Omvälvning i televärlden. Teldok Rapport nr 36

Innehåll: TELDOK har gett frilansjournalisten Göte Andersson i uppgift att dokumentera hur företag, hushåll och samhälle i nära framtid kommer att påverkas av de stora förändringar som förestår ifråga om telekommunikationer och ny informationsteknologi.
För att kunna beskriva det omfattande problemfältet har red. vänt sig till initierade skribenter och intervjupersoner.
Det första kapitlet berättar om den nya internationella konkurrensutsatta marknad som är på väg att skapas. Här presenteras drivkrafterna för den snabba förändringen. Stora företag med omfattande internationella telekommunikationer kommer först att dra nytta av den internationella utvecklingen.
Boken berättar om hur flertjänstnätet, på engelska Integrated Services Digital Network (ISDN), kommer att byggas ut i Sverige på 90-talet. Förändringen av teletaxorna och behoven av datautbildning ägnas enskilda kapitel. Boken är ett verk av sex skribenter. Nya författare presenteras med bild i början av varje kapitel.
Avsändare: Frilansjournalisten Göte Andersson

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport36.pdf

Telematiken hemma. Teldok Via nr 6

Innehåll: Detta är en konferensrapport från juni 1987: ”Social implications of home interactive telematics” i Amsterdam. Utöver resonemang och erfarenheter från distansarbete presenterades bl.a. en heldatoriserad amerikansk plastvilla. Det finns ca tusen sådana ”intelligenta hem”, och fler tillkommer i snabb takt. Bland normativa slutsatser, alltså rekommendationer för ett socialt utnyttjande av telematik, kan nämnas frihet att kommunicera, socialt deltagande samt utveckling av individuell kreativitet och kompetens.
Metod: Sammanfattning av konferensinlägg, strukturering av materialet.

Avsändare: Tomas Ohlin är fil lic och numera vid Teleguide Scandinavia AB.

Mottagare: Den som är intresserad av sociala och politiska frågor i anslutning till vardagslivets telematik.

Grad av analys: Rapporten går långt i själva struktureringen av de många diskussionernas resultat, som blir till frågelistor.

Täckning: Naturligen begränsad av konferensprogrammet, som i sin tur präglas av att själva området är på sökstadiet.

Datumstämpel: Juni 1987.

Nyhetsvärde: Svensk sammanfattning av ”svåråtkomlig” konferens på framtidsbetonat tema.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via6.pdf

Information Technology Requires Dramatic Organizational Changes. Teldok Rapport nr 46

Innehåll: Rapporterar från ett internationellt seminarium sommaren 1988, med temat hur informationstekniken påverkar industriella organisationer och deras arbetssätt. Tyngdpunkten ligger på bilindustrin, inte endast General Motors och dess Saturnus-projekt utan också Volvo samt, mer generellt, japanska tillverkare. Dessutom diskuteras – med utförlig statistik och fallbeskrivningar – det senaste inom filöverföring (EDI), VAN, intelligenta nät och elektroniska meddelandesystem (som jämförs).
Metod: Sammanfattningar av anföranden, ibland av författarna själva, ibland av redaktören. Alla inläggen har bearbetas i efterhand av resp. talare.

Avsändare: General Motors och Volvo representeras av James Lewandowski resp. Tammo Wellemets, båda med ansvar för resp. företags utveckling inklusive informationsteknikens utnyttjande. Robert C Cole är professor i Michigan med lång erfarenhet av japansk, amerikansk och svensk bilindustri. Percy Tannenbaum och Richard Adler studerar och beforskar bägge det praktiska utnyttjandet av tele- och informationsteknik med Kalifornien som utsiktspunkt. Barbara Lucas är konsult, marknadsutveckling beträffande teletjänster m m, verksam. Massachusetts, medan William A Lucas är rådgivare vad gäller internationella elektroniska meddelandessystem åt västtyska televerket.

Målgrupp: Beslutsfattare och ”policy makers” vad gäller planering, install ation och användning av informationsteknik för hela organisationer, främst tillverkande industrier samt även meddelandesystem och metoder för filöverföring generellt.

Grad av analys: Föredragshållarnas, d.v.s. djupgående.

Täckning: Ett stora organisationers perspektiv, främst industriell produktion.

Datumstämpel: Midsommar 1988.

Nyhetsvärde: Dels General Motors planer, dels uppgifter om EDI och elektronisk post, dels hela kombinationen av jämförande fakta från olika delar av världen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport46.pdf

Optiska medier. Teldok Via 11

Innehåll: Det finns nära hundra olika optiska system för lagring av information. I de flesta handlar det om att en laser gör gropar i lagringsmediet, och groparna ”avläses” också med laser. Fördelarna är god ekonomi och ofta snabb återsökning av information. Men skälet till variationsrikedomen är att det finns olika avvägningar mellan t.ex. kostnad, möjlighet att radera, söktid m.m. Dessa spelar olika roll beroende på den konkreta tillämpningen, och rapporten systematiserar skillnader och därmed aktuella och troliga tillämpningsområden.
Metod: Systematisk faktaredovisning samt försök att upprätta en taxonomi.

Avsändare: Rune Pettersson är forskare vid Stockholms Universitet och utvecklingsansvarig vid Esselte Förlag.

Mottagare: Den som är intresserad av framtidens informationslagring oavsett tillämpning, d.v.s. video, ljud, data m.m.

Grad av analys: Går så långt tillgängliga data tillåter.

Täckning: De system som fanns vid tidpunkten för rapportskrivandet.

Datumstämpel: Januari 1988.

Nyhetsvärde: Den unika opartiska översikten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via11.pdf

Informationsteknologi i företag och myndigheter. Teldok Ref.dok. J

Innehåll: Förf. har studerat hur informationsteknik utnyttjas i ett antal praktiska exempel. Ett par av dessa är statliga, fyra industriella. Projekten har avancerat olika långt. Det ena statliga systemet är personaladministrativt och det finns bl.a. på Luftfartsverket. Det andra avser rationalisering av den allmänna försäkringens administration och det är ett av Sveriges största ADB-projekt. Ett av de tillverkande företagen är ett verkstadsföretag, som utvecklat en datapolicy och bl.a. rationaliserat material- och produktionsstyrning liksom redovisningssystem. Mer översiktligt jämförs också Electrolux, Philips Norrköping och Luxor. Det framstår tydligt att man kan skilja mellan rationella och strategiska överväganden vid teknikvalet.
Metod: Forskningsansats inom en begränsad tid och kostnad.

Avsändare: Peter Andersson är forskare vid Tema Teknik och social förändring vid Universitetet i Linköping.

Mottagare: Praktiker som arbetar med att installera datasystem i såväl förvaltning som näringsliv, forskare med intresse av dessa teman.

Grad av analys: De olika studierna har mycket olika detaljeringsnivå och det är främst verkstadsföretaget och det stora försäkringsprojektet som är analyserade mer djupgående. Det beror också på projektens olikartade karaktär och utvecklingsstadium.

Täckning: Förf. har sökt ge resultaten en vidare tillämpning genom att öppna möjligheter för olika slags jämförelser.

Datumstämpel: Juni 1988.

Nyhetsvärde: Kombinationen av olikartade projekt med möjligheter till paralleller.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentj.pdf

Datautbyte mellan öppna system. (Open Systems Interconnection). Teldok Rapport nr 35

Innehåll: Det är svårt att kommunicera mellan olika system, t ex olika datasystem. Men nu håller något på att hända: en internationell och omfattande standardisering. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en modell för kommunikation mellan öppna system. Intresset för modellen är stort fast den ännu inte är färdig – det gäller att åstadkomma standard på sju olika nivåer. De omtalade MAP, Manufacturing Automation Protocol som General Motors satsar helhjärtat på, och det tekniska systemet TOP som Boeing går in för, ingår i OSI. Rapporten redovisar hur OSI växer fram och vilka som är aktörer. De sju nivåerna beskrivs, liksom situationen i Sverige.
Metod: Systematisk faktaredovisning på basen av dokument och intervjuer.

Avsändare: Victor Pylypenko är datajournalist.

Mottagare: Alla med system- och kommunikationsansvar för framtida data- och telesystem.

Grad av analys: Snarare varudeklarationens än den praktiska tillämpningens.

Täckning: Ger i allt väsentligt en översikt utan att gå in i detaljer på företagsnivå eller specifika satsningar, utom hos NBS, National Bureau of Standards.

Datumstämpel: Juni l988.

Nyhetsvärde: Den aktuella överblickens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport35.pdf

Intelevent 87: Konkurrens och samexistens. Teldok Via nr 9

Innehåll: Beskriver det huvudsakliga innehållet i rubrikens konferens, som präglas av tendenser som avreglering och sant globial telemarknad. Det finns en ny oro för politiska ingrepp, samtidigt som osäkerheten och marknadsutvecklingen är mycket stor. Det råder en konflikt mellan konkurrens och standardisering. Behoven både av samarbete och standards beskrivs som oerhört viktiga, samtidigt som långa förhandlingar är en risk. Men man får inte dra parallellerna med utvecklingen i USA för långt. Det finns inte ekonomiskt utrymme för en helt fri marknad i Europa. Användarna anser att de är bortglömda. Det börjar bli ett motstånd mot amerikanska TV-program i Europa. Telehamnar är ett orosmoln för telebolagen som ser sig följa de största kunderna. Det råder en obalans mellan tillgången på snabba nät och utrustning som är snabb nog: om den utrustningen nästan helt saknas, blir nätutnyttjandet orimligt dyrt.
Metod: Sammanfattning, i stort sett session för session, av de väsentligaste anförandena på konferensen.

Avsändare: Berit Christiernin är svensk fackpressjournalist, specialist på tele, data och elektronik.

Mottagare: Beslutsfattare och planerare på såväl användar- som leverantörsidan, med behov av att följa aktuella internationella tendenser, värderingar och problemdiskussioner.

Grad av analys: Den analys som fördragshållare och diskussioner skapade.

Täckning: I huvudsak ett (väst)europeiskt perspektiv, trots representation från Nordamerika.

Datumstämpel: Konferensen ägde rum i Génève i mitten av oktober 1987.

Nyhetsvärde: En lättillgänglig sammanfattning av det viktigaste på en stor internationell konferens.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via9.pdf

Office Automation Trends in the United States. Teldok Info nr 10

Innehåll: Beskriver vad multimedia är, dvs en kombination av olika presentationsformer via digital teknik: ”ett helhetsbegrepp för integrering av bild, ljud och text i ett dokument, producerade och lagrade i en persondator”. Här redovisas hur man producerar och använder multimedia, liksom hur man arbetar med dem. Användningsområden är utbildning, forskning, information, marknadsföring, hushåll, musik och undrhållning.
Metod: En erfaren experts översikt.

Avsändare: Thord Fjällström är pedagog och bildkonstnär.

Mottagare: Alla med intresse av en kort introduktion till multimedia.

Grad av analys: Den erfarne multimediaanvändaren delar med sig av egna erfarenheter och insikter.

Täckning: Täcker det mesta som vid sammanställningen var publikt tillgängligt.

Datumstämpel: Förordet daterat 31 december 1991, utgivning januari 1992.

Nyhetsvärde: Ligger i lättillgänglighet, översikt och sammanfattning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info10.pdf

Expertsystem i Storbritannien. Teldok Rapport nr 37

Innehåll: Författaren gör en genomgång av expertsystem och artificiell intelligens (AI) i Storbritannien. De brittiska demonstrationsprojekten på området presenteras, en del i kritisk detalj.
Avsändare: Författaren är verksam vid Statskontoret och vid IMIT, Handelshögskolan och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Datumstämpel: Juni 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport37.pdf

Telematik i Frankrike. Teldok Rapport nr 40

Innehåll: Detta är en reserapport med tyngdpunkten lagd på den dynamiska franska videotexutvecklingen – Minitel. Utöver teleadminstrationens satsning återfinns entusiasm över kostnadseffektivitet från en postorderfirma, erfarenheter från bank och tidning samt från programföretag. Bakgrunden är den sena utbyggnaden av telenätet i Frankrike, som i gengäld gjort den explosiv. Bland andra experiment i denna satsning märks Biarritz bildtelefoni och kabel-TV. Liberaliseringen har fått en egen profil. Rapporttitelns II står för att detta är TELDOKs andra studieresa till Frankrike. Utöver Minitel är det Smart Card och Bull som fått återbesök: det intelligenta kortet har det fortsatt trögt medan alliansen Bull-Honeywell-NEC avsatt konkret offensiva spår.
Metod: Rapporförfattarna står dels för egna specifika avsnitt med motsvarande avsnitt som grund, dels för subjektiva intryck – redovisade separat.

Avsändare: Red. är numera VD för Utbildningsstiftelsen Futurum. Hennes medresenärer representerar ett tvärsnitt av telematikintressenter.

Mottagare: Främst videotex-, Frankrike- och Smart Card-intresserade samt de som är engagerade i telesystemets utbyggnad.

Grad av analys: Något varierande, i allmänhet baserad på faktasamling och kritisk diskussion.

Täckning: Minitelutvecklingen generellt samt några av dess tillämpningar; i övrigt Paris-baserade exempel och teleutvecklingen från regeringens perspektiv Biarritz-experimentet.

Datumstämpel: Resan gjord i oktober 1987

Nyhetsvärde: Minitel, Biarritz, deltagarnas subjektiva intryck.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport40.pdf