Utsträckt kommunikation att tänja våra sinnen. Teldok Info nr 7

Innehåll: Diskuterar hur vi kan tänja våra sinnen för att på så vis med teknikens hjälp övervinna geografiska och tidsmässiga avstånd. Utgångspunkten är en modell i två dimensioner: enkelriktad -dubbelriktad kommunikation och individ – grupp. Tonvikten ligger på dubbelriktad eller interaktiv kommunikation och inte minst på möjligheterna att överföra rörlig bild. Beskrivningen är en populär kunskapssammanställning, grundad på artiklar och studiebesök.
Metod: Materialet kommer från USA och utgör konsultrapporter, facktidskrifter och produktbroschyrer. Förf. har gjort intervjuer under studieresorna liksom bland forskare på Universitetet i Linköping och på Televerket.

Avsändare: Claire Forchheimer, numera VD för en läkarmottagning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mottagare: Alla med intresse av en bred och aktuell allmän orientering om bild- och mobiltelefon samt andra snabbt föränderliga sätt att kommunicera dubbelriktat, gärna i grupp och även med bild.

Grad av analys: Den korta, översiktliga rapporten tvingar förf. att ange utvecklingens breda linjer men med angivande av specifika tillämpningsexempel och med idéer om framtida utveckling.

Täckning: Täcker väl utvecklingens huvudlinjer fram till utgivningstidpunkten.

Datumstämpel: September 1988

Nyhetsvärde: Översiktlighet parad med lättillgänglighet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info7.pdf

Den automatiserade experten. Teldok Via nr 12

Innehåll: Detta sönderfaller i två delar. Den ena delen är en sammanfattning av en konferens ”Culture, Language and Artificial Intelligence” som hölls i Stockholm i juni 1988. Det blev en kultur- och forskningspolitisk engångsmanifestation som till stor del handlade om det omöjliga i att objektivt avbilda mycket, inklusive konferensen. Sammanhang har stor betydelse, nomenklaturer råkar i gungning, mycken kunskap går inte att uttrycka – tyst kunskap. Metaforer styr och begränsar därmed också vårt tänkande.
Den andra delen är en studie av i vilken mån expertsystem verkligen används i USA. Förf. finner att dessa är grovt överreklamerade och att det finns en rad vandringshistorier om stora tillämpningar som faktiskt aldrig sett dagens ljus annat än i liten skala, kanske på laboratoriet. Nyckelprocessen, att översätta expertens kunskap till systemet, blir också flaskhals och grundproblem.
Metod: USA-studien är en forskargrupps kritiska granskning, konferensrapporten ett urval och en syntes av vad som sades, strukturerat för denna rapportering.

Avsändare: Förf. är forskare, Olov Östberg professor, då vid Televerket, nu vid Statskontoret.

Mottagare: Alla med intresse av expertsystem och artificiell intelligens, dessutom de som intresserar sig för vetbarhets-, kunskaps- och forskningsproblem.

Grad av analys: Går mycket långt i kritisk bearbetning av bägge delmaterielen.

Täckning: De mest omtalade expertsystemen i USA vid studiens genomförande har alla granskats. Vad gäller konferensen har av grundläggande skäl bara en viss syntes kunnat göras, och innehållet var givet av konferensprogrammet.

Datumstämpel: Expertsystemen i USA hösten 1987, konferensen alltså i juni 1988.

Nyhetsvärde: Den kritiska granskningen av expertsystemen är till omfattning och djup närmast unik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via12.pdf

Lönsamt lärande. Teldok Rapport nr 34

Innehåll: Detta är en rapport från en studieresa i USA för att se hur företag där utnyttjar ny informationsteknik. General Motors räknar t.ex. med denna som ett viktigt verktyg i den planerade, supermoderna Saturn-fabriken, mot vilken kontrasteras NUMMI, en gammal fabrik som återöppnats i samarbete med Toyota och där samarbetet ledning-anställda blev nyckeln till framgång. Tandem erbjuder ett för alla öppet system, med större antal terminaler än anställda. Apple ger tillgång till information, tätt och styrande. J C Penney ger underlag för besked till mellanchefer, men de breda grupperna får ingen utbildning. En advokatbyrå använder informationsteknik för att konkurrera med snabba leveranser.
Mottagare: De som i fack, företagsledning eller praktiskt arbetar med att införa och driva IT-system.

Avsändare: Birgitta Frejhagen var då LOs dataexpert, Mats Utbult är journalist.

Metod: Studieresa till väl valda, varierade och avancerade tillämpningar.

Täckning: Författarnas kunskaper och kritiska blick gör att de fått ut mycket, med den naturliga begränsning som ”fallstudierna” ger.

Datumstämpel: Resan gjord hösten 1986.

Nyhetsvärde: Författarnas sätt att se på utbildning och lagarbete i relation till informationsenheten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport34.pdf

TELDOKs Årsbok 1988. Teldok Rapport nr 44

Innehåll: 1987 gav TELDOK ut Telematikens Årsbok. Detta är en uppdatering – ”en halv årsbok”. Statistik och andra tabellmässiga uppgifter har sålunda byggts på men referensramen är tidigare årsbokens. Likaså har namn- och referenslistor, kalendarium etc. förnyats. De kvalitativa, resonerande avsnitten är färre och kortare och tar upp aktualiteter, bl.a. utvecklingen i några viktiga länder, forskningssamverkan internationellt, liberalisering och standardisering.
Metod: Sammanställning av statistik och fakta ur varierande faktakällor, elva svårtillgängliga eller privata. Kompilering av uppgifter om händelser som inträffat etc.

Avsändare: Arbetet har hållits samman av Holst Vedin Information AB (numera Communicativa AB), ett konsultföretag specialiserat på information om avancerad teknik. Medarbetare har hämtats även från branschorgan och journalistik.

Mottagare: Alla som behöver ett referensverk för utvecklingen inom telematik, d.v.s. tele, datorer, informationsteknik.

Grad av analys: Ligger delvis i valet av teman och statistik, vilket testats fram på förra årets läsare samt TELDOK Redaktionskommitté.

Täckning: Ojämn och betingad av tillgången på statistik, ojämn för t.ex. programvara, detaljerad vad gäller bankomater m.m.

Datumstämpel: September 1988

Nyhetsvärde: Årsbokens och referensverkets.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport44.pdf

KommunKOM och NorrKOM – pilotprojekt och systemintroduktion. Teldok Rapport nr 45

Innehåll: De två KOM-systemen är elektroniska brevlådor och anslagstavlor för kommunalt bruk. Rapporten är den första i en serie, där utvecklingen vad gäller denna nya kommunikationstillämpning kommer att studeras och rapporteras. I KommunKOM har man hunnit gå över från QZs KOM till det ”modernare” Portacom. Själva användningen är en besvikelse. Det är svårt att – efter nyhetens behag – upprätthålla tillräcklig trafik, ha en ”kritisk massa” som gör det nödvändigt att titta i brevlådan. Det hänger delvis samman med att det inte finns tillräckligt med terminaler och motsvarande, som gör det lätt att kommunicera. Kostnaderna visar sig också avskräckande. Aktiva konferensledare är ytterligare en svåruppfylld förutsättning. För Kommundata internt har KommunKOM hunnit växa sig betydelsefullt. NorrKOM har en positiv utveckling. Därtill bidrar inte minst ett delsystem SkolKOM, som svarar för en tredjedel av NorrKOM.
Metod: Faktisk redovisning av vad som sker i nätet, inklusive statistik över användningens utveckling etc.

Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet.

Mottagare: Alla som är intresserade av elektroniska post- och konferenssystem, samt de som arbetar med telematik i den offentliga sektorn, särskilt kommuner och skola.

Grad av analys: Djupgående men också diskuterande redovisning. Dessa kommer att öka ytterligare med framtida rapporter.

Täckning: Täcker det som rubriken utsäger.

Datumstämpel: December 1988.

Nyhetsvärde: Studieområdet i kommuners användning av elektroniska meddelandesystem; serien av ”avläsningspunkter” nu och i framtiden.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport45.pdf

Datoranvändning vid handelshögskolor i USA. Teldok Via nr 8

Innehåll: Förf. har besökt nära tjugo högskolor, en konferens och flera företag, allt med inriktning på utnyttjandet av datorer i utbildningen av ”civilekonomer” (MBA). Det handlar dock om utbildning i ekonomi, där datorn är ett verktyg, inte datorutbildning. Omfattningen av den obligatoriska undervisningen i informationsbehandling har ännu inte stabiliserat sig. Rapporten belyser olika projekt för att åstadkomma ”en uppkablad campus” och bygga upp utbildningspaket samt ger exempel på den programvara och de tekniska system som används. Tre universitet lyfts särskilt fram: University of Arizona, UCLA och Georgia State. I en särskild bilaga återges på engelska en rapport om datorisering från just UCLA.
Metod: Referat från studiebesök, konferenser och intervjuer.

Avsändare: Författarna är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Mottagare: Alla som är intresserade av företagsledar- och ekonomisk utbildning.

Grad av analys: Den redigerade dagboksanteckningens, kompletterad med uppgifter ur skriftligt material.

Täckning: Tillsammans har de tre författarna täckt ett gott tvärsnitt av mer välutvecklade amerikanska högskolor, välutvecklade vad gäller datoranvändning.

Datumstämpel: December 1986 – mars 1987.

Nyhetsvärde: Sammanställningen från så många olika men tillsammans representativa besöksobjekt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via8.pdf

Datastrategier i statsförvaltningen. Teldok Rapport nr 33

Innehåll: Rapporten beskriver införandet av datasystem inom bostads-, social- och arbetsmarknadsstyrelserna, i polisväsendet, väg- och lantmäteriverken samt vid länsstyrelsen i Norrbotten. Utgångspunkterna för en offentlig ADB-strategi beskrivs i termer av systemutveckling (speciellt användaranpassning), kontors-, informations- och ärendesystem, datastruktur och operativsystem (där UNIX fordras), kommunikation (asynkron, till avdelningsdator). Socialstyrelsens lösning, med terminaler kopplade till stordatorer via televäxeln, pekar mot framtiden, liksom OSI. Kunderna måste ha beslutsmakten.
Metod: Författaren har deltagit i diskussion och förhandlingar kring flera av de beskrivna systemen, liksom i deras första utvärdering från användarsidan.

Avsändare: Peter Magnusson är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.

Mottagare: Alla med ansvar för att utforma och införa data- och kontorsinformationssystem av administrativ art, inte endast fack eller användare.

Grad av analys: Rapporten är aktuell och beskriver således ett antal första installationer. De kontrasterar mot väl analyserade erfarenheter av tidigare system. Priset är att det är för tidigt att analysera de mer kvarblivande eller ännu dolda effekterna av de nya systemen. Analysen av de olika alternativen är djupgående och genomförd ur användarperspektiv.

Täckning: Rapporten täcker uppenbarligen inte hela statsförvaltningen, men de sju systemen ger ändå en god och representativ bild, bortsett från att vissa specialisttillämpningar aldrig gärna kan representeras av något annat (typ SCB, patent- och registreringsverket, riksskatteverket).

Datumstämpel: Februari 1988

Nyhetsvärde: Aktuell, varierad och bred analys, från användarsynpunkt, av ett antal offentliga datasystem.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport33.pdf

Digitalisering i Förbundsrepubliken. Teldok Rapport nr 41

Avsändare: Red. är Statstjänstemannaförbundets och TCO:s dataexpert. Som sådan har han deltagit i diskussioner och förhandlingar om utformning och införande av datasystem i statsförvaltningen som representant för de anställda.
Datumstämpel: Oktober 1988

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport41.pdf

Storanvändares erfarenheter av avancerad teleteknik. Teldok Rapport nr 43

Innehåll: En undersökning av hur stora organisationer – mest företag – utnyttjar den nya teletekniken. Många talar om dess strategiska effekter, oftast dock utan större konkretion. En av teknikens fördelar är dess smidiga formbarhet. Utbildning är en viktig förutsättning. Investeringar görs ofta utan helhetssyn, styckevis och helt efter vad som är lönsamt. Ny teknik adderas till gammal. Tillförlitlighet är A och O, standardisering mycket viktig.
Metod: Intervjuer, studier av dokument, jämförelser inom branscher.

Avsändare: Förf. är verksamma vid konsultföretaget Holst Vedin Information AB, specialiserat på information om avancerad teknik.

Mottagare: De som behöver känna till utvecklingslinjer och bedömningar vad gäller stora telebrukares erfarenheter, arbetssätt och planer.

Grad av analys: Begränsad av intervjuoffrens kunskap och öppenhet, breddad genom de internationella och branschvisa jämförelserna.

Täckning: De viktiga branscherna bland storanvändare finns med, frånsett flygbolag och försäkringsbolag.

Datumstämpel: April 1988

Nyhetsvärde: Studiet av just stora användare.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport43.pdf

Datorgrafik och kommunikation. Teldok Info nr 8

Innehåll: Beskriver alla slags datorsystem för att ”teckna”, d.v.s. datorstödd konstruktion, kartografi, bildbehandling, simulering, kontorsinformation och grafisk formgivning samt medicin. De olika funktionella delarna, såsom bildskärmar, inmatningsorgan, minnen och utmatningsorgan behandlas, liksom nätverk och andra telekommunikations frågor. Här finns framskrivningar av utvecklingen både vad gäller pris och användning liksom aktuella kostnadsuppgifter. Grafiskt arbete – dekstop publishing – presentationssystem samt konstruktion – CAD – behandlas mer i detalj.
Metod: En kunnigs kunniga översikt.

Avsändare: Roland Nameth driver ett konsultföretag för datorgrafik, Vision Rainbow Computer Graphics Consultants.

Målgrupp: Alla som behöver en översikt över eller en första introduktion till området datoriserad grafik.

Grad av analys: Den kunniga översiktens.

Täckning: Alla väsentliga tillämpningar av datorgrafik i dag; de mest utnyttjade är utförligare beskrivna.

Datumstämpel: November 1988.

Nyhetsvärde: En lättillgänglig, grundläggande och vältäckande översikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info8.pdf