Category Archives: Rapport

Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation. Teldok Rapport nr 48

Posted on by

Innehåll: Genom initiativ av Kommun- Data och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem – se också Teldok Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet, Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.
Metod: Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.

Målgrupp: Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.

Grad av analys: Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.

Täckning: En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.

Datumstämpel: Utgivning juli 1989.

Nyhetsvärde: Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet, TELDOK Rapport 55.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport48.pdf

Informationsteknik i Australien. Teldok Rapport nr 52

Posted on by

Innehåll: Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat. Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat. För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.
Avsändare: Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret, nu vid Infotech Communicator.

Målgrupp: I första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter.

Grad av analys: I huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden.

Täckning: Koncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc.

Datumstämpel: Resa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989.

Nyhetsvärde: Bortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport52.pdf

Lönsamt lärande. Teldok Rapport nr 34

Posted on by

Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar t.ex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.
Mottagare: De som i fack, företagsledning eller praktiskt arbetar med att införa och driva IT-system.

Avsändare: Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert, Mats Utbult är journalist.

Metod: Studieresa till väl valda, varierade och avancerade tillämpningar.

Täckning: Författarnas kunskaper och kritiska blick gör att de fått ut mycket, med den naturliga begränsning som ”fallstudierna” ger.

Datumstämpel: Resan gjord hösten 1986.

Nyhetsvärde: Författarnas sätt att se på utbildning och lagarbete i relation till informationsenheten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport34.pdf

TELDOKs Årsbok 1988. Teldok Rapport nr 44

Posted on by

Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering – ”en halv årsbok”. Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är färre och kortare och tar upp aktualiteter, bl.a. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt, liberalisering och standardisering.
Metod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.

Avsändare: Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag specialiserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.

Mottagare: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.

Grad av analys: Ligger delvis i valet av teman och statistik, vilket testats fram på förra årets läsare samt TELDOK Redaktionskommitté.

Täckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för t.ex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.

Datumstämpel: September 1988

Nyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport44.pdf

KommunKOM och NorrKOM – pilotprojekt och systemintroduktion. Teldok Rapport nr 45

Posted on by

Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det ”modernare” Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att – efter nyhetens behag – upprätthålla tillräcklig trafik, ha en ”kritisk massa” som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt. NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.
Metod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet, inklusive statistik över användningens utveckling etc.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet.

Mottagare: Alla som är intresserade av elektroniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.

Grad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.

Täckning: Täcker det som rubriken utsäger.

Datumstämpel: December 1988.

Nyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av ”avläsningspunkter” nu och i framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport45.pdf

Datastrategier i statsförvaltningen. Teldok Rapport nr 33

Posted on by

Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet, väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkterna för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informations- och ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.
Metod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.

Avsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.

Mottagare: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.

Grad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effekterna av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.

Täckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket, riksskatteverket).

Datumstämpel: Februari 1988

Nyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt, av ett antal offentliga datasystem.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport33.pdf

Digitalisering i Förbundsrepubliken. Teldok Rapport nr 41

Posted on by

Avsändare: Red. är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.
Datumstämpel: Oktober 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport41.pdf

Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik. Teldok Rapport nr 43

Posted on by

Innehåll: En undersökning av hur stora organisationer – mest företag – utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt. Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.
Metod: Intervjuer, studier av dokument, jämförelser inom branscher.

Avsändare: Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.

Mottagare: De som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer.

Grad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet, breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna.

Täckning: De viktiga branscherna bland storanvändare finns med, frånsett flygbolag och försäkringsbolag.

Datumstämpel: April 1988

Nyhetsvärde: Studiet av just stora användare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport43.pdf

Datautbyte mellan öppna system. (Open Systems Interconnection). Teldok Rapport nr 35

Posted on by

Innehåll: Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en internationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig – det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går in för, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivåerna beskrivs, liksom situationen i Sverige.
Metod: Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.

Avsändare: Victor Pylypenko är datajournalist.

Mottagare: Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida data- och telesystem.

Grad av analys: Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningens.

Täckning: Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.

Datumstämpel: Juni l988.

Nyhetsvärde: Den aktuella överblickens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport35.pdf

Telematik i Frankrike. Teldok Rapport nr 40

Posted on by

Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen – Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen Bull-Honeywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.
Metod: Rapporförfattarna står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som grund, dels för subjektiva intryck – redovisade separat.

Avsändare: Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.

Mottagare: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.

Grad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.

Täckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar; i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet.

Datumstämpel: Resan gjord i oktober 1987

Nyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport40.pdf