Demokratin i det högfrekventa samhället. Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år. Teldok Via nr 33

Under den svenska modellens höjdpunkt fick politikerna brottas med stor fråga ungefär vart tionde år. Nuförtiden tampas de med tio stora frågor på ett år.
Ungefär så har förändringen av vårt samhälle skildrats. Vi har gått från ett ”lågfrekvent samhälle” till ett ”högfrekvent samhälle”. Men vad får det för konsekvenser för demokratin?
Författaren till denna skrift hävdar att demokratin – såsom vi lärt oss uppfatta den under 1900-talet – ligger pyrt till. Demokratin är till sin natur trög och kräver tid – och den är därmed illa ute i en värld som är hyperaktiv. Den ideala demokratin fungerar som en studiecirkel, men i vår tid är det snarare reuterskärmen som står i centrum för politikens uppmärksamhet. Och det är egentligen inte mycket vi kan göra åt den saken.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via33.pdf

One book at a time. Print on Demand. Teldok Rapport nr 122

Not so very long ago we were contemplating the imminent demise of the printed word under the impact of the new technology. Would the Gutenberg tradition be buried, the bookshelves be emptied and the booksellers disappear when the word, the book, could be produced and stored electronically?

Internet usabilityt guru Jakob Nielsen (www.useit.com/alertbox) has predicted exactly when the Book will cease to be – in 2008, when all of us have computer screens of such clarity and Intrernet access of such bandwidth that reading off the screen is as plesaurable as reading the printed page. Leading-edge users will stop reading books only five years from now, since they adopt new technology much earlier.

But technology always is double-faced, at the very least. One of the leading retailers of the Internet itself is indeed peddling books, even litle-known, obscure, and out-of-print copies. We at TELDOK, who disseminate the experience of early IT usage, do so by issuing books in print.

So, the focus of the recent TELDOK Report 122e, One book at a time, is: Will digital, tele-borne technology be able to revive the publication and improve the distribution of those books which are not big sellers, do not ride on passing trends and are not written in any of the big international languages?

Maja-Brita Mossberg, author of TELDOK Report 122e, has talked to a great number of knowledgeable authors, publishers, designers, producers, booksellers and readers, and presents several views of whether the Print on Demand technology coupled with the Internet can salvage, develop, or complement the Book as we know it.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf

En bok i sänder. Teldok Rapport nr 122

Kommer den digitala och teleburna tekniken att kunna återupprätta utgivningen och förbättra spridningen av böcker som varken är storsäljande, anpassade efter tillfälliga trender eller skrivna på något av de stora världsspråken?
Det är frågan som Maja-Brita Mossberg undersöker i ”En bok i sänder”, Rapport 122 från TELDOK som publiceras och sprids i mitten av juni 1998. Maja-Brita Mossberg gör så genom att på ett alltid nyfiket och spännande sätt ”utifrån olika aktörers perspektiv beskriva de möjligheter som öppnas vid mötet mellan den Gutenbergska pappersboken och den digitala framställningstekniken, de komplikationer som uppstår, de betänkligheter och förväntningar som frodas”, liksom den snabba utveckling av begreppet Print on Demand som skett under arbetet med rapporten. De många intervjupersoner som talar så direkt till oss mellan pärmana i ”En bok i sänder” är genuint oense trots sina ordentligt genomtänkta uppfattningar.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport122.pdf

Nya medier. Rapporten om multimedie- och internetföretagen i Sverige. Teldok Via nr 34

Företagen som sysslar med webb- och multimedieproduktioner utgör en framtidsbransch, med små och unga företag som nätverkar i dynamiskt samarbete på ett område som kombinerar underhållning och information, design och ADB. Svenska företagsgrupper når ryktbarhet – även på finanssidorna – och exporterar sitt kunnande samtidigt som företagen omstruktureras och stöps om. Rapporten Nya medier (Via TELDOK 34) visar att branschen består av småföretag vars företagsledningar tror på tillväxt och fördubblad omsättning.

Medelomsättningen var 3 miljoner 1996 men beräknas bli 11 miljoner i år. Personalökningarna förutses bli mindre: medelantalet anställda var sex personer 1996 och beräknas bli tio 1998. Nära hälften av företagen är baserade i stockholmsområdet (vart tredje av alla i Stockholms innerstad). Bara vart fjärde företag har sitt säte utanför de egentliga universtetsstäderna. Trots den nya gränsöverskridande tekniken är närheten till andra kreativa företag nämligen inte bara inspirerande utan också praktisk: tre fjärdedelar av företagen samarbetar med andra, och varandra, i produktionen av ”nya medier”.

Uppdragen i branschen är till mer än hälften företagspresentationer och reklam; övervikten är ännu tydligare om man bara ser till renodlade Internet-produktioner. En annan fjärdedel utgörs av utbildningsproduktioner och här verkar CD-ROM-uppdragen överväga. Tyngdpunkten i branschen har förskjutits från CD-ROM-produktioner till Internet. Webbproduktioner svarar för 80% av antalet uppdrag (varav 7% är intranät och 72% Internet) men inte för lika stor omsättning. Ensamma verkar heller inte webbuppdragen räcka till för att föda de största företagen: de företag som bara sysslar med webbjobb har mindre omsättning än genomsnittet.

Varannan anställd i branschen för ”nya medier” har avslutad högskoleutbildning bakom sig (dessutom har en av tio påbörjat univesitetsstudier). Över hälften har inriktning mot ADB och systemvetenskap, medan färre har utbildat sig för innehållet i produktionerna (13% är inriktade på reklam och marknadsföring). Bara 5% har grafisk yrkesutbildning och lika många designutbildning. Rekryteringsbehovet bedöms ändå vara störst inom just dataområdet.

I motsats till vad man kanske skulle kunnat tro består personalen inte i huvudsak av frilansare och multiflexare. 85% anges ha fast och 15% tidsbegränsad anställning, vilket skall motsvara vad som gäller för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver tillkommer konsulter för de flesta företagen i branschen, och konsulternas andel av personalen uppskattas till ca 15%.

På andra sätt präglas ändå branschen av formlöshet. Kollektivavtal finns bara i 19% av företagen. I nästan 60% av företagen är heller ingen fackansluten, så vitt företagsledningarna vet. Åke Sandberg verkar inte vara överraskad av den låga organisationsgraden eller av att kollektivavtal saknas. Detta är i själva verket karaktäristiskt för nya serviceföretag med få anställda där ägarna själva är verksamma i produktionen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via34.pdf

Nätet som marknadsplats. Teldok Rapport nr 123

Webb-handeln kan ändra allt!

På några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marknandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.

Det skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om Nätet som marknad (TELDOK Rapport 123) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.

Weje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.

  • Geografin minskar i betydelse
  • Tidsfaktorn förändras
  • Interaktiviteten ökar
  • Transaktionskostnaderna sjunker
  • Produktiviteten förbättras
  • Värdekedjan kortas och ändras

1997 var en milstope för Internet som marknadsplats, menar Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.

Också bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.

Branscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia. Autobytel.com är USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.

Svenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På Bilias webb-sajt, som dagligen får mellan 1 000 och 1 500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf

The TELDOK Yearbook 1997. Teldok rapport nr 116

In a world such as ours, shock-full of change, development, and uncertainty, it feels smug to hold on to something substantial, especially if this can serve as a guidance and reference. The TELDOK Yearbook 1997, published – probably for the last time in print – in January 1998, is such a substantial beacon: more than four hundred pages filled with graphs and tables, factoids and fact sheets, introductions and backgrounds, covering the immediate past and the probable future of information technology, computers and telecom.
The TELDOK Yearbook 1997 sets out to ”define Sweden’s place in an even more complex telecommunications and information technology world, in the information society, and to put (Sweden) firmly on the international IST map”, and in particular to present the data and insights ”from a user’s perspective”. Figures and graphs are amply employed to compare Sweden to other nations of the western world in terms of IT stock and usage, and to depict the IT penetration and use among the nine million Swedes.
A great variety of sources have been drawn on to present data that sometimes appear to be dazzling in quite different ways. Ms Gull-May Holst, always the Editor of the Yearbook, has come to rely heavily on Statistics Sweden, the OECD, the EITO Task Force, the UK DTI, and the ITU, but also on masses of other findings, in print as well as on the web. Separate chapters present reference data on IT acronyms and organizations, telecom operators and equipment suppliers, IT publications and web sites of particular interest.
And the net result? Quite impressive, according to the mail messages that keep arriving on Ms Holst’s doorstep. The leading Swedish morning paper Dagens Nyheter hails the TELDOK Yearbook 1997 as ”the most complete gathering of facts on telecommunications and IT in Sweden”, with data ”on everything from Internet usage to the number of industrial robots. Many statistics unfortunately are a few years old but the Yearbook works fine anyway thanks to the many descriptive articles”.
Regretfully there is no chance of reporting in print happenings as fast as these develop in reality or on the web (as news media have discovered recently). For some of the areas covered in the Yearbook, sources more recent than a few years back simply are unavailable. ”More and more information sits on the WWW these days”, remarks Gull-May Holst. ”The Internet information devoted to IT and telecom already can be counted in millions of web pages.” This by the way also helps explain that some time has passed since the previous ”Yearbook” was published.
This is the sixth ”Yearbook” in ten years. Combined they contain sixteen hundred pages of graphs, tables, and text, all under the supervision of Ms Gull-May Holst, now with the small consultancy Metamatic AB.
It is unclear to Gull-May Holst how much of the enormous information overload on the web can be used in a print publication such as the TELDOK Yearbook. ”The amount of information steadily increases no matter how you try to measure it”, Ms Holst remarks, ”but public access steadily is decreasing.” Information and knowledge is being regulated, copyrighted, commercialized, or simply kept secret as markets have to be opened and competition grows even more global.
Already in 1996 the global information and communications technology market saw total revenues of USD 1,400 billion, a dazzling amount out of which telecom services accounted for 600 billion. Some projections are particularly steep – especially forecasts of e-commerce on the Internet. In hindsight one can readily see that PC sales in Sweden seems to slow down; that IT jobs are being out-sourced; and that the PC penetration correlates markedly with well-known characteristics such as age, gender, education, and income.
Surely the reader will be flabbergasted not only by the height and slope of the curves in the graphs, or the sizes of the pies, but also by the blinding rate of change. Says Dr Bertil Thorngren, Chairperson of the TELDOK Editorial Committee, with Telia Research and now a professor with the Center for Information and Communications Research at the Stockholm School of Economics: ”You simply cannot issue Yearbooks such as this anymore. We will have to go for a combination of print and web-based publishing.”

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport116.pdf