Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.
Datumstämpel: Juni 1988
Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant globial telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt. Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa. Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kunderna. Det råder en obalans mellan tillgången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.
Metod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.
Avsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist, specialist på tele, data och elektronik.
Mottagare: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.
Grad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.
Täckning: I huvudsak ett (väst)europeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.
Datumstämpel: Konferensen ägde rum i Génève i mitten av oktober 1987.
Nyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.
Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt. Det ena statliga systemet är personaladministrativt och det finns bl.a. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt. Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.
Metod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.
Avsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.
Mottagare: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.
Grad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.
Täckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidare tillämpning genom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.
Datumstämpel: Juni 1988.
Nyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.
Innehåll: Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt. Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt, mer generellt, japanska tillverkare. Dessutom diskuteras – med utförlig statistik och fallbeskrivningar – det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).
Metod: Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva, ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.
Avsändare: General Motors och Volvo representeras av James Lewandowski resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt. Barbara Lucas är konsult, marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verksam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.
Målgrupp: Beslutsfattare och ”policy makers” vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder för filöverföring generellt.
Grad av analys: Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående.
Täckning: Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.
Datumstämpel: Midsommar 1988.
Nyhetsvärde: Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post, dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.
Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.
För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.
Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.
Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.
Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson
Datumstämpel: Juni 1988
Innehåll: Undertiteln är ”Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan – ett reportage”. Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningarna är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät. USA ser en snabb persondatortillväxt. Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.
Metod: Undertitelns ”reportage” markerar en – mycket ambitiös – journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.
Avsändare: Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.
Mottagare: Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.
Grad av analys: Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.
Täckning: Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.
Datumstämpel: December 1987
Nyhetsvärde: Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.
Innehåll: Beskriver utvecklingen inom vad som omväxlande kallas elektronisk post, elektroniska meddelandehanteringssystem, datorbaserade telefonkonferenser och elektroniska anslagstavlor. Med utgångspunkt i den elektroniska arbetsplatsen kan man, med en central dator som ”brevlåda”, sända personliga brev liksom utväxla meddelanden i större grupper, ”konferenser”. Nätverket av kontakter kan vara internt inom en organisation, alternativt externt, t.o.m. globalt. Olika funktioner finns beskrivna, liksom olika slags programvara. Men om systemen kan vara externa eller interna, kan funktionen ”elektronisk post” också rymmas i ett större tjänstesystem som videotex. Faktorer som påverkar utvecklingen vad gäller meddelandehantering diskuteras liksom kostnader, standard och valmöjligheter för en rörlig postmottagare.
Metod: Litteraturstudier men framförallt intervjuer och studier av hur det går till i praktiken.
Avsändare: Rune Söderström är konsult och nu VD för Nobicon AB.
Mottagare: Alla som är intresserade av elektronisk post, överväger att införa sådana system eller redan börjat göra det och därför har behov att sätta lättillgänglig information i händerna på nya ”elektroniska kommunikatörer”.
Grad av analys: Går så långt som till en steg-för-steg-lista för den som vill gå igång med elektronisk post. Det finns också en prislista och ett scenario, utöver den faktiska system- och funktionsbeskrivningen.
Täckning: Täcker den svenska marknaden och delvis den internationella.
Datumstämpel: Juni 1987. Priser är det som riskerar att åldras fortast.
Nyhetsvärde: Bred och lättillgänglig översikt.
Innehåll: I december 1984 ingick regering och opposition i Danmark ”hybridnätsavtalet” enligt vilket ett ”stamnät” av optiska fibrer skulle byggas ut, kompletterat med lokala koaxialförbindelser i alla samhällen med minst 250 hushåll. Teleföretagen gavs en roll, etableringskostnaderna skulle fördelas delvis solidariskt, kommunerna skulle vara med i planeringen, satellitprogram skulle distribueras på hybridnätet och regeringen skulle aktivt stödja pilotprojekt för ett decentralt utnyttjande av fabriker i mindre samhällen och glest befolkade områden. Men även industrihänsyn väger tungt.
De resultat rapporten kan redovisa är hur man arbetat för att lägga upp pilotprojekt – vi får t.o.m. vara med om ett möte i en kommun och hur dessa projekt ser ut. De flesta kommunerna är glesbygd under avfolkning, med färre unga och ett tilltagande antal pensionärer. Man vill effektivisera lantbrukets ekonomi och produktion, och det kräver egna databaser och program. Turismen kan utvecklas med hjälp av teledata. Hantverk och småindustri kan få tillgång till konstruktionshjälpmedel, kvalitets- och produktionsstyrning. Undervisning är ett viktigt behovsområde – kommunkontoret kan föras närmare medborgaren – TV och radio kan bli lokala. På några håll startar man informations- och servicecentra. I en kommun satsar man även på byar med färre än 250 hushåll.
Större samhällen som Vejle, Aabenraa – som fått rangen av ”nationellt försökscentrum” – och Köpenhamn (med medel från en europeisk fond för att utbilda arbetslösa) finns också representerade, liksom de effekt- och konsekvensstudier, som är en viktig del i de danska experimenten.
Metod: Studier av beslutsdokument, besök och intervjuer.
Avsändare: Tommy Lundtofte, dansk i Sverige
Mottagare: Den som intresserar sig för lokala och regionala telematikprojekt för lokal samhälls- och näringslivsutveckling.
Grad av analys: Förutsättningarna (demografi etc) i varje kommun beskrivs liksom hur projektet kommit till och initiala resultat/värderingar.
Täckning: Förefaller representativt när det gjordes – i meningen att det är de som då kommit längst som presenteras.
Nyhetsvärde: En grundlig insikt i intressanta men sällan beaktade satsningar i vårt södra grannland.
Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databaser: sådana för bibliografier, fakta, fulltext, tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt – med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.
Metod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.
Avsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.
Mottagare: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt, men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.
Grad av analys: Mer en ”kort introduktion” än analys av problem, för- och nackdelar etc.
Täckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.
Datumstämpel: Mars 1987
Nyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.
Innehåll: Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat – och rapporterat om – är användning av meddelandesystem, från ”lappar” över ”brev” till ”konferenser”. Utöver naturliga frågor som vilka funktioner som finns och väljs behandlas även t.ex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.
Det stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges – med vederbörliga reservationer – liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.
Metod: Detta är en rapport från ett forskningsprojekt ev tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.
Avsändare: Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet, Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.
Mottagare: Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.
Grad av analys: Även om det är en forskningsrapport har läsarna besparats primärmaterialet och förs direkt in i resultat och slutsatser av kvalificerat och detaljerat slag.
Täckning: De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.
Datumstämpel: Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt, återtryckt av TELDOK i april 1987.
Nyhetsvärde: Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.