Category Archives: 1998

Nya medier. Rapporten om multimedie- och internetföretagen i Sverige. Teldok Via nr 34

Posted on by

Företagen som sysslar med webb- och multimedieproduktioner utgör en framtidsbransch, med små och unga företag som nätverkar i dynamiskt samarbete på ett område som kombinerar underhållning och information, design och ADB. Svenska företagsgrupper når ryktbarhet – även på finanssidorna – och exporterar sitt kunnande samtidigt som företagen omstruktureras och stöps om. Rapporten Nya medier (Via TELDOK 34) visar att branschen består av småföretag vars företagsledningar tror på tillväxt och fördubblad omsättning.

Medelomsättningen var 3 miljoner 1996 men beräknas bli 11 miljoner i år. Personalökningarna förutses bli mindre: medelantalet anställda var sex personer 1996 och beräknas bli tio 1998. Nära hälften av företagen är baserade i stockholmsområdet (vart tredje av alla i Stockholms innerstad). Bara vart fjärde företag har sitt säte utanför de egentliga universtetsstäderna. Trots den nya gränsöverskridande tekniken är närheten till andra kreativa företag nämligen inte bara inspirerande utan också praktisk: tre fjärdedelar av företagen samarbetar med andra, och varandra, i produktionen av ”nya medier”.

Uppdragen i branschen är till mer än hälften företagspresentationer och reklam; övervikten är ännu tydligare om man bara ser till renodlade Internet-produktioner. En annan fjärdedel utgörs av utbildningsproduktioner och här verkar CD-ROM-uppdragen överväga. Tyngdpunkten i branschen har förskjutits från CD-ROM-produktioner till Internet. Webbproduktioner svarar för 80% av antalet uppdrag (varav 7% är intranät och 72% Internet) men inte för lika stor omsättning. Ensamma verkar heller inte webbuppdragen räcka till för att föda de största företagen: de företag som bara sysslar med webbjobb har mindre omsättning än genomsnittet.

Varannan anställd i branschen för ”nya medier” har avslutad högskoleutbildning bakom sig (dessutom har en av tio påbörjat univesitetsstudier). Över hälften har inriktning mot ADB och systemvetenskap, medan färre har utbildat sig för innehållet i produktionerna (13% är inriktade på reklam och marknadsföring). Bara 5% har grafisk yrkesutbildning och lika många designutbildning. Rekryteringsbehovet bedöms ändå vara störst inom just dataområdet.

I motsats till vad man kanske skulle kunnat tro består personalen inte i huvudsak av frilansare och multiflexare. 85% anges ha fast och 15% tidsbegränsad anställning, vilket skall motsvara vad som gäller för arbetsmarknaden som helhet. Därutöver tillkommer konsulter för de flesta företagen i branschen, och konsulternas andel av personalen uppskattas till ca 15%.

På andra sätt präglas ändå branschen av formlöshet. Kollektivavtal finns bara i 19% av företagen. I nästan 60% av företagen är heller ingen fackansluten, så vitt företagsledningarna vet. Åke Sandberg verkar inte vara överraskad av den låga organisationsgraden eller av att kollektivavtal saknas. Detta är i själva verket karaktäristiskt för nya serviceföretag med få anställda där ägarna själva är verksamma i produktionen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via34.pdf

Nätet som marknadsplats. Teldok Rapport nr 123

Posted on by

Webb-handeln kan ändra allt!

På några få år har Internet utvecklats till en global marknadsplats som idag omfattar drygt 100 miljoner människor, men som redan om tre, fyra år väntas ha ökat till 300–400 miljoner. Den elektroniska marknaden innebär nya förutsättningar för företag att marknandsföra, sälja och distribuera sina tjänster och produkter. Men det påverkar och förändrar också konkurrens och därmed även förutsättningarna för företagandet.

Det skriver Weje Sandén, ekonomijournalist sedan 20 år, numera på Veckans Affärer där han bevakar IT-utvecklingen. Han är författare till en alldeles ny rapport om Nätet som marknad (TELDOK Rapport 123) som innehåller ingående beskrivningar av och intervjuer med ”de svenska pionjärer inom bl a bank, aktiehandel, bok- och bilhandel” som tack vare att de skapat webb-sajter för försäljning och kundkontakt fått tillgång till en helt ny och större marknad.

Weje Sandén räknar upp flera ”fundamentalt ändrade förutsättningar att bedriva affärsverksamhet” som Internet-handeln innebär.

  • Geografin minskar i betydelse
  • Tidsfaktorn förändras
  • Interaktiviteten ökar
  • Transaktionskostnaderna sjunker
  • Produktiviteten förbättras
  • Värdekedjan kortas och ändras

1997 var en milstope för Internet som marknadsplats, menar Weje Sandén. För första gången i webbens korta historia överträffade aktiehandeln sex som den mest inkomstbringande verksamheten på nätet. Det senaste decenniets avregleringar på de globala finansmarknaderna har i kombination med IT, inte minst webben, skapat en helt ny konkurrenssituation. ”Hela mäklarbranschen kommer snart att finnas på Internet”, säger IBM-chefen Lou Gerstner – inte bara de nytillkomna lågprismäklarna som ännu dominerar webben. Om bara två–tre år kommer minst halva privatkundmarknaden att bestå av aktiehandel via webben, tror de Internet-mäklare som Weje Sandén intervjuat.

Också bankernas kostnader kan minska dramatiskt om kunderna stannar hemma och sköter sina bankaffärer elektroniskt. Weje Sandén beskriver bl a de 400 dagar som förändrade den svenska bankvärlden: hur de svenska bankerna under slutet av 1996 och 1997 tävlade om att introducera varsin Internet-bank. Vid det senaste årsskiftet var ca 200 000 svenskar anslutna till Internet-bankerna, och i oktober 1998 var antalet Internet-bankkunder över en halv miljon. Störst är SEB med ca 40% av marknaden.

Branscher som sysslar med mer materiella produkter påverkas också kraftigt av Internet-handel. Webben kan sänka transaktionskostnaderna vid bilköp med upp till 75% enligt vissa beräkningar. Weje Sandén beskriver autobytel.com och Billia. Autobytel.com är USAs största Internetbaserade marknadsplats för bilar, nya och begagnade, och kringtjänster. samt relaterade tjänster såsom finansiering, service och försäkringar. Under 1998 beräknas företaget ta emot två miljoner förfrågningar om bilköp och förmedla affärer till ett värde motsvarande 40 miljarder kronor.

Svenska Bilia är en av världens tio största bilhandlare. På Bilias webb-sajt, som dagligen får mellan 1 000 och 1 500 besökare, finns information om bilar till försäljning och möjlighet att beställa service och underhåll. Bilia har också bjudit in konkurrenterna för att pröva autobytels affärsidé: att på en enda plats samla all information om bilar – alla märken och modeller! – som är till salu.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport123.pdf

Välfärd via nätet. Hushållen och Internet. Om näthandel och elektroniska civila nätverk. Teldok Rapport nr 124

Posted on by

Rapporten behandlar två välfärdsområden::

  • hushållens roll som konsumenter inom näthandel; och
  • hushållens roll som deltagare i det civila samhällets nätverk med användning av Internet

Hushåll som använder Internet för informationssökning kan påverka sin egen välfärd eller livskvalitet. De kan få tillgång till nya möjligheter (t ex utbildning och flexibelt arbete) eller bättre kunskaper (om hälsa, bostäder, offentlig service mm) via nätet.

När det gäller näthandel och välfärd är rapportens fråga om Internet kan bidra till att stärka hushållens roll på konsumentmarknaden. Dels ökar varuutbudet, dels kan konsumenten hålla sig mer informerad om olika produkter. Det webbstöd som svenska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ger nätshopparen redovisas.

I avsnittet om elektroniska civila nätverk beskrivs de diskussions- och debattfora som under det senaste året vuxit fram på webben. Människor med likartade intressen kan träffas virtuellt för att diskutera de mest skiftande ämnen.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport124.pdf

Vårdkedjan och informationstekniken, Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder. Teldok Rapport nr 119

Posted on by

Genom att satsa på olika former av datorstöd för att hantera information om patienterna, deras tillstånd och behandling, har vården tre typer av vinster att hämta:

  • Tid
  • Bättre vårdbeslut i vardagen
  • Bättre resultatuppföljning och kvalitetsutveckling

Om dessa fördelar berättar i TELDOK Rapport 119 intervjuade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, datasystemutvecklare i vården. Men de berättar också mycket om alla hinder och fallgropar som de har mött och möter. Dessa olika hinder förklarar det faktum att sjukvården ligger sent i datoriseringen av just vårdinformationen – informationstekniken har ju länge använts för ekonomi och administration.
I fem reportagekapitel behandlas olika erfarenheter från olika delar av landet:

  • I primärvården i Östergötland har man erfarenheter av att använda datorjournaler för bättre uppföljning. På en vårdcentral har man med forskare från universitetet utvecklat och prövat en ”elektronisk bokhylla”, som ett slags lokalt intranet, dvs ett eget litet internt internet för vårdcentralen.
  • Landstinget i Sörmland har tagit ett samlat grepp och utvecklat ett vårdinformationssystem för både primärvård och sjukhusvård, i ett mycket nära samarbete med IBM.
  • På Danderyds sjukhus inför de det sjukhusjournalsystem som vid sidan BMS skördar de största framgångarna: Melior, som Siemens Nixdorf från början utvecklade i samarbete med sjukvården i Göteborg. Danderyd är först i världen med aktiva kort som säkerhetsnyckel.
  • Datorstöd för det löpande, dagliga omvårdnadsarbetet är en gemensam nämnare för utvecklingsprojekt, med användare som berättar om sina erfarenheter i Enköping, Mölndal, Uppsala och Halland.
  • I Bedside är en grundtanke att med bärbara datorer vid sängkanten hos patienterna både fånga och ha tillgång till data.
  • Beakta är ett system för att följa och värdera patienternas behov av omvårdnad – det som kallas vårdtyngd.
  • Kommunikationen mellan sjukvården och kommunens äldreomsorg är en av de svagaste länkarna i flödes- och vårdkedjan. I Halland finns erfarenheter av hur man kan underlätta med hjälp av fax, personsökare och röstbrevlåda, och med ett datoriserat adressregister.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport119.pdf

Klarar den svenska offentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden? Teldok Rapport nr 118

Posted on by

Hur påverkar Internet, Cyberrymden och elektroniken de grundläggande frågorna om integritetsskydd, yttrandefrihet och demokrati? I denna skrift diskuteras detta mot bakgrund av vår offentlighetsprincip och den pågående IT-utvecklingen.
Bör det även i framtiden i Sverige vara möjligt att med stöd av offentlighetsprincipen skapa personprofiler om oss, en möjlighet som saknar motstycke i övriga Europa eller USA – eller skall medborgarna ges större inflytande över sina personuppgifter?
Hovrättsrådet Krister Thelin, som redigerat rapporten, hävdar i skriften att IT-utvecklingen och Internet tvingar fram ett omtänkande där fokus sätts på den enskilde som ägare av informationen om sig och sitt. Hans tes är att den nuvarande ordningen skapar ”genomskinliga” medborgare. I USA diskuteras risken för de dataspår som följer i kölvatttnet på ökad elektronisk handel, men i Sverige ”äger” myndigheterna omfattande information om oss och kan – med stöd av offentlighetsprincipen – också sälja den.
Journalisten och författaren Anders R Olsson bemöter tesen och dömer ut den. Han försvarar den nuvarande ordningen och vill istället peka på de hot som biobanker, satellitövervakning, trafikstyrningssystem och polisiära databaser utgör. Den omfattande persondatamängden och möjligheten för alla till insyn med stöd av offentlighetsprincipen, oberoende av om den enskilde vill det eller inte, är för honom en integrerad del av vår välfärdsstat. Ökad ”äganderätt” och krav på samtycke skulle inte bara förstärka nuvarande maktstrukturer utan också vara katastrofal för yttrandefriheten och rättssäkerheten är hans tes.
I en sammanfattning analyserar professor Peter Seipel, ordförande i IT-kommissionens Rättsliga observatorium, de bådas synpunkter om integriteten i Cyberrymden. Någon risk för att Sverige blir en datafrizon ser han inte, men väl att de båda kombattanternas oförenliga synsätt kan ge underlag för en reviderad princip om ”informerat samtycke” och nykonstruktioner på ett viktigt område.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport118.pdf

IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125

Posted on by

Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.

Men i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.

Det finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.

TELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport125.pdf

Från grovarbetare till nätsurfare? Teldok Via nr 30

Posted on by

Vilka krav ställer det framtida IT-samhället på skolan och hur skall det gå för dem som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper?
Det är utgångspunkten för denna rapport, som bygger på intervjuer med skolministern Ylva Johansson, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och huvudsekreteraren i Kunskapslyftskommittén Åsa Sohlman. Huvuddelen av rapporten är en sammanställning från ett rundabordssamtal med neuropsykolog Håkan Eriksson, LO-ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktör Camilla Modér från Industriförbundet, rektor Gunilla Söderström samt professor Töres Theorell.
Komplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A- och B-lag förutses växa fram. Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Framtiden ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kuskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.
Detta är några av slutsatserna i Från grovarbetare till nätsurfare? Rapporten är sammanställd av Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, med långvarig erfarenhet från skolan, både som lärare och politiker, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via30.pdf

Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Teldok Rapport nr 120

Posted on by

Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.
Utvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.
När de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.
Men historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport120.pdf

Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121

Posted on by

En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.
Den elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.
I rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.
Trots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-rapport121.pdf

Vill du bli nådd? För och emot att vara ständigt inkopplad. Teldok Via 31

Posted on by

Vill du bli nådd? Av epost, av mobiltelefonsamtal och ett överflöd av budskap på Internet? Hur klarar du dina relationer och ditt arbete när du kommunicerar alltmer elektroniskt?
Dessa frågor tas upp i Vill du bli nådd – för och emot att vara ständigt uppkopplad. Tre forskare diskuterar vad informationstekniken innebär för människor och deras kommunikation. Finns det risk för överbelastning av information? Kräver epost en annorlunda discplin, s k nätetikett? Fattar vi bättre beslut med de nya verktygens hjälp? Är verktygen anpassade till människan? Uppstår det klyftor mellan dem som har och dem som inte har tillgång till den nya tekniken?
Yvonne Waern är professor i psykologi vid Linköpings Universitet Tema Kommunikation, där hon forskar kring hur människor kan samarbeta med hjälp av informationstekniken. Nils-Erik Gustafsson är anställd inom IT-industrin och bevakar där att man tar hänsyn till mänskliga faktorer när man skapar nya tekniska system. Olle Bälter forskar och undervisar på Kungliga Tekniska Högskolan och han har studerat hur människor använder epost.
Per Gustafsson, som sammanställt forskarnas synpunkter, är psykolog och vetenskapsjournalist verksam bland annat vid Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Han har specialiserat sig på frågor som rör samspelet mellan teknik, människa och samhälle.

Hämta hem dokument

http://www.teldok.net/pdf/Teldok-via31.pdf