Category Archives: 1987

Att söka i databaser. Teldok Info nr 4

Posted on by

Innehåll: Detta är en skrift för den som haft svårt att hänga med i den snabba utvecklingen när det gäller information tillgänglig i databaser: sådana för bibliografier, fakta, fulltext, tillämpningar och kunskap. Allt fler blir av affärsmässig karaktär. Läsaren får tips om var man kan få information ur vilka baser som finns, hur man bär sig åt – med eller utan assistans, vad det kostar och vad man skall vänta sig, vilka nät som finns och vilken utrustning som behövs. Ett konkret exempel ger kött på benen.
Metod: Lättläst kunskapsöversikt och bruksanvisning.

Avsändare: Lillemor Larsson, då VD i Mailstar AB, nu VD i Vesdtel.

Mottagare: Den som ännu inte utnyttjar databaser, direkt eller indirekt, men genom deras och hjälpmedlens utveckling behöver en generell översikt.

Grad av analys: Mer en ”kort introduktion” än analys av problem, för- och nackdelar etc.

Täckning: Ingen katalog över databaser men täcker de aspekter och problem som berör nybörjaren.

Datumstämpel: Mars 1987

Nyhetsvärde: Inget utöver att vara en populär, lättillgänglig översikt och introduktion.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info4.pdf

Videotex 87. Teldok Via nr 3

Posted on by

Innehåll: Detta är den bearbetade dokumentationen från en konferens. Perspektivet är nordiskt och de erfarenheter som vid konferenstillfället fanns, redovisas inte bara från Norden utan även från BRD. Två områden dominerar: finanssektorn och affärsresandet. I den förra branschen är information nyckeln till framgång, och börsaffärer och värdetransporter samt skattefrågor har med framgång utnyttjat videotex. Resebyråns roll ser ut att förändras och kreditkort utvecklar nya funktioner för resenärer. Från andra branscher än dessa två ges varierade exempel, t. ex. från byggbranschen, försäkringar och bilar, transporter och nyhetsservice. Avslutningsvis behandlar ett dussintal artiklar olika teknikfrågor.
Metod: Dels rena artiklar från namngivna författare, experter och oftast föreläsare vid konferensen, dels anteckningar från föredrag.

Avsändare: Göran Asplund är Sveriges ”Mr Videotex”, VD i Innovatel AB och ekon dr. Beträffande medarbetarna, se Metod.

Mottagare: Alla videotex-intresserade.

Grad av analys: Redovisningen är ofta men inte alltid djupgående och någon gång färgad av att vederbörande själv representerar en viss aktivitet, med fördelar vad gäller praktiska kunskaper men kanske också brister i allsidigt perspektiv.

Täckning: Det väsentliga från konferensen, det som då var mest aktuellt i nordisk videotex.

Datumstämpel: Januari 1987.

Nyhetsvärde: Ger i bearbetad och lättillgänglig form hela konferensinnehållet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via3.pdf

Telekom i Japan. Teldok Rapport nr 29

Posted on by

Innehåll: TELDOK och Sveriges Tekniska Attachékontor i Tokyo har 1985 bl.a. i samband med en konferens och en studieresa granskat utveckling och användning av telematik i Japan. Här finns redovisning av nationell politik, inte minst avregleringen, statistik för olika tjänster och deras taxor, INS, d.v.s. Information Network System, modellsystem och regionala satsningar. De avancerade användare som besökts finns inom t.ex. elektronik/data, bank, kommun, varuhus. Utställningen Expo 85 presenteras (vad gäller telematik). Ett antal individers och instituts kritiska bedömningar ges också. Den s.k. Nakasonerapporten, ett viktigt policy-dokument, både diskuteras och återges (i sammandrag).
Ett internationellt symposium med fokus på INS summeras, liksom den tekniska utvecklingens intressantare aspekter. Teletaxor i Japan och Sverige jämförs. Jfr TELDOK Rapport 28.
Avsändare: Göran Axelsson, då Civildepartementet, var regeringens telematikansvarige. Ytterligare resedeltagare var fem personer med varierad medie- och telebakgrund. Vidare har tekniska attachékontorets elektronikexperter och Televerket bidragit, totalt nio författare.

Mottagare: De som är intresserade av Japans telematik i största allmänhet, avregleringens början, de olika experimenten och pionjärtillämpningarna -INS.

Metod: I huvudsak en studieresas rapportering, med omfattande redovisning av statistik och rapporter som insamlats vid resan. Därutöver attachékontorets komplettering med fakta som gör rapporten bred.

Täckning: Via attachékontoret har man fått med även utvecklingar utanför studieresans ram. Tonvikten är på Tokyo-området samt politik.

Grad av analys: Språk- och kulturbarriärer sätter en gräns, men via statistik och kompletterande material samt jämförelse med Sverige eftersträvas en positivt kritisk syn.

Datumstämpel: Utgiven maj 1987, den huvudsakliga resan gjordes i september 1985.

Nyhetsvärde: Aktuell hösten 1985 och därför en bas för jämförelser, en bakgrund att beskriva nuläget mot.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport29.pdf

OSI och lönsamma öppna kommunikationssystem. Teldok Via nr 1

Posted on by

Innehåll: OSI är en förkortning av Open Systems Interconnection, leverantörsobunden, standardiserad kommunikation. Om och när OSI slår igenom blir det ett riktigt genombrott vad gäller kostnader och kommunikationsfrihet. Men standardisering tar tid och det är först efter ca tio år, som det börjar bli möjligt att sprida OSI-kunskap bredare. I slutet av oktober 1986 var TELDOK en av arrangörerna för ett seminarium om läge och utveckling vad gäller OSI. Föredragshållare och deltagare stod för en omfattande dokumentation, som här samlats utan bearbetning, utan ens paginering. I materialet finns bland mycket annat en sammanfattning av var datorproducenterna befinner sig i OSI-hänseende.
Avsändare: Victor J Epstein är datachef vid SAFs allmänna grupp. Gunnar Sundblad arbetar vid Sveriges Standardiseringskommission, SIS.

Målgrupp: Den som vill skaffa sig en överblick över läget vad gäller OSI.

Grad av analys: Ingen (därav ”Via TELDOK”).

Datumstämpel: Seminarium oktober 1986.

Nyhetsvärde: Ett visserligen heterogent men dock samlat material kring mycket viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via1.pdf

Management, usage and effects of Office Automation. Teldok Ref.dok. G

Posted on by

Innehåll: I USA finns ett stort antal avancerade tillämpningar av kontorsautomatisering och ett betydande antal studier och forskningsrapporter kring dessa. Detta är ett kompilat av ett stort antal sådana rapporter – litteraturförteckningen omfattar nio sidor. Man beskriver först kontorsautomatisering i termer av inmatningsaktiviteter (från databaser, OCR etc), behandling (beslutsstöd, kalendrar, databasskötsel etc) och intern kommunikation och utmatning (d.v.s. bl.a. konferenser, meddelanden, ordbehandling, utskrift och publicering). Fyra rapporter beskrivs i större detalj, som ”typfall”, och det gäller förväntade vinster generellt, vinster med elektroniska meddelandesystem (antalet telefonsamtal går ned men antalet kontakter upp, till exempel), tillgänglighetens betydelse (”vad betyder avståndet till närmaste terminal?”) och vinster med slutanvändartillgång till datorkraft. Därmed är grunden given för en övergripande resultatsammanfattning vad gäller hur automatiseringen accepteras och etableras, inklusive kvantitativa och kvalitativa aspekter.
Avsändare: Forskare i Kalifornien och engagerade inom just detta problemområde. Kelly Boan arbetar numera som Televerkets representant i USA.

Mottagare: Alla som vill ha en översikt över vad forskningen (i främst USA) gett vad gäller kontorsautomatiseringens effekter. Den för sådan automatisering ansvarige kan alltså få litteraturtips, forskarens hjälp med en första orientering.

Grad av analys: Man accepterar naturligtvis de resultat som finns i primärmaterialet och utvinner en hel del indirekt kritik och förfining via urval och jämförelser (ej alltid redovisat).

Täckning: Man har sökt forskningen i USA en bit in på 1986.

Datumstämpel: April 1987. Referenser t.om. 1986.

Nyhetsvärde: En unik sammanfattning av resultat från praktiska insatser och därtill knutna studier.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentg.pdf

Informationsteknologi. Informationsteknologiska begrepp. Teldok Via nr 5

Posted on by

Innehåll: En begreppsmässig diskussion av informationsteknologi, mikroelektronik och hithörande begrepp samt en redovisning av den tekniska utvecklingens faser. Utvecklingens volym-, bredd- och integrationsaspekter men särskilt dess effekter på transporter, produktion och ditribution tas upp, eftersom rapporten är ett appendix till Via TELDOK nr 4, som via fallstudier belyser detta specifikt för Älvsborgs län. Sambandet mellan telenätet och icke-fysiska nät diskuteras.
Metod: Kompilat, d.v.s. kunskapsöversikt där källor kring den tekniska utvecklingen kombineras med sådana som handlar mänsklig kommunikation.

Avsändare: Åke Forsström, Lena Hansén och Sten Lorentzon är forskare vid kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs Universitet.

Mottagare: Alla som behöver en begreppskatalog samt särskilt de som är intresserade av samband mellan mänsklig, organisatorisk och teknisk kommunikation.

Grad av analys: Man har sökt koppla samman och bringa reda i olika begrepp samt kombinera teknik, organisation och regionala aspekter.

Täckning: Den snabb- och lättlästa översiktens, d.v.s. med nödvändighet relativt ytlig.

Datumstämpel: Oktober 1986

Nyhetsvärde: Framförallt kopplingen mänsklig-organisatorisk-teknisk kommunikation.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via5.pdf

Tillverkning i kunskapssamhället. Teldok Info nr 6

Posted on by

Innehåll: Sverige är på väg in i ett informationssamhälle, karakteriserat bl.a. av en stor tjänstesektor, f.n. ca 22 procents industrisysselsättning och stor exportandel för industriproduktionen. Tillverkningen datoriseras nu, med början i produktutvecklingen, med CAD, datorstödd konstruktion för bättre kvalitet och snabbare utveckling, för kostnadsbesparing och för större möjligheter att ersätta fysisk provning med simulering.
Nästa steg är datorstödd tillverkning eller CAM, där CAD-resultaten styr produktionen. Efter hand integreras också lagerhantering, ekonomisk redovisning och fakturering. Även säljarbete och kunder engageras, liksom underleverantörer. Fabriken blir en enda maskin, en FMS-anläggning (flexible manufacturing system). Allt detta kräver kommunikation. Internt, mellan funktioner och avdelningar, externt till kunder och underleverantörer. Men också till kunskapskällor och konsulter. ”Tillbehör” till produkter och system i form av databaser om hållfasthet, slittålighet, materialfakta m.m. blir konkurrensmedel, eftersom kunderna har egna CAD-system.
Kommunikationen kräver standardisering, så att olika maskiner, datorer och databaser kan ”tala med varandra”. GM har lanserat en standard MAP, Manufacturing Automation Protocol, i Europa arbetar bilindustrin med Odette, och med Multi Dokument System har kanske första steget tagits mot en ”blankett” som kan datoriseras och gå till alla tull- och andra myndigheter.
Metod: Systematisk kunskapsöversikt. Den insiktsfulle utredarens sammanfattning, med rader av konkreta exempel.

Avsändare: Eric Giertz, tekn dr, konsult med eget företag.

Mottagare: Den som behöver en överblick över aktuella utvecklingstendenser vad gäller teknik för industriproduktion, främst verkstadsindustri.

Grad av analys: Häftet är översiktligt och överskådligt och kan gå in på konsekvenser endast i generella ordalag.

Täckning: Täcker främst verkstadsindustri, i mindre grad processindustri.

Datumstämpel: Oktober 1987

Nyhetsvärde: Översikten, helheten, lättillgängligheten.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info6.pdf