Category Archives: Rapport

Informationshantering för samhällsservice. Teldok Rapport nr 38

Posted on by

Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.
Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.
Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.

Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.

Mottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.

Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.

Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport38.pdf

Telehamnar, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 39

Posted on by

Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät, här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.
Metod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.

Författare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.

Mottagare: Den som är intresserad allmänt av ”utvecklingen in i kommunikationssamhället” och regional utveckling.

Grad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.

Täckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport39.pdf

Omvälvning i televärlden. Teldok Rapport nr 36

Posted on by

Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.
För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.
Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.
Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.
Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport36.pdf

Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes. Teldok Rapport nr 46

Posted on by

Innehåll: Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt. Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt, mer generellt, japanska tillverkare. Dessutom diskuteras – med utförlig statistik och fallbeskrivningar – det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).
Metod: Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva, ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.

Avsändare: General Motors och Volvo representeras av James Lewandowski resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt. Barbara Lucas är konsult, marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verksam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.

Målgrupp: Beslutsfattare och ”policy makers” vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder för filöverföring generellt.

Grad av analys: Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående.

Täckning: Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.

Datumstämpel: Midsommar 1988.

Nyhetsvärde: Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post, dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport46.pdf

Expertsystem i Storbritannien. Teldok Rapport nr 37

Posted on by

Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport37.pdf

Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn. Teldok Rapport nr 42

Posted on by

Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.

Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.

Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.

Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.

Datumstämpel: Oktober 1988

Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport42.pdf

Telekom i Japan. Teldok Rapport nr 29

Posted on by

Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).
Ett internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.
Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.

Mottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.

Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.

Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.

Grad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.

Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.

Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport29.pdf

Ny Informationsteknologi i Japan. Teldok Rapport nr 28

Posted on by

Innehåll: Efter en kort beskrivning av den japanska samhällsmiljön och den informationstekniska utvecklingen där beskrivs den nya telesituationen i Japan – privatisering, ny konkurrensbild. Ett antal nya tekniska utvecklingssatsningar beskrivs, dels på teknik, dels i tillämpningar: lokalsamhälle, fabrik, butik, medicinsk klinik. Efter en granskning av databaser och standardiseringsarbete följer en diskussion, även av utvecklingstendenser inför framtiden. Eftersom det är en reserapport ges i bilagan detaljfakta om de olika besöken.
Metod: Material från studieresa, kompletterad med erfarenheter från andra resor, studiebesök och inlästa böcker och rapporter.

Avsändare: Angivna författare har sammanställt, kompletterat och redigerat vad en grupp på totalt ett dussin personer med varierad bakgrund och olika infallsvinklar observerat och rapporterat; Frejhagen var datapolitiker på LO, Holmlöv forskare på Ekonomiska Forskningsinstitutet och TELDOKs sekreterare, Vedin innovationsforskare.

Mottagare: Den som vill få en överblicksbild av den sjudande japanska utvecklingen samt trådar att börja nysta i när det gäller den nya telesituationen; experiment för lokal utveckling eller för medicin, äldrevård och detaljhandel.

Grad av analys: Så långt språk- och kulturproblem tillåter en positiv kritisk granskning.

Täckning: Studieresor ger alltid ett positivt urval, en tonvikt på det pionjärartade och intressanta snarare än det typiska. För komplettering, se även TELDOK Rapport 29.

Datumstämpel: Resa november 1986, rapport april 1987.

Nyhetsvärde: En allsidig och grundlig granskning av ”telematik” i Japan, därtill analyserande och översiktlig; samtidigt färskvara eller historisk replipunkt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport28.pdf

Telematikens Årsbok. Teldok Rapport nr 30

Posted on by

Innehåll: Som årsbok vill denna ge aktuell statistik och beskriva aktuella utvecklingsfrågor. Här diskuteras sålunda definitioner, användnings- och utvecklingsområden. Det senare i ett kapitel som omfattar t.ex. OSI, ISDN, databaser och videotex. En stor del av statistiken är samlad under rubriken ”Sveriges telematiska konkurrenskraft”. Man har, vad gäller forskning, fått med material från det informationsteknologiska programmet. Här återfinns ett kalendarium och en förteckning över mässor och konferenser, samt ett register över talare, utnyttjade året som gick. En omfattande ordlista har sammanställts, och här återfinns också en litteraturprislista. Mer statistik – om den internationella telematiken jämförande sådan – ges i bilaga, liksom Sveriges export/import. Årsboken har sökregister.
Mottagare: Den som behöver en lättillgänglig uppslagsbok över telematik- utvecklingen.

Avsändare: En grupp forskare, utredare och journalister med teknisk och ekonomisk bakgrund. Många experter har utnyttjats och mycket av innehållet är inte primärmaterial. Referensgrupp: TELDOK Redaktionskommitté, förstärkt med andra experter.

Täckning: Ojämn, betingad av tillgängligt material.

Grad av analys: Eftersträvar rättvisande jämförelser och kritisk syn (men lyckas inte alltid helt); beträffande statistik etc lämnas analysen åt läsaren.

Metod: Granskning av tabellverk, tidskrifter, litteratur samt konsultation av experter.

Datumstämpel: Maj 1987; en testupplaga gick ut årsskiftet 1986/87 så en del material stoppar där men många kompletteringar har kunnat göras.

Nyhetsvärde: Den enda svenska (och, tycks det, internationella) sammanställningen av denna art på detta område senare fullföljd med ytterligare årsböcker.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport30.pdf

ISDN ur ett användarperspektiv. Teldok Rapport nr 32

Posted on by

Innehåll: Beskriver vad vi kan vänta av ISDN. Det är ett basgränssnitt på två 64 kbit/s och ett primärgränssnitt med ett trettiotal kanaler på ca 2 Mbit/s. Det är bra för både användare och televerk, dels genom digital teknik, dels genom integration av röst, data, text och bild. ISDN är alltså inte enbart en datatjänst eller transmission. Det ersätter inte allt, och även om standardiseringen inte är klar, kommer ISDN säkert – för alla, oavsett organisationsstorlek. Det finns alltså skäl att förbereda sig, och skriften ger kunskap för detta. Några fältprov relateras, några användare intervjuas.
Metod: Författaren har via dokument och intervjuer kartlagt vad ISDN innebär i olika avseenden, vilka gränssnitten och tjänsterna är liksom hur man kan planera i olika avseenden.

Avsändare: Författaren är data-telematikkonsult.

Mottagare: Alla i informations- och teleintensiva mindre och större organisationer med behov och ansvar att planera för telematik med tre års framförhållning.

Grad av analys: Går långt i att inte endast relatera teknik och tjänster utan också systematiskt föreslå planeringssteg, experiment etc. Antyder även ISDN:s vidareutveckling.

Täckning: Är i allt väsentligt heltäckande vad gäller dagsläge och därav betingad utblick. Användare och fältprov är däremot naturligen exempel (väl valda).

Datumstämpel: December 1987

Nyhetsvärde: Helhetsbilden av ”vad man bör göra åt ISDN i nuläget”. Kartläggningen av verkligheten bakom härskande myter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport32.pdf