Interaktiv underhållning inför framtiden. Teldok Rapport nr 133

Dataspelen har under de senaste åren genomgått en enorm utveckling, och blivit en allt större och viktigare del av IT- användningen i Sverige och världen. Interaktiv underhållning har blivit en bred och accepterad fritidssysselsättning som vem som helst kan ha utbyte av. Dataspelsbranschen har blivit en mångmiljardindustri, och den interaktiva underhållningen kommer även att vara av stor betydelse för utformningen av morgondagens informationsteknologi

Rapporten Interaktiv underhållning inför framtiden syftar till att beskriva och förklara vad dataspel och dataspelande innebär, och hur den interaktiva underhållningen kommer att förändras och påverka oss i framtiden. Speltyper och spelgenrer, användning och användare, teknologin bakom spelen, dataspelsbranschen och våldsdebatten behandlas i rapporten, som bygger på intervjuer med branschfolk och användare, skriftliga källor och författarnas egna erfarenheter.

Rapporten avslutas med en framtidsvision av hur den interaktiva underhållningen kan komma att utvecklas de närmaste åren. Till innehållet hör också ordlista och källförteckning; fler länkar finns på den webb-sajt som författarna skapat i anslutning till rapporten.

TELDOK Rapport 133 Interaktiv underhållning inför framtiden, som utkommer 30 mars 2000, har skrivits av masskommunikationsforskaren Erik Fjellman och frilansjournalisten Jan Sjögren. Rapporten ingår i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport133.pdf

Egendeklaration av programvaror. Teldok Via nr 39

Behöver datorprogrammen bli bättre?

Javisst! Bara att så många människor i sitt dagliga arbete tvingas starta om sin dator då och då därför att den hängt sig eller något annat fel uppstår, visar att det är något fel i programvarorna eller att fel uppstår mellan programvarorna. Detta orsakar årligen stora tidsförluster.

Är det möjligt för en programvarutillverkare att själv testa och därefter avge något objektivt omdöme på sin programvaras kvalitet och funktion? Skulle detta vara av intresse för köpare och användare att ta del av en sådan deklaration? Är den tillförlitlig? Skulle programvarans kvalitet med en sådan metod kunna förbättras?

Via TELDOK 39: Egendeklaration av programvaror berättar om en metod som gör det möjligt att genom utvärdering och certfiering av programvaror successivt höja kvaliteten och förbättra funktionen på programvaror.

Programvaruföretaget genomför – under ordnade former, öppenhet och med internationella standarder som grund – utvärdering av sin programvara. Utvärderingen eller egendeklarationen garanteras av Svensk programvaruindustri, SPI, som utfärdar ett certfieringsintyget.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via39.pdf

IT växer (även) i skogen. Teldok Rapport nr 136

Två tredjedelar av Sverige täcks av skog, oftast granar och tallar; skogen växer med ungefär 100 miljoner kubikmeter per år. Vårt land svarar för en femtedel av EU-ländernas samlade export av skogsprodukter. Bl a produceras 10 miljarder ton tidnings-, tryck- och annat papper, som det på vilket IT växer (även) i skogen är tryckt.

Man kan närma sig mötet mellan ny informationsteknik och skogen från flera utgångspunkter, t ex med frågan om och när papperet förlorar sin roll som informationsbärare; eller hur ny teknik kan användas för att visa upp skogen och hålla reda på läget för trädbeståndet i parkerna (parkförvaltningen i Paris har haft planer på att förse alla sina 90 000 träd med chips som håller reda på hur varje träd mår).

Arvid Höglund, samhällsvetare och skribent som skrivit IT växer (även) i skogen, har valt att koncentrera sin framställning till hur IT används för att underlätta timrets väg från skog till industri.

Forskare, IT-, teknik- och logistikansvariga inom skogsföretag, maskinentreprenörer och andra inblandade intervjuas i rapporten, som också innehåller bidrag från Iwan Wästerlund, professor vid SLU i Umeå; jägmästare Johan Bergström, SkogForsk; samt Ove Jansson, chefredaktör för Svensk Skogsteknik.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport136.pdf

Den digitala fabriken. Teldok Rapport nr 132

Rapporten baseras på intervjuer med fyra verkstadsföretag och deras samverkanspartners. Fallstudierna har olika inriktning och profil och uppvisar samtliga en innovativ och kvalificerad användning av IT som stöd för tillväxt och samverkan.

Myterna om svensk verkstadsindustri är många. Myterna rör bl a föreställningen om verkstadsindustrin som dominerad av okvalificerade arbetsuppgifter med lågt kunskapsinnehåll för massproduktion av standardprodukter.

Bakom myterna framträder en annan bild av svensk verkstadsindustri med betoning på kunskapsintensiv och kundanpassad produktutveckling och produktion ­ integrerad och situationsanpassad samverkan med leverantörer och kunder, arbetsuppgifter med stort kunskapsinnehåll, bredd i arbetsuppgifter och arbetsinnehåll, där utvecklad användning av IT för samtliga delar av företagets verksamhet är förutsättning för konkurrenskraft och attraktivitet.

Författare till rapporten är Christina Johannesson och Peter Kempinsky vid konsultföretaget FBA (Forum for Business Administration AB) Johannesson och Kempinsky har arbetat med analyser kring IT-utveckling i näringsliv och förvaltning sedan 1980-talet och är bl a medförfattare till TELDOK Rapport 109: IT-företag i samverkan – nätverk för bättre affärer.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport132.pdf

De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten. Teldok Rapport nr 137

Hur kan IT användas i det konstnärliga skapandet? Eller för att sprida konstverk?

Med fotfäste i bildkonsten belyser TELDOK Rapport 137: De nya frihetsrummen. Svenska röster om informationsteknik i samtidskonsten några av de sätt på vilka modern informationsteknik håller på att införlivas i den konstnärliga skaparprocessen.

Flera bildkonstnärer som själva valt att arbeta med IT intervjuas utförligt. Bl a säger en av dem (Jim Berggren): ”Då måste man fråga sig: vad är ett original i det här fallet? Och nästa fråga: är det så viktigt? Den typen av frågor är typiska för den datorgenererade konsten. För egentligen handlar det om att man håller igång ett långkok på idéer. Otaliga små grytor som står och puttrar. Och så smakar man av dem då och då.”

En kollega (Edvard Derkert) hyllar den nya teknikens möjligheter även om IT på vissa sätt kan tänkas störa den kreativa processen.

”Att sitta och stirra in i en dataskärm är förvisso ingen fullgod ersättning för den sensuella, mer spontana, upplevelsen att rota i de drivor som förr belamrade mitt skrivbord. … (Men) den digitala bildhanteringen har inte bara gjort det enklare att vrida och vända och montera, utan också att förändra form, färg och strukturer. Steglöst och efter behag. … göra transparenta överlappningar av de lager på lager som hela collagekonsten ju bygger på … legera bilder på nya sätt; addera, subtrahera, multiplicera. Förändra färgbilder till gråskalebilder. Jobba med filter. Vad du vill!”

En annan konstnär (Channa Bankier) utbrister, till synes överlycklig: ”(Det) var en stor ny värld som höll på att öppna sig. De här programmen har en sådan generositet.

De är personliga i sig och bjuder på så många möjligheter att varenda konstnär kan hitta just det just han behöver i det här fantastiska pixelsystemet. … Färgerna blir som mjuka laveringar, nästan som holländskt skiktmåleri från sextonhundratalet. Så när jag upptäckte att det jag trodde bara skulle vara ett slags montage- och klippsystem, att det i själva verket var något man kunde MÅLA inne i – ett måleri som leder gud vet vart – då kände jag mig märkligt hemma. … Det är fruktansvärt roligt!”

Vad användningen av teleburen informationsteknik betyder för att tillgängliggöra olika konstverk och konstarenor diskuteras likaså. Dessutom berörs hur interaktiviteten – som karaktäriserar IT – medför nya möjligheter till medverkan och medskapande.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport137.pdf

Privatliv & Internet. Som olja och vatten? Teldok Rapport nr 134

Ju mer vi använder Internet desto fler uppgifter om oss hamnar ”där ute” på nätet. Det gäller innehållet i våra e-brev och namnen på mottagarna, liksom uppgifter om vilka webbsidor vi tittar på – avslöjande allt möjligt från fritidsintressen till politiska åsikter eller sexuella preferenser. Våra möjligheter att kontrollera vad som händer med uppgifterna är försvinnande små.

Privatliv & Internet – som olja och vatten? behandlar problemen med att skydda den personliga integriteten i IT-samhället. Den beskriver riskerna och diskuterar möjligheterna att värna privatlivet med juridiska, tekniska och praktiska metoder.

Privatliv & Internet – som olja och vatten? har skrivits av journalisten och författaren Anders R Olsson som länge intresserat sig för frågor om demokrati, personlig integritet och medborgerliga rättigheter. (VINNOVA (f d KFB) och TELDOK har tidigare (i programmet Telematik 2001) gett ut Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med cyberrymden? där Anders R Olsson deltar.)

Privatliv & Internet – som olja och vatten? är den fjärde utgåvan i TELDOKs och VINNOVAs (f d KFB) program Telematik 2004, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport134.pdf

Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer. Teldok Rapport nr 138

Hundratusentals svenskar har redan sökt information om hälsa på Internet – kunskaper, erfarenheter och åsikter om sjukdomar och deras behandling. För varje dag växer utbudet av hälsoinformation; nätplatserna innehåller information och inlägg av olika kvalitet och med olika sändare och syften.

Vad betyder denna växande näthälsoflod för patienterna, för deras anhöriga, för vårdpersonalen? Och vad händer t ex med relationen mellan patienter och läkare när läkarens gamla kunskapsövertag kan utjämnas genom tillgången till Internet? TELDOK Rapport 138: Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer – uppstår konfrontation eller samarbete? behandlar ingående och utförligt sådana frågor.

Nätplatser med medicinsk information och patientgemenskaper ger inte minst kroniskt sjuka råg i ryggen. Patienter lär sig mer om sjukdomar och behandlingar. Vårdfolk använder nätet för att fördjupa och vidareutveckla sitt yrkeskunnande. Den omfattande tillgången till information revolutionerar vården och höjer vårdkvaliteten.

Näthälsa. Internetpatienter möter surfande doktorer ­ uppstår konfrontation eller samarbete? är den sjätte utgåvan i programmet Telematik 2004 som drivs av VINNOVA (f d KFB) och TELDOK. Rapporten har skrivits av frilansjournalisten Mats Utbult (utbult@bahnhof.se), som tidigare bl a skrivit två efterfrågade TELDOK-rapporter om IT-användning i vården.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport138.pdf

The Long Now of Information. Teldok Via nr 40

The Long Now of Information granskar de underliggande strukturer som bestämmer hur människan – som individ och som social varelse – hanterar information. Om det som vi uppfattar vara konstant på detta område verkligen förändras blir effekterna stora.

Innehåll: Granskning av de underliggande strukturer som bestämmer mänskligt individuellt och socialt informationshanterande, t ex inom fysik, kognition och vad gäller informationens kombinationsmöjligheter. Idén är hämtad från den franske historikern Braudel, att det som är konstant inte märks men är bestämmande och skulle det ändras blir effekterna desto större.

Metod: Bygger på omfattande litteraturgenomgång och historiska paralleller, en del nära i tiden, inte minst då det gäller Internet.

Avsändare: Författaren är forskare med inriktning på innovation och IT, författare till bl a TELDOK Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen.

Mottagare: Den som vill få idéer om nya forskningsinriktningar liksom om affärsidéer med verkligt genomslag – vilket kräver fantasi ovanpå den givna beskrivningen.

Grad av analys: Djupgående, ibland spekulativ.

Täckning: Om temat som här är att upptäcka det oupptäckta kan inte rimligen varudeklarationen svara annat än: ofullständig.

Datumstämpel: Juni 2000.

Nyhetsvärde: En sammanställning med denna inriktning finns inte tidigare.

Via TELDOK 40: The Long Now of Information har författats av professor Bengt-Arne Vedin (vedin@stockholm.mail.telia.com), som också bl a författat TELDOKs bästsäljare Rapport 131: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen (utgiven i samarbete med TELDOKs partner Dataföreningen i Sverige) och Info 18: Innovation & Internet (utgiven i samarbete med Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer).

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via40.pdf

IT, Innovation. Israel. Teldok Rapport nr 135

TELDOK conducted a study tour to Israel January 8–14 2000 (1 Shevat–7 Shevat 5760) to document drivers and conditions of small and medium-sized Israel-based companies, especially in the IT business.Nine participants visited a large number of sites and issued their findings in TELDOK Report 135E: IT, Innovation – Israel. A free >electronic copy may be found here. (Rapporten finns också att ladda ner på svenska; the report was published in Swedish also.)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf

IT-Innovation Israel? Teldok Rapport nr 135

TELDOK gjorde en studieresa till Israel januari 2000 (Shevat 5760) för att studera hur innovationer och IT-användning kan frodas i ett relativt litet land med stor invandring. Bengt-Arne Vedin beskriver resan och rapporten så här (för Management of Technology 00-1):

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport135.pdf