Category Archives: 1988

Informationsteknologi i företag och myndigheter. Teldok Ref.dok. J

Posted on by

Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt. Det ena statliga systemet är personaladministrativt och det finns bl.a. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt. Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.
Metod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.

Avsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.

Mottagare: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.

Grad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.

Täckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidare tillämpning genom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.

Datumstämpel: Juni 1988.

Nyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentj.pdf

Datautbyte mellan öppna system. (Open Systems Interconnection). Teldok Rapport nr 35

Posted on by

Innehåll: Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en internationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig – det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går in för, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivåerna beskrivs, liksom situationen i Sverige.
Metod: Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.

Avsändare: Victor Pylypenko är datajournalist.

Mottagare: Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida data- och telesystem.

Grad av analys: Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningens.

Täckning: Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.

Datumstämpel: Juni l988.

Nyhetsvärde: Den aktuella överblickens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport35.pdf

Intelevent 87: Konkurrens och samexistens. Teldok Via nr 9

Posted on by

Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant globial telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt. Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa. Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kunderna. Det råder en obalans mellan tillgången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.
Metod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.

Avsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist, specialist på tele, data och elektronik.

Mottagare: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.

Grad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.

Täckning: I huvudsak ett (väst)europeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.

Datumstämpel: Konferensen ägde rum i Génève i mitten av oktober 1987.

Nyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via9.pdf

Office Automation Trends in the United States. Teldok Info nr 10

Posted on by

Innehåll: Beskriver vad multimedia är, dvs en kombination av olika presentationsformer via digital teknik: ”ett helhetsbegrepp för integrering av bild, ljud och text i ett dokument, producerade och lagrade i en persondator”. Här redovisas hur man producerar och använder multimedia, liksom hur man arbetar med dem. Användningsområden är utbildning, forskning, information, marknadsföring, hushåll, musik och undrhållning.
Metod: En erfaren experts översikt.

Avsändare: Thord Fjällström är pedagog och bildkonstnär.

Mottagare: Alla med intresse av en kort introduktion till multimedia.

Grad av analys: Den erfarne multimediaanvändaren delar med sig av egna erfarenheter och insikter.

Täckning: Täcker det mesta som vid sammanställningen var publikt tillgängligt.

Datumstämpel: Förordet daterat 31 december 1991, utgivning januari 1992.

Nyhetsvärde: Ligger i lättillgänglighet, översikt och sammanfattning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info10.pdf

Expertsystem i Storbritannien. Teldok Rapport nr 37

Posted on by

Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport37.pdf

Telematik i Frankrike. Teldok Rapport nr 40

Posted on by

Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen – Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen Bull-Honeywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.
Metod: Rapporförfattarna står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som grund, dels för subjektiva intryck – redovisade separat.

Avsändare: Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.

Mottagare: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.

Grad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.

Täckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar; i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet.

Datumstämpel: Resan gjord i oktober 1987

Nyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport40.pdf

Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn. Teldok Rapport nr 42

Posted on by

Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.

Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.

Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.

Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.

Datumstämpel: Oktober 1988

Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport42.pdf

Informationshantering för samhällsservice. Teldok Rapport nr 38

Posted on by

Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.
Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.
Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.

Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.

Mottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.

Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.

Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport38.pdf

Telematik i Singapore och Taiwan. Teldok Via nr 7

Posted on by

Innehåll: Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut, programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat, också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri marknadsekonomi med gott om riskkapital – dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.
Metod: Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.

Avsändare: Per Eriksson

Mottagare: Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.

Grad av analys: Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.

Täckning: En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.

Datumstämpel: Februari 1988

Nyhetsvärde: En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via7.pdf

Telehamnar, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 39

Posted on by

Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät, här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.
Metod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.

Författare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.

Mottagare: Den som är intresserad allmänt av ”utvecklingen in i kommunikationssamhället” och regional utveckling.

Grad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.

Täckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport39.pdf