Kontorsinformationssystem i den offentliga sektorn. Teldok Rapport nr 42

Innehåll: Om staten för att genomföra offentliga tjänster och arbetsuppgifter köper eller stöder inköp av avancerade informationssystem, då kan väl själva urvalet av uppgifter liksom stödet utformas så att inte bara själva jobbet blir rationellare skött utan också upphandlingen ger brittisk industri särskild stimulans? Stimulans på två sätt, genom att ge skjuts åt utvecklingen av nya system, och genom att skapa demonstrationsmöjligheter så att marknaden kan övertygas om att den nya tekniken fungerar. Ett tjugotal sådana projekt definieras inom regeringskansli, kommuner och landsting, statlig industri, myndigheter och verk. Resultat och erfarenheter studerades av konsulter. Det visar sig viktigt att från början veta vad man skall göra och det i varje etapp. Det är väsentligt att matcha samordningsvilja med en organisation som svarar mot den. Den offentliga sektorn är väl värd att satsa på. Men det är viktigt att undvika dubbla budskap.
Metod: Författaren har genom regelbundna besök både ”hos” experimenten och hos centrala insatser regelbundet följt verksamheten samt studerat all central dokumentation.

Avsändare: Författaren är verksam vid IMIT och var tidigare ansvarig för Arbetsmiljöfondens utvecklingsprogram.

Mottagare: Ansvariga för uppläggning av experiment med kontorsinforma- tionsystem av omfattande slag, inte bara inom det offentliga utan även i organisationer och större företag.

Grad av analys: Slutsatsdragningen förs mycket långt, flera resonerande och grundligt underbyggda steg.

Täckning: Sex av de 21 försöken hade hunnit fullföljas. Därutöver redovisas ytterligare sju utanför de 21, granskade av en organisation CCTA.

Datumstämpel: Oktober 1988

Nyhetsvärde: I analys och sammanställning.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport42.pdf

Informationshantering för samhällsservice. Teldok Rapport nr 38

Innehåll: Rapporten kan beskrivas som en analyserande idékatalog där nya tankar om ”service management” kombineras med telematikmöjligheter till visioner om nya sätt att ge offentlig – främst kommunal – service. Medborgare ses i rollerna som klient, part (i t.ex. rättsväsendet) eller kund. Tjänstemannen är brukare och han kan ”kortslutas” eller få bättre informationsstöd. Servicen kan också mer flexibelt formas efter regioners och individers särart, liksom den kan värderas. Den övergripande roll medborgaren har är dock den som – medborgare, d.v.s. deltagare i den politiska processen. Utöver dessa aspekter belyses även nya möjligheter för informationssvaga och handikappade.
Rapporten redovisar olika scenarier, för att levandegöra olika idéer, t.ex. den om ”Medborgarkontor”. Man har inventerat nationellt förändringsarbete och även samlat material från USA, Norge och Västtyskland. Problemområden som granskas är information, integritet, teknik och yrkesroll/kompetens.
Metod: En modell av serviceverksamhet generellt har lagts över en verklighet av offentliga tjänster. Ur tankar om nya sätt att hantera information och observationer utomlands har en serie idéer genererats och beskrivits.

Avsändare: Carl-Öije Segerlund, konsult i Svenska Kommunförbundet, och Karl-Erik Andersson, direktör i Kommundata.

Mottagare: Politiker med intresse för det politiska systemet och den offentliga, särskilt den kommunala förvaltningen. Regionala och kommunala offentliga organ. Serviceproducenter.

Grad av analys: Skriften är snarare idé- och debattskapande än fullständig och analytisk.

Täckning: God på kommunplanet, endast skissartad vad gäller all offentlig service.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Sammanvävningen av service-tänkande, telematik och olika roller i förmedlingen av offentliga tjänster.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport38.pdf

Telematik i Singapore och Taiwan. Teldok Via nr 7

Innehåll: Beskriver ledande företag och centrala organisationer vad gäller informationsteknik i Singapore och Taiwan. Tyngdpunkten ligger på datorer och de större företagen presenteras. Industripolitik, regeringssatsningar på utbildning, utvecklingsinstitut, programmering, samarbete med utländska företag etc. behandlas också. Singapore är välplanerat, relativt sett högst utvecklat, också starkt regeringsstyrt. Taiwan har mycket mer av handelshinder men inom landet en fri marknadsekonomi med gott om riskkapital – dessutom stort handelsöverskott och jättelik valutareserv. Engelskspråkighet hos alla, hög sparkvot och stort handelsflöde karakteriserar Singapore, isolering från omvärlden och därmed även från de senaste marknadssignalerna Taiwan.
Metod: Intervjuer med nyckelpersoner samt studier av dokument, statistik etc.

Avsändare: Per Eriksson

Mottagare: Den som ser konkurrenter eller handelspartners i Fjärran Östern inom data och elektronik.

Grad av analys: Kritisk granskning av de intervjuades och dokumentens fakta men inga egna kalkyler etc.

Täckning: En begränsning till två länder och till sådant som är tydligt just nu snarare än nya, oupptäckta eller mer kontroversiellt beskrivna tendenser. Sydkorea saknas uppenbarligen.

Datumstämpel: Februari 1988

Nyhetsvärde: En ovanligt grundlig beskrivning av data-/elektroniklandskapet i dessa två viktiga länder.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via7.pdf

Telehamnar, utveckling och trender. Teldok Rapport nr 39

Innehåll: En telehamn är en knutpunkt eller en handelsplats för telekommunikation. Här sammanstrålar optiska fiberkablar och satellitlänkar, här finns tillgång till datorer och datanät, här går det att videokonferera. Ofta kombineras telehamnar med andra tjänster, kontorshotell och mötesfunktioner, för att förstärka den regionala och lokala utvecklingen. I sin mest koncentrerade form är telehamnen en intelligent byggnad. Det finns redan ett antal telehamnar, särskilt i tätbefolkade städer där lokal teletrafik genom sin omfattning blivit ett bekymmer. Många fler planeras eller håller på att skapas. Världsföreningen av telehamnar håller årligen konferens och denna rapport redovisar två sådana konferenser, vilket innebär presentation av telehamnar i Japan, USA och Europa. Utvecklingen relateras till dels tekniken (ISDN etc), dels nationella förhållanden (monopol, privatisering). I London finns sålunda två, konkurrerande telehamnar, vilket förbättrat kvaliteten och snabbat på utbyggnaden.
Metod: I huvudsak föredrag och material vid konferenser, kompletterat med intervjuer.

Författare: Kristina Stenqvist, då konsult i telefrågor.

Mottagare: Den som är intresserad allmänt av ”utvecklingen in i kommunikationssamhället” och regional utveckling.

Grad av analys: Författaren är kritisk och ställer olika uttalanden och resultat mot varandra samt ger en bredare bild för att resultaten skall kunna tolkas.

Täckning: Även utan detaljbeskrivning av varje enskilt projekt är rapporten representativ för utvecklingen vad gäller telehamnar intill slutet av 1987, d.v.s. då företeelsen ännu är ny och i förändring.

Datumstämpel: Juni 1988

Nyhetsvärde: Bred, aktuell sammanfattning av läget på ett i Sverige föga uppmärksammat område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport39.pdf

Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen. Teldok Info nr 7

Innehåll: Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensioner: enkelriktad -dubbelriktad kommunikation och individ – grupp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.
Metod: Materialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket.

Avsändare: Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mottagare: Alla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat, gärna i grupp och även med bild.

Grad av analys: Den korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling.

Täckning: Täcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten.

Datumstämpel: September 1988

Nyhetsvärde: Översiktlighet parad med lättillgänglighet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info7.pdf

Den automatiserade experten. Teldok Via nr 12

Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens ”Culture, Language and Artificial Intelligence” som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket, inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka – tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.
Den andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA. Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finns en rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.
Metod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.

Avsändare: Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket, nu vid Statskontoret.

Mottagare: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.

Grad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.

Täckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet.

Datumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.

Nyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via12.pdf

Lönsamt lärande. Teldok Rapport nr 34

Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar t.ex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.
Mottagare: De som i fack, företagsledning eller praktiskt arbetar med att införa och driva IT-system.

Avsändare: Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert, Mats Utbult är journalist.

Metod: Studieresa till väl valda, varierade och avancerade tillämpningar.

Täckning: Författarnas kunskaper och kritiska blick gör att de fått ut mycket, med den naturliga begränsning som ”fallstudierna” ger.

Datumstämpel: Resan gjord hösten 1986.

Nyhetsvärde: Författarnas sätt att se på utbildning och lagarbete i relation till informationsenheten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport34.pdf

TELDOKs Årsbok 1988. Teldok Rapport nr 44

Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering – ”en halv årsbok”. Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är färre och kortare och tar upp aktualiteter, bl.a. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt, liberalisering och standardisering.
Metod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.

Avsändare: Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag specialiserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.

Mottagare: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.

Grad av analys: Ligger delvis i valet av teman och statistik, vilket testats fram på förra årets läsare samt TELDOK Redaktionskommitté.

Täckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för t.ex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.

Datumstämpel: September 1988

Nyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport44.pdf

KommunKOM och NorrKOM – pilotprojekt och systemintroduktion. Teldok Rapport nr 45

Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det ”modernare” Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att – efter nyhetens behag – upprätthålla tillräcklig trafik, ha en ”kritisk massa” som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt. NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.
Metod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet, inklusive statistik över användningens utveckling etc.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet.

Mottagare: Alla som är intresserade av elektroniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.

Grad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.

Täckning: Täcker det som rubriken utsäger.

Datumstämpel: December 1988.

Nyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av ”avläsningspunkter” nu och i framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport45.pdf

Datoranvändning vid handelshögskolor i USA. Teldok Via nr 8

Innehåll: Förf. har besökt nära tjugo högskolor, en konferens och flera företag, allt med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av ”civilekonomer” (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma ”en uppkablad campus” och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.
Metod: Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer.

Avsändare: Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mottagare: Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.

Grad av analys: Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.

Täckning: Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.

Datumstämpel: December 1986 – mars 1987.

Nyhetsvärde: Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via8.pdf