät. Med WLAN får användarna ännu bredbandigare kapacitet, ca 20 Mbit/s, fast ”fläckvis”, till vad som brukar kallas ”hot spots”. Om WLAN och 3G ska kunna konkurrera är frekvenstilldelningen viktig.

EU är före USA och Japan med att upprätta ett nytt gemensamt regelverk som täcker telefoni, Internet och överföring av TV-tjänster. Med start 2003 ska de nya reglerna bereda vägen för IP-telefoni, för en rad andra Internet-tjänster och för de viktiga positioneringstjänsterna i mobilnäten, som mobilindustrin räknar med ska vara grunden för framtidens mobiltjänster.

Nya bredbandsnät gör det möjligt för fler leverantörer att erbjuda sina tjänster i öppen konkurrens. Detta gäller särskilt när många ”tunga fastighetsägare” bygger egna bredbandsnät, med kapacitet upp till 100 Mbit/s fram till varje bostad, till Sveriges flerfamiljshus. De stora fastighetsägarna bygger egna IP-baserade bredbandsnät avsedda att klara Internet-access, IP-telefoni, IP-TV samt styr-och regleringstjänster i fastigheterna.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport144.pdf

En föränderlig mediavärld. Teknik, ekonomi och journalistik. Teldok Rapport nr 141

Medievärlden förändras snabbt. De gamla medierna växer samman med de nya medierna, gränser mellan genrer löses upp. Hela det demokratiska systemet förändras.

Internet får allt fler användare samtidigt som de traditionella dagstidningarna brottas med växande ekonomiska problem. TV- och radiokanalerna har blivit fler ­ och runt hörnet väntar de digitala marknäten med ännu fler kanaler. Nya medietekniker som digitalt papper och trådlöst Internet är på väg.

De gamla medierna växer samman med de nya medierna, en konvergens som går längst på Internet där text, ljud, bild och rörlig bild växer samman till ett nytt kommunikationssystem. Gränser mellan genrer löses upp när journalistik och underhållning smälter samman. Interaktiva medier gör att människor själva i större utsträckning styr sin medieanvändning. Opinionsbildningsprocesserna, och därmed det demokratiska systemet, förändras.

En föränderlig medievärld (som utges efter 6 juni 2001) beskriver ett antal trender i dagens medier. Det handlar inte bara om teknik, utan också om hur medierna förvandlas till en industri där de ekonomiska faktorerna styr allt hårdare. Där ägandet koncentreras, produktionen i ”nyhetsfabriken” rationaliseras och konkurrensen hårdnar.

Rapporten har arbetats fram inom forskningsnätverket Medievärlden 2020. Författare är docent Börje Alström vid Mitthögskolan i Sundsvall, professor Nils Enlund vid KTH-Medieteknik, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet Lowe Hedman och professorn i journalistik vid Stockholms universitet Håkan Hvitfelt.

En föränderlig medievärld är den åttonde av totalt ca ett dussin publikationer som beräknas utkomma ur programmet Telematik 2004 som VINNOVA och TELDOK tillsammans genomför 1999–2001.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport141.pdf

IT-Innovation Israel? Teldok Rapport nr 135

TELDOK gjorde en studieresa till Israel januari 2000 (Shevat 5760) för att studera hur innovationer och IT-användning kan frodas i ett relativt litet land med stor invandring. Bengt-Arne Vedin beskriver resan och rapporten så här (för Management of Technology 00-1):

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf

IT, Innovation. Israel. Teldok Rapport nr 135

TELDOK conducted a study tour to Israel January 8–14 2000 (1 Shevat–7 Shevat 5760) to document drivers and conditions of small and medium-sized Israel-based companies, especially in the IT business.Nine participants visited a large number of sites and issued their findings in TELDOK Report 135E: IT, Innovation – Israel. A free >electronic copy may be found here. (Rapporten finns också att ladda ner på svenska; the report was published in Swedish also.)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf

The Long Now of Information. Teldok Via nr 40

The Long Now of Information granskar de underliggande strukturer som bestämmer hur människan – som individ och som social varelse – hanterar information. Om det som vi uppfattar vara konstant på detta område verkligen förändras blir effekterna stora.

Innehåll: Granskning av de underliggande strukturer som bestämmer mänskligt individuellt och socialt informationshanterande, t ex inom fysik, kognition och vad gäller informationens kombinationsmöjligheter. Idén är hämtad från den franske historikern Braudel, att det som är konstant inte märks men är bestämmande och skulle det ändras blir effekterna desto större.

Metod: Bygger på omfattande litteraturgenomgång och historiska paralleller, en del nära i tiden, inte minst då det gäller Internet.

Avsändare: Författaren är forskare med inriktning på innovation och IT, författare till bl a TELDOK Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.

Mottagare: Den som vill få idéer om nya forskningsinriktningar liksom om affärsidéer med verkligt genomslag – vilket kräver fantasi ovanpå den givna beskrivningen.

Grad av analys: Djupgående, ibland spekulativ.

Täckning: Om temat som här är att upptäcka det oupptäckta kan inte rimligen varudeklarationen svara annat än: ofullständig.

Datumstämpel: Juni 2000.

Nyhetsvärde: En sammanställning med denna inriktning finns inte tidigare.

Via TELDOK 40: The Long Now of Information har författats av professor Bengt-Arne Vedin (vedin@stockholm.mail.telia.com), som också bl a författat TELDOKs bästsäljare Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen (utgiven i samarbete med TELDOKs partner Dataföreningen i Sverige) och Info 18: Innovation & Internet (utgiven i samarbete med Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer).

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via40.pdf

Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer. Teldok Rapport nr 138

Hundratusentals svenskar har redan sökt information om hälsa på Internet – kunskaper, erfarenheter och åsikter om sjukdomar och deras behandling. För varje dag växer utbudet av hälsoinformation; nätplatserna innehåller information och inlägg av olika kvalitet och med olika sändare och syften.

Vad betyder denna växande näthälsoflod för patienterna, för deras anhöriga, för vårdpersonalen? Och vad händer t ex med relationen mellan patienter och läkare när läkarens gamla kunskapsövertag kan utjämnas genom tillgången till Internet? TELDOK Rapport 138: Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete? behandlar ingående och utförligt sådana frågor.

Nätplatser med medicinsk information och patientgemenskaper ger inte minst kroniskt sjuka råg i ryggen. Patienter lär sig mer om sjukdomar och behandlingar. Vårdfolk använder nätet för att fördjupa och vidareutveckla sitt yrkeskunnande. Den omfattande tillgången till information revolutionerar vården och höjer vårdkvaliteten.

Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer ­ uppstår konfrontation eller samarbete? är den sjätte utgåvan i programmet Telematik 2004 som drivs av VINNOVA (f d KFB) och TELDOK. Rapporten har skrivits av frilansjournalisten Mats Utbult (utbult@bahnhof.se), som tidigare bl a skrivit två efterfrågade TELDOK-rapporter om IT-användning i vården.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport138.pdf

Privatliv & Internet. Som olja och vatten? Teldok Rapport nr 134

Ju mer vi använder Internet desto fler uppgifter om oss hamnar ”där ute” på nätet. Det gäller innehållet i våra e-brev och namnen på mottagarna, liksom uppgifter om vilka webbsidor vi tittar på – avslöjande allt möjligt från fritidsintressen till politiska åsikter eller sexuella preferenser. Våra möjligheter att kontrollera vad som händer med uppgifterna är försvinnande små.

Privatliv & Internet – som olja och vatten? behandlar problemen med att skydda den personliga integriteten i IT-samhället. Den beskriver riskerna och diskuterar möjligheterna att värna privatlivet med juridiska, tekniska och praktiska metoder.

Privatliv & Internet – som olja och vatten? har skrivits av journalisten och författaren Anders R Olsson som länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter. (VINNOVA (f d KFB) och TELDOK har tidigare (i programmet Telematik 2001) gett ut Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? där Anders R Olsson deltar.)

Privatliv & Internet – som olja och vatten? är den fjärde utgåvan i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport134.pdf

De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten. Teldok Rapport nr 137

Hur kan IT användas i det konstnärliga skapandet? Eller för att sprida konstverk?

Med fotfäste i bildkonsten belyser TELDOK Rapport 137: De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten några av de sätt på vilka modern informationsteknik håller på att införlivas i den konstnärliga skaparprocessen.

Flera bildkonstnärer som själva valt att arbeta med IT intervjuas utförligt. Bl a säger en av dem (Jim Berggren): ”Då måste man fråga sig: vad är ett original i det här fallet? Och nästa fråga: är det så viktigt? Den typen av frågor är typiska för den datorgenererade konsten. För egentligen handlar det om att man håller igång ett långkok på idéer. Otaliga små grytor som står och puttrar. Och så smakar man av dem då och då.”

En kollega (Edvard Derkert) hyllar den nya teknikens möjligheter även om IT på vissa sätt kan tänkas störa den kreativa processen.

”Att sitta och stirra in i en dataskärm är förvisso ingen fullgod ersättning för den sensuella, mer spontana, upplevelsen att rota i de drivor som förr belamrade mitt skrivbord. … (Men) den digitala bildhanteringen har inte bara gjort det enklare att vrida och vända och montera, utan också att förändra form, färg och strukturer. Steglöst och efter behag. … göra transparenta överlappningar av de lager på lager som hela collagekonsten ju bygger på … legera bilder på nya sätt; addera, subtrahera, multiplicera. Förändra färgbilder till gråskalebilder. Jobba med filter. Vad du vill!”

En annan konstnär (Channa Bankier) utbrister, till synes överlycklig: ”(Det) var en stor ny värld som höll på att öppna sig. De här programmen har en sådan generositet.

De är personliga i sig och bjuder på så många möjligheter att varenda konstnär kan hitta just det just han behöver i det här fantastiska pixelsystemet. … Färgerna blir som mjuka laveringar, nästan som holländskt skiktmåleri från sextonhundratalet. Så när jag upptäckte att det jag trodde bara skulle vara ett slags montage- och klippsystem, att det i själva verket var något man kunde MÅLA inne i – ett måleri som leder gud vet vart – då kände jag mig märkligt hemma. … Det är fruktansvärt roligt!”

Vad användningen av teleburen informationsteknik betyder för att tillgängliggöra olika konstverk och konstarenor diskuteras likaså. Dessutom berörs hur interaktiviteten – som karaktäriserar IT – medför nya möjligheter till medverkan och medskapande.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport137.pdf

Den digitala fabriken. Teldok Rapport nr 132

Rapporten baseras på intervjuer med fyra verkstadsföretag och deras samverkanspartners. Fallstudierna har olika inriktning och profil och uppvisar samtliga en innovativ och kvalificerad användning av IT som stöd för tillväxt och samverkan.

Myterna om svensk verkstadsindustri är många. Myterna rör bl a föreställningen om verkstadsindustrin som dominerad av okvalificerade arbetsuppgifter med lågt kunskapsinnehåll för massproduktion av standardprodukter.

Bakom myterna framträder en annan bild av svensk verkstadsindustri med betoning på kunskapsintensiv och kundanpassad produktutveckling och produktion ­ integrerad och situationsanpassad samverkan med leverantörer och kunder, arbetsuppgifter med stort kunskapsinnehåll, bredd i arbetsuppgifter och arbetsinnehåll, där utvecklad användning av IT för samtliga delar av företagets verksamhet är förutsättning för konkurrenskraft och attraktivitet.

Författare till rapporten är Christina Johannesson och Peter Kempinsky vid konsultföretaget FBA (Forum for Business Administration AB) Johannesson och Kempinsky har arbetat med analyser kring IT-utveckling i näringsliv och förvaltning sedan 1980-talet och är bl a medförfattare till TELDOK Rapport 109: IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport132.pdf