Category Archives: 1999

Dyslexi. Ett handikapp i informationssamhället. Teldok Rapport Via nr 35

Posted on by

I informationssamhället måste alltfler kunna hämta och lämna skriven text på fax eller PC-skärm. Vad gör det åt dyslektikerna, personer (oftast män) som pga funktionsnedsättning har svårt att läsa och skriva bokstäver, ibland också siffror?

Så här skriver Birgitta Frejhagen, själv dyslektiker, som bl a varit dataombudsman, småföretagare och storföretagsledare, i sitt förord: ”Jag fick ett intyg när jag var tio år, som sa att jag var ordblind. Det hjälpte mig. Lärarna slutade i stort att skälla, stöna och ironisera. Även om många – de flesta? – ändå fortsatte att låta antalet stavfel på en sida påverka betyget oberoende om ämnet var historia eller biologi. Och så är det – många som ser stavfel i en text får ett skadeglatt, småflinande uttryck i ansiktet och kan inte undanhålla sig en kommentar.

…

Förmågan och lusten att läsa och skriva blir allt mer väsentlig för alla medarbetare. För tio eller tjugo år sedan fanns det många yrken där man inte behövde visa hur man skrev. Informationssamhället rycker idag allt närmare var och en i arbetslivet. Ordblinda, eller dyslektiker som det heter idag, riskerar att hamna tillbaka i skolans förnedring.”

IT är både hot och tillgång! Datorer kan hjälpa dyslektiker. Men därutöver behövs också systematisk träning för att förbättra språklig förmåga och självförtroende. Dyslexi – ett handikapp i informationssamhället (Via TELDOK 35) visar hur det kan ske.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via35.pdf

En vision från Dataföreningen. Teldok Rapport nr 131

Posted on by

Hade någon kunnat förutse framtiden för informationsbehandling och telekommunikation när Dataföreningen startades för 50 år sedan? Nej, naturligtvis inte! Året var 1949, och transistorn hade inte fyllt två år.

Oljekrisen visade att det inte bara är tekniska och vetenskapliga genombrott utan också politiska, ekonomiska och sociala chocker som kan kullkasta noggranna förutsägelser av framtiden. Dessutom har det visat sig att det är svårare att förstå människors värderingar än utvecklingstrender i teknik.

I början av november utkommer TELDOK Rapport 130: IT-Sverige – en vision från Dataföreningen. Rapporten är skriven av Bengt-Arne Vedin.

Dataföreningen tog initiativ till rapporten för att fira sitt femtioårsjubileum, inte med en historisk tillbakablick utan med ”ett antal frambildsbilder”, en Delfi-studie, ett antal scenarier, tillsammans alltså ”antal studier av utvecklingsläge och framtidstendenser”.

Författaren, TELDOK och Dataföreningen ”lovar inte att framtiden kommer att bli på något speciellt sätt…” Men att ta del av förtätade framtidsbeskrivningar är ett bra sätt att förbereda sig på möjliga händelser och utvecklingssteg.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport131.pdf

Läs om TELDOKs utgivning 1994-1999. Teldok Ref.dok. M

Posted on by

Innehåll Korta beskrivningar, som denna, om innehållet i TELDOKs skrifter.

Metod Innehållsanalys, inklusive bedömning av målgrupp angivande av sändare etc.

Avsändare Beskrivningarna gjorda av professor Bengt-Arne Vedin, ledamot av TELDOK Redaktionskommitté sedan dess start, granskade av TELDOKs sekreterare docent PG Holmlöv.

Mottagare Den som söker information om skrifter om nya dokumenterade praktiska tillämpningar av teleteknik och informationsteknik.

Grad av analys Innehållsdeklarerar skrifterna utan att trycka av dem eller ge en värderingsbaserad recension.

Täckning Rapporter från TELDOK utgivna 1994­1999.

Datumstämpel Utgiven 1999.

Nyhetsvärde Samlad katalog för TELDOKs senast utgivna skrifter.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-referensdokumentm.pdf

Innovation & Internet. Teldok Info nr 18

Posted on by

Innovation & Internet vänder sig till den som i sin yrkesverksamhet, till sina egna produkter eller tjänster, vill foga Internet som ytterligare ett medium. Rapporten vill ge svar på frågor som: Hur kan jag följa utvecklingen? Vilka tumregler finns det för hur jag eller min organisation bör agera? Vilka nya spelregler tycks utvecklas? Vad får jag inte glömma att tänka på? Vilka är de organisatoriska aspekterna?

Mycket av det som beskrivs här finns också (kanske mer utförligt behandlat) på TELDOKs webb, med start på www.teldok.org/innova/start.html. Där finns också mer material än vad som får plats i denna tryckta skrift. Webbprojektet fortsätter, med stöd också av Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.

Innovation & Internet innehåller följande avsnitt:

  • Vad karaktäriserar Internet?
  • En transaktion har flera komponenter
  • Metoder för affärer på Internet
  • Hur sätter man pris?
  • Nätet är ett samhälle
  • Entusiasternas klubb
  • Trycksaker på Nätet
  • Förmågan att fråga är guld värd
  • Fungerande marknader…
  • Råd att beakta?
  • Hur kan jag se vad som är bra?

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-info18.pdf

De italienska industridistrikten som modell och verklighet. Teldok Rapport nr 128

Posted on by

Italien har minst lika många hinder för småföretagare som Sverige – ändå har de italienska småföretagen i norra Italien, i bransch efter bransch, mellan 60% och 85% av världsmarknaden. HUR GÅR DET TILL?

Italienska företag kan ses föregångare i det nya IT-samhället genom att de agerar som sillstim med social kompetens. Eller är historierna om nätverk för bra för att vara sanna?

TELDOK besökte Italien hösten 1998 för att dokumentera konkurrens och samarbete i olika branscher; frankantig IT-användning; och IT som stöd för demokrati och myndighetsservice. Resultatet blev TELDOK Rapport 128: De italienska industridistrikten som modell och verklighet.

Rapport 128 har redigerats av frilansjournalisten Miki Agerberg, som är expert på norra Italiens industridistrikt.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport128.pdf

TELDOKs Årsbok 2000. Teldok Rapport nr 130

Posted on by

Telenätet – ”världens största maskin” – växer snabbare än något annat tekniskt system. Telekommarknaden i OECD-länderna växte med 7% per år mellan 1992 och 1997 (radio- och TV-marknaden ökade ”bara” med 3% under samma period).

Tillväxten beror bl a på den fenomenala spridningen och användningen av Internet (195 miljoner användare i augusti 1999), liksom på att det tillkommer fler mobiltelefonanvändare än nyfödda på vår jord: varje sekund skaffar fyra personer ny mobiltelefon.

Den globala ”infokom”-marknaden 1999 bedöms vara värd över 18 biljoner (18.000 miljarder) kronor. Telekom- och IT-marknaderna är ungefär likstora; båda omsatte 1998 ca 6 biljoner kronor (vardera drygt 7.000 miljarder euro). (För resten svarar sådant som reklam, databehandling och innehåll i TV-sändningar mm.)

Gårdagens monopolistiska teleoperatörer, av vilka många privatiserats, omsätter enorma belopp. Störst 1997 var japanska NTT med 226 000 anställda; svenska Telia kommer bara på tjugofjärde plats med mindre än en tiondel av jättarnas omsättning.

Av världens 15 största föreslagna fusioner under perioden 1997–1999 var över hälften mellan teleföretag. Och av världens sex största aktieemissioner 1984–1996 gällde hälften teleföretag. Störst utförsäljningar gjorde japanska staten (NTT) och tyska staten (Deutsche Telekom). Man kan jämföra med att norska och svenska staten sagt sig behålla aktiemajoriteten – i sexton år till! – vid den planerade fusionen mellan Telia och Telenor.

Om de våldsamma förändringarna i IT- och telebranscherna (med ett ord: infokom) handlar den faktaspäckade TELDOKs Årsbok (nu daterad till 2000) som utkommer i november 1999. Där beskrivs Internet-användningen liksom användningen av IT och tele, i Sverige och i övriga världen. Där finns också uppgifter om några centrala användningsområden för IT: utbildning, vård (telemedicin), kultur, politik osv, med exempel hämtade också från andra TELDOK-rapporter.

TELDOKs Årsbok 2000 är rikt illustrerad och innehåller – kapitelvis – fascinerande ”tidsfönster” som visar IT-utvecklingen och andra minnesvärda utvecklingssteg bakåt i tiden. Som vanligt har Årsboken redigerats av Gull-May Holst och i år formgiven av Yvonne Skanlert Werner, Skärgårdskontoret Ljusterö AB.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport130.pdf

IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv. Teldok Rapport nr 129

Posted on by

Vad händer med människor och yrkesroller, företag och företagandets villkor när vi nu surfar fram på en allt snabbare förändringsvåg buren av den digitala revolutionen? Vad händer med dem som lever inbäddade i IT-samhället och som genom sin kapacitet svarar för de nya företagens galopperande värde – och vad med dem som känner sig ställda utanför?

För ett drygt år sedan genomfördes ett rundabordssamtal med en grupp erkända forskare och utvecklare: IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv. Ett motsvarande samtal har nu, under ledning av samma ordförande, ägt rum i en grupp 30-åringar, alla kvalificerade användare av IT.

IT inför en rad nya förutsättningar för arbetsliv och samhälle och samspelar naturligtvis med andra faktorer. Tekniken finns, den kommer att utvecklas, dess möjligheter kommer att användas – men i fråga om hur och till vad den kommer att användas finns alternativ. En central fråga blir därför vilket innehåll vi kommer att ge tekniken. Och hur ska vi alla bli delaktiga, hur ska vi kunna påverka?

Medvetna val förutsätter bedömningar av teknikens framtida möjligheter och risker – i ett läge, där utvecklingen går oerhört snabbt och situationen beskrivs som kaotisk. I samtalet ifrågasätts våra ledares insikter och förmåga att formulera realistiska och stimulerande framtidsvisioner. Fasthållandet vid traditionella tankemönster och vid en föråldrad världsbild blir dysfunktionellt; det skapar också misstro bland de yngre som tycker sig ana någonting annat och radikalt annorlunda.

Samtalet ger naturligtvis inga enkla och entydiga svar. Men väsentliga frågor ställds och diskuteras. Det är viktigt att den processen ständigt fortgår: att vi formulerar medvetandegörande frågor, att vi prövar tentativa svar, att vi kritiskt granskar vad som görs och vad som inte görs.

TELDOK Rapport 129: IT inför framtiden. Ett rundabordssamtal med unga perspektiv utkommer i maj 1999, Rapporten har författats av Lennart Lennerlöf, professor emeritus, som också ligger bakom iscensättande och upptecknande av IT i arbetsliv och samhälle. Ett rundabordssamtal med mänskliga perspektiv.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport129.pdf

Flexibla organisationslösningar. Teldok Via nr 36

Posted on by

Work where you want: jobba hemma – eller tillbaka till kontoret? Flexibla arbetsformer? Rentav flexibla kontor?

Birger Rapp och Birgitta Rapp menar att vi visserligen ”står inför en trend som innebär nya möjligheter med flexibilitet, mindre stress, ökad effektivitet och produktivitet … självständighet, frihet under ansvar och valfrihet” …

Men samtidigt finns en annan trend med innebörden: Tillbaka till kontoret. Fast till ett annat kontor än det med fasta och stängda tjänsterum: till det flexibla kontoret, med projektarbetare som trivs bäst i öppna landskap.

Vilken tendens vinner? Klart är att tekniken i sig möjliggör de mest olikartade organisations- och arbetslösningar. Birger Rapp och Birgitta Rapp undersöker och spjälkar upp fenomenet flexibelt arbete på flera olika sätt. Rapporten ger utblickar och analyser som gäller ”Skärgårdskontoret” (en arbetsplats för distansarbetare); mobilt arbete; satellitkontor; och flexibla kontor, med eller utan ”multiflex”. Multiflex innebär ”Work where you want”, medan flexibilitet utan multiflex påminner om öppna landskap och osmos, dvs vad japanerna i sina trälhav kallar: Vi lär oss av att arbeta med varandra.

Via TELDOK 36: Flexibla organisationslösningar utkommer i november 1999, Skriften har författats av professor Birger Rapp och forskningsdirektör Birgitta Rapp. Utgåvor i serien Via TELDOK måste beställas!

Via TELDOK 36 ingår i TELDOKs och VINNOVA (f d KFB)s program Telematik 2001, som tillkommit för att studier av tidiga användare och användningsområden redan i dag ska kunna ge vägledning för beslut och åtgärder som gäller den fortsatta utvecklingen. Tolv andra rapporter har hittills publicerats i programmet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport156.pdf

Allas våra museisamlingar. Teldok Via nr 38

Posted on by

På webben skulle konstmuseer och andra som har samlingar kunna få ett extra, nytt och spännande ”skyltfönster” – alla klenoder som inte får plats i de ordinarie utställningslokalerna kan förtecknas och t o m visas upp.

Hur ser det ut idag? De flesta svenska museer har en egen hemsida; dessa har dock kritiserats för att vara statiska och mest innehålla öppettider. Men utvecklingen går framåt! Goda exempel, och spännande framtidsvisioner presenteras i Via TELDOK 38: Allas våra museisamlingar.

Allas våra museisamlingar har författats av konstvetaren Sofie Rittfeldt. Rapporten bygger bl a på ingående intervjuer med nio personer som från mycket olika utgångspunkter intresserat sig för hur museer kan använda IT ”för att göra sina samlingar tillgängliga för allmänheten”. Några röster kommer från museifolk, andra från konstnärer; en person är IT-journalist, en lärare, en forskare.

Sofie Rittfeldts perspektiv anas i titeln. Samlingarna tillhör oss alla – men de är för stora för att kunna visas i dagens betong- och träslottsmuseer. Som en Zola vandrar hon fram i museernas magasin och finner deras sanna själ: ”mystiken, gåtfullheten och tiden komprimerad till ett ögonblick… Dammsugare, skridskor och ljuskronor trängs med kakelugnar och fiskeredskap.”

Kanske kan IT hjälpa till att föra ut museisamlingarnas rika innehåll? De intervjuade har olika synpunkter på hur det ska gå till. I rapportens kanske intressantaste avsnitt bidrar Sofie Rittfeldt med en syntes som visar hur museerna kan erbjuda mer än en konstupplevelse genom planerade satsningar på IT som aptitretare före besöket och fördjupning efteråt.

90% av de svenska museerna har egen webb-sajt och 60% av personalen är IT-användare (Kulturrådet, 1999). Museernas IT-användning är under utveckling men mycket återstår att göra.

Den intervjuade forskaren, Dimitrios Ioannidis, som i våras anordnade en workshop om ”Museer och IT – utmaningar och möjligheter”, efterlyser ett klarare användar- eller kundperspektiv från museerna. Interaktiviteten måste förbättras, och museerna måste fundera över till vad besökarna (både på webben och på museet!) vill använda tekniken. Tekniken är så flexibel i sig och borde kunna användas för att stärka museets många olika identiteter, menar han.

Alla intervjuade verkar eniga om att webben ser ut att förändra museernas roll. Det är inte lika överväldigande att träda in på en webb-sajt som att möta den ibland monumentala konsten i verkligheten; men tekniken skapar ”nya ingångar” och nya sätt att presentera, och själv studera, museiföremålen. På längre sikt kan, med den nya tekniken, t o m dinosaurierna resa sig ur sin långvariga dvala!

Konstmuseet Louvren (i Paris) har en innehållsrik sajt på flera språk. Den webb-besökare som väljer ”Virtual Tour” från den engelskspråkiga startsidan (www.louvre.fr/louvrea.htm) kan själv kameraåka in mot och längs med mängder av objekt utställda i museets fyra våningar, och även runt pyramiden på museets gård.

The Museum of Modern Art i New York (www.moma.org) har bl a en Art Safari – ett ”betraktaräventyr” där unga besökare och lite äldre kan utforska djur och konst samt göra egna konstverk direkt på webben.

Onita Wass från Norrköpings konstmuseum och Susanna Rydén Danckwardt från Moderna Museet i Stockholm hör till dem som intervjuats i Allas våra museisamlingar. Tillsammans har de producerat CD-ROM-skivan Svensk modernism, viljan framåt 1905–1940.

Norrköpings konstmuseum, med ”en av landets främsta konstsamlingar av svenskt måleri”, är (enligt www.evreka.com) en av de två mest besökta webbplatserna som svarar mot sökordet konstmus* (den andra är Kalmar Konstmuseum). Norrköpings Konstmuseum har en trolsk sajt (www.norrkoping.se/konstmuseet) där man kan leta efter ”alla målningar” i en särskild databas.

Moderna Museet (www.modernamuseet.se) i Stockholm har en modernt designad sajt där bl a samtliga verk i pågående utställningar förtecknas. Några verk visas också i bild (i flera storlekar), försedda med sakkunniga kommentarer.

Bland alla svenska museer – även andra än konstmuseer, alltså – ligger Naturhistoriska Riksmuseet med Cosmonova (www.nrm.se) i särklass med ca 6 000 sidträffar per dag.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via38.pdf