Inflytande och Datorbaserade kommunikations-system. Teldok Rapport nr 27

Innehåll: Detta är en rapport från ett treårigt forskningsprojekt om faktisk och potentiell användning av datorstöd i kontorsarbete. Vad man studerat – och rapporterat om – är användning av meddelandesystem, från ”lappar” över ”brev” till ”konferenser”. Utöver naturliga frågor som vilka funktioner som finns och väljs behandlas även t.ex. etik samt förstås det som är slutknorren i detta projekt: resursfördelning och inflytande.
Det stora steget visar sig vara att få en terminal i rummet. Sekretessfrågor är centrala. Horisontala kontakter gynnas. Möjligheterna att få information om redan fattade beslut ökar, men inte möjligheterna att påverka dem. Klyftan mellan data- och icke datakunniga ökar inte. En rad prognoser ges – med vederbörliga reservationer – liksom en lista över frågor och tänkbara krav vid införandet av ett meddelandesystem.
Metod: Detta är en rapport från ett forskningsprojekt ev tvärvetenskaplig karaktär. Här finns således metodredovisning, källförteckning etc.

Avsändare: Hans Köhler, projektledare för forskningsprojektet, Institutionen för Administrativ Databehandling, Stockholms Universitet samt Arbetslivscentrum.

Mottagare: Alla intressenter i datorstödda meddelandesystem, elektronisk post och datoriserade telekonferenser.

Grad av analys: Även om det är en forskningsrapport har läsarna besparats primärmaterialet och förs direkt in i resultat och slutsatser av kvalificerat och detaljerat slag.

Täckning: De flesta väsentliga aspekter för vid projektet aktuell hård- och mjukvara samt för större organisationer internt.

Datumstämpel: Rapporten ursprungligen utgiven i juni 1986, då projektet blev färdigt, återtryckt av TELDOK i april 1987.

Nyhetsvärde: Forskning vad gäller effekter och användning av elektroniska meddelandesystem med denna bredd och detta djup har knappast redovisats tidigare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport27.pdf

Att söka i databaser. Teldok Info nr 4

Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databaser: sådana för bibliografier, fakta, fulltext, tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt – med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.
Metod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.

Avsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.

Mottagare: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt, men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.

Grad av analys: Mer en ”kort introduktion” än analys av problem, för- och nackdelar etc.

Täckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.

Datumstämpel: Mars 1987

Nyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info4.pdf

Kontorens Informationssystem. Teldok Rapport nr 31

Innehåll: Undertiteln är ”Verkligheten bakom visionerna i Europa, USA och Japan – ett reportage”. Författarna söker vederlägga ett antal myter och bygger på ett antal intervjuer och praktikfall för att sedan beskriva vilka tillämpningar och erfarenheter som finns. Antalet integrerade system visar sig vara litet, delvis på grund av en vildvuxen tillväxt av persondatorer. Bristen på standard är svårt hämmande, liksom avsaknaden av produktivitetsmål. Tillämpningarna är fristående, med ordbehandling och snabbväxande telefax i spetsen. Elektronisk post, videokonferenser och informationssökning i publika databaser är ännu ovanliga. Europa ligger långt efter när det gäller intelligenta nät. USA ser en snabb persondatortillväxt. Japan har få kontorsinformationssystem eller persondatorer men leder på telefax.
Metod: Undertitelns ”reportage” markerar en – mycket ambitiös – journalistisk ansats. Genom medarbetare, studiebesök, intervjuer och facklitteratur har en analyserad helhetsbild fogats samman.

Avsändare: Författarna är journalister och konsulter med stor erfarenhet av datautvecklingen.

Mottagare: Den som vill få en överblick över utvecklingstendenser och idéer om var konkreta erfarenheter kan finnas att hämta.

Grad av analys: Rapporten ger en översiktlig helhetsbild, utan att gå på djupet eller redovisa etc.

Täckning: Antalet intervjuer och studiebesök är naturligtvis få, givet det stora geografiska och ämnesmässiga innehållet men facklitteraturens kompletteringar fyller ut översikten.

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Redovisningen av ett antal karakteriserade nyheter och deras relation till verkligheten. Den översiktliga helhetsbilden. Tjugo praktikfall från olika länder och branscher.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport31.pdf

Ny teleteknik i Sverige – användning idag. Teldok Rapport nr 25

Innehåll: En sammanfattning av observationer från studieresor i Sverige till intressanta pionjärer inom praktiskt telematik. Här finns en redogörelse för digitalisering av telenät, inklusive de möjligheter och tjänster detta för med sig, speciellt när det gäller kontorsväxlar. Översiktligt beskrivs några praktiska tillämpningar – i Malmöhus läns landsting, Elektrolux, SKF och Volvo. För olika enheter inom Volvo finns också grundligare rapporter.
Ett tryckeri, Tofters, har gjort sig känt för att systematiskt komma närmare kunden via datateknik. Bakom Tofters framgångar ligger betydande investeringar. Ett annat besöksobjekt var Skandia och liksom Volvo har detta företag ett eget databolag. Man har bl.a. installerat egen lokal kabel.
Även Televerket har studerats, inklusive Teleskolan i Kalmar. I Kalmar förbereds uppbyggnaden av lokala liksom bättre förbindelser till riket i övrigt, Kalmarit-projektet. Inte bara Televerket utan även konkurrenten Comvik har besökts, med satellit-länkar till kabel-TV-nät, radiolänk till centralpunkt för kommunikation Sverige-USA samt mobiltelefon och personsökning.
Metod: Ett antal kvalificerade författare har omväxlande gjort översiktliga beskrivningar av nya tendenser och idéer som ISDN, konkreta besök och intervjuer samt beskrivit produkter och tjänster.

Avsändare: Redaktören, Monica Ståhl, arbetade på TeleDelta, Televerkets konsultföretag. Ett antal ”studieresenärer” med olika bakgrund har bistått redaktören.

Mottagare: Alla som vill hitta referenssynpunkter och kontakter i Sverige för erfarenheter. De som söker en uppdatering och saklig redovisning av ofta refererade projekt och produkter.

Grad av analys: Ur givna uttalanden, broschyrer etc. har vaskats fram jämförelser och så långt möjligt sakliga bedömningar.

Täckning: Täcker naturligtvis inte alla pionjäraktiviteter i Sverige men urvalet är representativt och brett.

Datumstämpel: Studieresorna är i själva verket flera, från sommaren 1985 till sommaren 1986. Utgiven november 1986.

Nyhetsvärde: Försök att se ”hela Sverige” översiktligt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport25.pdf

Telematik och organisationsstyrning. Teldok Rapport nr 20

Innehåll: EGOS är namnet på en grupp europeiska organisationsforskare som regelbundet möts för presentation och diskussion av nya rön inom organisationsforskningen. Vid det sjunde EGOS-kollokviet 1985 gällde en session ”Telematics och Organizational Control”.
Rapporten refererar presentationer av sessionens 15 bidrag och summerar också resultaten av diskussioner i samband med presentationerna. Spännvidden är stor i de ämnen som behandlas: telematik på kontoret, i sjukvården, i handel i skilda europeiska länder.
Det handlar om tankar och rön från pågående arbeten. Det går alltså inte att peka på några slutliga resultat eller analyser. De uppfattningar och resultat som redovisades vid kollektivet i juni 1985 har numera sannolikt kompletterats och vidareutvecklats.
Metod: Sammanfattning av inlämnade bidrag (”papers”), presentationer och diskussioner.

Avsändare: Bengt-Arne Vedin, professor i innovationskunskap vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Mottagare: Organisationsutredare och -utvecklare inom både privat och offentlig verksamhet.

Grad av analys: Referat av ett gallrat material från kollokviet. Detaljer och basfakta utlämnade till förmån för mer lättillgängliga sammanfattningar för läsaren. Ingen av uppsatsförfattarna har haft tillfälle att påverka bearbetningen i rapporten. Urval, tolkning och redigering står Bengt-Arne Vedin för.

Täckning: 22 forskare varav 5 svenska refereras.

Datumstämpel och Nyhetsvärde: Rapporten utgör en spegel av idéer och tankegångar daterade juni 1985.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport20.pdf

Meddelanden att använda. Teldok Rapport nr 24

Innehåll: Rapporten är en fortsättning på en tidigare TELDOK Rapport 4, ”Meddelande att läsa”. Eftersom nätverksarbete och organisation blir allt mer aktuella: vad innebär det för datorbaserade telekommunikationssystem (meddelande- och konferenssystem)? Rapportens material är inhämtat via fallstudier hos tre användare: SAS, Statskontoret och Svenska Finans.
Många noterar 30 minuters tidsbesparing per dag. Meddelandesystemen blir integrerade i den totala kommunikation, ”multimedia”. Rapporten beskriver nätverksarbete, människans reaktion, elektronikens nätverk och användningsområden. Att införa ett meddelandesystem är en läroprocess, som också beskrivs. Meddelandesystem tillväxer just nu mycket snabbt.
Avsändare: Lillemor Adriansson är fil lic och doktorand i psykologi, Göteborgs Universitet, och studerar socialpsykologiska aspekter på kontorsautomatisering och kommunikationssystem. Jan Löwstedt är civilekonom och forskare vid Ekonomiska Forskningsinstitutet där han granskar teknikens inverkan på tjänstemannaarbete. Rune Söderström är civilingenjör och konsult med ett förflutet inom ett data- och teleföretag.

Mottagare: Företag och andra organisationer som överväger att satsa på elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Via tidigare arbete och litteraturstudier finns en god referensram. Kombinationen av forskar- och konsultinsats samt de tre företagens beredvillighet att öppna sig gör både redovisning och analys vältäckande – dock med den relativa begränsningen till de tre olika organisationernas verksamhetstyper.

Datumstämpel: November 1986

Nyhetsvärde: Vältäckande, praktisk redovisning av möjligheter och problem med elektroniska meddelandesystem och elektronikstött nätverksarbete.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport24.pdf

Telebild. Teldok Rapport nr 21

Innehåll: En sammanfattning av erfarenheter med ett av de svenska försöken att introducera videotex – Telebild. Här döljs inte två misslyckanden: fingrafik och reseinformation. Men i stort sett har man lyckats. Tjänsteutbudet beskrivs och slutsatser om hur tjänster bör byggas upp dras. Volymutveckling, informationslämnare, användarkategorier och deras beteende beskrivs. Användare och informationsgivare har besvarat enkäter. Några slutsatser och förslag för framtiden lanseras.
Metod: Författaren var själv VD för Telebild och har alltså systematiserat och redovisat sina egna observationer samt naturligtvis reaktioner från andra medverkande och utnyttjare bl.a. insamlade via enkät. Särskild möda har lagts ned på att lära av misslyckandena.

Avsändare: Göran Asplund, ek dr, då VD för Telebild.

Mottagare: Främst de som överväger att själva engagera sig i videotex-verksamhet, t.ex. som informationsgivare.

Grad av analys: Så inträngande som materialet medgett; begränsningen ligger alltså i gruppen Telebild-användare.

Täckning: Täcker just Telebild, det största och mest lyckosamma svenska videotex-försöket.

Datumstämpel: Augusti 1986

Nyhetsvärde: Samlad redovisning av erfarenheterna i Sverige av ett uppmärksammat nytt medium under introduktionsfasen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport21.pdf

Kontorsautomation i USA. Teldok Rapport nr 18

Innehåll: Rapportens kärna är en redovisning av tolv praktikfall av kontorsautomatisering i stora amerikanska företag. Mallen är att för varje enskilt fall redovisa serviceorganisation, nuläge, fördelar och begränsningar, utbildning och underhåll, utrustning och framtidsplaner. Genom att den ursprungliga rapporten kompletteras med material från andra rapporter finns dels en analyserande sammanfattning, dels en redovisning av marknadstendenser.
Metod: Redovisning av de tolv fallen vart och ett för sig jämte analys och sammanfattning av de där gjorda observationerna.

Avsändare: SRI International, amerikanskt uppdragsforskningsinstitut som arbetat med ett flerårigt projekt kring kontorsautomation i USA, och Göran Axelsson, då Civildepartementet, regeringens ansvarige för datafrågor.

Mottagare: Beslutsfattare vad gäller kontorsautomation särskilt i stora organisationer.

Grad av analys: Inträngande granskning, plus sammanfattande analys. Problemet är det rörliga målet.

Täckning: Totalt studerades 30 företag, och de tolv valdes för att ge en så långt möjligt varierande och heltäckande bild.

Datumstämpel: Originalrapport november 1983, svensk bearbetning april 1986. (Sedan dess har kommit en uppföljande rapport, juni 1987, med sex av praktikfallsföretagen.)

Nyhetsvärde: Ligger i den inträngande granskningen av några ledande pionjärer.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport18.pdf

Stress. Teldok Rapport nr 23

Innehåll: En översiktlig och populariserad sammanfattning av ett stort forskningsområde. Stress uppstår i många olika situationer i arbetslivet. Människan är fortfarande utrustad med ett nervsystem för jägarsamhället. Rapporten beskriver stressbegreppet och analyserar hur individen kan under- resp. överstimuleras i sitt arbete. På t.ex. kontor kan man lätt bli stressad både av över- och understimulans, för få och för enahanda intryck, eller för många stimulanser.
Här redovisas tre olika utvecklingsstadier för datoriserade kontor, satsvis bearbetning, realtid och terminal, och mikrodatorer, ordbehandling eller CAD, i tre olika organisationer, statligt affärsdrivande verk, stort försäkringsbolag och ett elektronikföretag. – I t.ex. miljön ”satsvis bearbetning” lider driftavdelningarna av understimulans. På motsvarande sätt redovisas vad som blivit bättre och sämre. Slutsatserna är bl.a. att stress vid terminalarbete går att påverka tekniskt, men att flertalet stressproblem är av arbetsorganisatorisk art. Ett avslutande resonemang pekar på överväganden och yrkesrollen vid införande av ny teknik. I bilaga kompletteras skriften med en sammanfattning av en konferens om bildskärmsarbete, hållen i maj 1986, i de avsnitt som gällde stress.
Metod: Sammanfattning av egen och andras forskning; fallstudier, konferensrapport.

Avsändare: Gunilla Bradley, docent vid sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.

Mottagare: Personer med ansvar för utformning av kontors- och produktionsmiljö, data- och telesystem och organisationer, forskare och fackrepresentanter med denna inriktning.

Grad av analys: Inträngande när det gäller individperspektivet; valet av studieobjekt begränsar organisationsmiljö och teknisk utformning.

Täckning: Hög representativitet för större organisationer och naturligtvis vid den givna tidpunkten, samt konferensen.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Individperspektivet, sammanfattning och popularisering av ett stort och heterogent forskningsfack.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport23.pdf

Datorisering i u-land. Teldok Rapport nr 17

Innehåll: Kina och Indien har tillhopa nära 2 mrd invånare. Underrubriken beskriver innehållet väl: nedslag från en studieresa, där den allmänna samhällsmiljön och det institutionella systemet, den allmänna data- och telepolitiken måste beskrivas för att läsaren skall förstå något av de konkreta intrycken, som inte sällan pekar på diskrepanser mellan ambition och verklighet, på avstånd mellan isolerade eliter och mönsteranläggningar å ena sidan, samhället i dess helhet å andra sidan.
Metod: Man har i förväg sökt finna intressanta intervju- och studieobjekt dels på policy-, dels på praktisk nivå. Rapporten är välorganiserad och mycket lättläst journalistik.

Avsändare: Författarna sysslade med datapolitik på LO.

Mottagare: Alla med intresse för teknikutveckling, -anpassning och -spridning i U-land.

Grad av analys: Hälsosamt kritisk inställning till diskrepansen ambition-verklighet, men naturlig avsaknad av statistik och annan kvantifiering. ”Intryck”, som undertiteln säger.

Täckning: Geografiska och andra naturliga begränsningar vid en studieresa.

Datumstämpel: April 1986

Nyhetsvärde: Själva temat, samt det faktum att man kommit åt särskilt det kinesiska materialet, samt att författarna har en så praktiskt kvalificerad referensram.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport17.pdf