SkolKOM – ett elektroniskt konferenssystem för skolan. Teldok Via nr 13

Innehåll: Det datorbaserade konferenssystemet KOM har utnyttjats för några olika arbetsuppgifter i skolan, såsom erfarenhetsutbyte och debatt, information samt utbildning. Diskussioner bör helst ha en mötesledare. Teman för debatt har varit ämnena ekonomi, svenska, samhällskunskap, datorn i skolan och lärande och kunskap. När det gällde information var denna mestadels enkelriktad, och redovisade nyheter från forskning och utveckling, läromedel och skolans kalendarium. Utbildningen inriktades dels på att lära ut användningen av själva konferenstekniken, dels kommunikation mer allmänt, dels också informationssökning i en referensdatabas. En föreläsning genomfördes via systemet. Resurspersoner behövs om det hela skall fungera.
Metod: Diskussioner inom projektgruppen, studier av meddelandetrafiken i konferenssystemet.

Avsändare: Monica Andersson var projektledare.

Målgrupp: Utbildningssystemet, personer med intresse för elektroniska meddelandesystem.

Grad av analys: Långtgående strävan efter att sammanfatta erfarenheterna och att tolka dessa.

Täckning: Begränsat till just detta försök.

Datumstämpel: Genomfördes 1988, rapporten från juli 1989.

Nyhetsvärde: Den översiktliga sammanfattningen av ett allsidigt och ganska omfattande experiment.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via13.pdf

Tredje generationens distansutbildning. Teldok Rapport nr 53

Innehåll: Med tredje generationens distansutbildning avses att lärare och elever liksom elever sinsemellan kan interagera. I centrum för interaktionen finns den datorstödda telekonferensen. En översikt över sådana konferens- system ges. Pedagogik, studiemiljö, relationer och teknik beskrivs. Ett antal svenska, danska, norska, brittiska, amerikanska och kanadensiska satsningar presenteras; de nordiska är i majoritet. Exempel på distansundervisning redovisas.
Metod: Övergripande diskussion och analys först, beskrivning av konkreta satsningar och erfarenheter sedan.

Avsändare: Rolf Carlsson är pedagog och konsult med eget företag.

Målgrupp: Intressenter i nya undervisningsmetoder och i datoriserad kommunikation.

Grad av analys: Grundlig analys av erfarenheterna från beskrivna system.

Täckning: Även om det finns fler program än de beskrivna är täckningen god – med tanke på den tidpunkt då rapporten är skriven; senare nyheter av typen ”groupware” finns inte med.

Datumstämpel: Utgiven december 1989.

Nyhetsvärde: Ligger i den stora mängden olika exempel från många länder, och i den sammanfattande analysen av dem.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport53.pdf

TELDOKs Årsbok 1989-90. Teldok Rapport nr 50

Innehåll: Statistisk och annan redovisning av vad som händer inom telematik och informationsteknik: telekostnader; tillämpningsområden; integrationen teleteknik-datorer; telefax och elektronisk post; OSI, EDI etc; mobil- och satellitkommunikation. Tonvikten ligger på svenska fakta inklusive ett kalendarium och förtecknigar över mässor och konferenser samt talare. Referenskapitel är ordlistan; Teldoks aktuella utgivning; övrig aktuell litteratur.
Metod: Statistiksammanställning från i stort sett alla relevanta och tillgängliga källor samt försök till analys av ett antal aktuella utvecklingsområden.

Avsändare: Personal inom konsultföretaget Communicativa AB, förstärkt med olika specialister.

Målgrupp: Alla med intresse av ett referensverk för informationsteknikens aktuella utveckling sådan den speglas i främst siffror och debatt samt aktiviteter.

Grad av analys: Begränsad utom vad gäller några valda aktuella temata.

Täckning: Begränsas till där statistik finns tillgänglig – vilket inte hindrar att omfånget är ca 260 sidor.

Datumstämpel: Utgiven juli 1989.

Nyhetsvärde: Unik sammanställning, naturligtvis med en aktualitet som avtar med tiden – vilket inte hindrar att åtskillig statistik är färsk länge.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport50.pdf

Data- och telekommunikationer. Hur påverkas den regionala utvecklingen? En antologi. Teldok Via nr 15

Innehåll: Stockholms län inrymmer även glesbygd och således åtskilliga frågeställningar kring regional utveckling. Tillsammans med Televerket har man velat belysa vad informationstekniken kan bidra med. Sålunda belyser några av uppsatserna direkt informationsteknikens möjligheter till decentralisering och dekoncentration, liksom dess mer allmänna utvecklingstendenser. Här finns också ett antal fallstudier. I Televerket självt har man prövat med att omlokalisera teletjänstarbete. Utbildning med hjälp av datorer belyses med några exempel. En småföretagare ger en dråplig, och beklämmande, skildring av hur det är omöjligt att ens få besked om informationsteknisk utrustning fungerar smärtfritt samman, eller alls fungerar – här dessutom för något så ytligt sett trivialt som sökning i databaser. Televerkets data-bastjänst presenteras och, som dessert, några olika scenarier för Stockholmsregionens utveckling.
Metod: Ett antal författare har anlitats, med uppdrag att skriva på vardera ett område som ligger inom respektive bidragsgivares kompetens.

Avsändare: Stockholms län och Televerket, där de tre ansvariga är verksamma – Nordqvist och Öberg på Länsstyrelsen, Åkehag på Televerket Stockholm.

Mottagare: Intressenter i regional utveckling samt i tele- och informationsteknisk tillämpning mer allmänt.

Grad av analys: Respektive uppsats strävar efter analys med fallstudier etc. som illustrationer.

Täckning: Blir ögonblicksbilder mot bakgrund av författarnas kompetens och inriktning.

Datumstämpel: Utgiven i oktober 1989.

Nyhetsvärde: Inget absolut nyhetsvärde i ”primärdata” men inriktningen på Stockholm eller själva uppdragen har i sig lett till nya analyser, baserade på tidigare erfarenheter, fallstudier etc.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via15.pdf

Datorer i småföretag. Teldok Rapport nr 51

Innehåll: Redovisar undersökningar av datoranvändning i småföretag i Västerbotten samt i Växjö-regionen. Dessa företag möter en rad problem; reliefen mellan de två olika regionerna är intressant. Slutresultatet av analysen blir en fem punkters lista över vad man, d.v.s. det lilla företaget, bör göra: själv sätta sig in i datorområdet – självständigt; förankring och involvering av eldsjälar; plan för hela datoriseringen; start i det enkla utan att förlora helhetsbilden; etablering av varaktiga relationer med någon leverantör.
Metod: Enkätundersökningar samt personliga erfarenheter av att arbeta med datorinförande i småföretag.

Avsändare: Författaren är forskare och konsult.

Målgrupp: Mindre företag, dator- och tillämpningsföretag samt forskare och ”småföretagens vänner”.

Grad av analys: Går genom författarens egen erfarenhet utanför den torra enkätredovisningen till tolkning och de fem goda råden.

Täckning: Undersökningen som sådan färgas naturligtvis av näringsstrukturen i de regioner där den genomförts. Och varje informationsteknisk tillämpning är ju tidsfärgad.

Datumstämpel: Oktober 1989. Undersökningarna genomfördes 1986-88.

Nyhetsvärde: Ligger dels i undersökningsmaterialet, dels i författarens slutsatser och råd.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport51.pdf

Några kommuners och Kommunförbundets användning av system för datorförmedlad kommunikation. Teldok Rapport nr 48

Innehåll: Genom initiativ av Kommun- Data och Umeå Universitet har flera kommuner börjat utnyttja elektroniska meddelande- och mötessystem – se också Teldok Rapport 45. Detta är en lägesrapport från denna verksamhet. Fokus är på Kommunförbundet, Sundsvall, Nacka och Umeå. Varje projekt som kommit igång har minst en eldsjäl. När SkolKom drogs ner minskade också hela verksamheten. Problem med systemavbrott skapar negativa attityder till systemet.
Metod: Beskrivningen bygger på konferenserna d.v.s. olika typer av statistik och utdrag ur meddelanden/konferensinlägg.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet och inte själv engagerad i införandet av de aktuella systemen.

Målgrupp: Alla med intresse dels för elektroniska konferens- och kommunikationssystem, dels för kommunikation inom kommun och offentlig verksamhet.

Grad av analys: Rapporten går i sin analys längre än till enbart faktaredovisning. Genom att det är en lägesrapport är den ännu inte heltäckande eller slutgiltig.

Täckning: En naturlig begränsning är uppenbarligen att det gäller vissa kommuner, med pionjärintresse, samt en viss typ av konferenssystem med specifika karakteristika.

Datumstämpel: Utgivning juli 1989.

Nyhetsvärde: Som lägesrapport mitt emellan TELDOK Rapport 45 och slutrapporten från projektet, TELDOK Rapport 55.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport48.pdf

Telefaxen och användarna. Teldok Via nr 16

Innehåll: Forskarna har gjort en enkätundersökning (som genomfördes per fax) av hur telefax införskaffas och utnyttjas. Man har sökt göra ett representativt urval av telefaxanvändare och fått en svarsfrekvens på 76 procent, vilket är tillfredsställande.
En fax köps, den hyrs inte; den används till tio sidor om dagen – vilket är medianvärdet. Vidare ersätter den telefon, brev och telex och den utnyttjas inte sällan för handskrivna meddelanden.
Metod: Enkätundersökning på vetenskaplig grund.

Avsändare: Forskare vid Handelshögskolan.

Målgrupp: Intressenter i telefaxen och dess utnyttjande liksom i mer allmänna kommunikationsfrågor.

Grad av analys: Teoretiskt och praktiskt djupgående.

Täckning: Enkäten var som sagt representativ vid undersökningstillfället; genom den snabba utvecklingen kan möjligen tidigare underrepresenterade kategorier, ökad ”faxmognad” e.dyl. ha medfört att en undersökning några år senare skulle ge marginellt annorlunda resultat.

Datumstämpel: Utgiven december 1989.

Nyhetsvärde: Ett nytt medium, grundligt undersökt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via16.pdf

Informationsteknik i Australien. Teldok Rapport nr 52

Innehåll: Australien är ett ungt land, med en befolkning som är dubbla Sveriges, men mycket mer glesbefolkat. Informationstekniken borde kunna utnyttjas för att överbrygga avstånd. Här har skett en avreglering och så präglas landet av att det är en förbundsstat. För att stötta egen informationsteknisk industri vill man få fram riskkapital, och den asiatiska marknaden tycks närliggande. Den offentliga sektorn är ofta pionjär vad gäller tillämpning av informationsteknik. Digital kommunikation ägnas särskilt intresse.
Avsändare: Tiina Läärä var tidigare verksam vid Statskontoret, nu vid Infotech Communicator.

Målgrupp: I första hand den som är intresserad av politik för informationsteknikens utveckling visavi samhällets, samt av regionala aspekter.

Grad av analys: I huvudsak en saklig och allsidig beskrivning av dagsläge och planer på valda områden.

Täckning: Koncentration på offentliga sektorn och dess åtgärder, inklusive avreglering etc.

Datumstämpel: Resa i slutet av 1988, rapporten från oktober 1989.

Nyhetsvärde: Bortsett från i OECDs rapporter tenderar Australien att glömmas bort, fast landet från svenskt perspektiv har intresse.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport52.pdf

Standardisering i Storbritannien. Teldok Rapport nr 47

Innehåll: Studieresan genomfördes mot en bakgrund av en tidigare liknande resa 1984. Som titeln utsäger, stod standardiseringsarbetet i centrum, både vid London-börsen, inom Storbritanniens ”Statskontor” CCTA, vid X-Open, understött av Department of Trade and Industry och inom British Telecom. Vid förra resan var Alvey-programmet högaktuellt, och det var naturligt att se hur det utvecklats. Mest besvikelser – men studier vid det kraftfulla SPRU, Science Policy Reserarch Unit, kan ge mer besked i framtiden. British Telecoms konkurrent Mercury bidrog till reseintrycken, liksom liberaliseringens övervakningsorgan Oftel. Vidare finns rapporter från Turing-institutet – ett centrum för utveckling av artificiell intelligens – och två mässor.
Metod: Personliga bidrag från resenärerna.

Avsändare: Av sjutton resenärer bidrar sexton med endera eller bägge av personliga intryck resp. rapport från ett specifikt besök, konferens etc. Bidragen bygger på vederbörandes speciella kompetens inom resp. tema. Representationen från offentlig förvaltning var stor.

Målgrupp: Den som är intresserad av Storbritannien allmänt samt dess Alvey-program – d.v.s. användarintierade praktiska IT-satsningar – samt den som vill följa standardiseringsarbetet.

Grad av analys: Naturligtvis begränsad till besöksobjekt och intervjuade men inom dessa ramar djupgående.

Täckning: Brittisk offentlig förvaltning med utflykter till forskning men med utlämnande av industrin.

Datumstämpel: Resan gjordes i november 1988.

Nyhetsvärde: Det samlade greppet över offentlig databehandling och telestandardisering samt jämförelsen med läget fyra år tidigare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport47.pdf

Online i Australien. Teldok Via nr 14

Innehåll: En jämförelse visar att marknaden för online-databaser i Norden är mycket mer diversifierad än den i Australien: det finns dubbelt så många baser. Det räcker med sex databasvärdar för att nå fyra femtedelar av de australiska databaserna – i Norden skulle det krävas hundratalet. Antalet sökspråk uppvisar samma olikhet i struktur, alltså få i Australien men flera tiotal i Norden.
Metod: Författarinnan har gjort studiebesök i Australien och kunnat göra jämförelser mot bakgrund av djupgående kunskaper och erfarenheter från Norden.

Avsändare: Elisabet Mickos är expert på databaser och en av de drivande bakom det nordiska nätet Scannet.

Målgrupp: Den som är intresserad av utvecklingen av bibliografiska databaser och online-tjänster samt ett litet lands sätt att hantera en internationell informationsresurs.

Grad av analys: Genom författarinnans bakgrund på området djupgående i sin jämförelse Australien-Norden.

Täckning: Täcker ”hela universum” av bibliografiska online-databaser.

Datumstämpel: Utgiven i september 1989.

Nyhetsvärde: Specialinriktad rapport från ett i detta avseende okänt land.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via14.pdf