TELDOK väljer att efter 26 år sätta punkt för sitt arbete. Här är rapporten som presenterar och kommenterar TELDOKs långa verksamhet.
Även om TELDOK nu avslutar sin utgivning av tryckta rapporter, är avsikten att hålla denna webb-plats vid liv ännu några år, vilket innebär att alla rapporter fortfarande kommer att kunna laddas ner (gratis). Också tryckta rapporter kan beställas, så långt lagret räcker. mailto: bertil@thorngren.nu
SVERIGES RIKSDAG ÄR VÄRLDSLEDANDE när det gäller att använda videokonferenser och ”streaming video” (direktuppspelade filmsnuttar) på Internet. Före riksdagsvalet 1998 använde flera riksdagskandidater webben och video på Internet för att få personvalsröster.
Flitigast på PC-skärmen i regeringen var förra skolministern Ylva Johansson, som varje vecka under en period kommunicerade med webb-video och chatt till Sveriges skolor. Även hennes parti SAP, (s) och moderaterna är trogna användare av videoutsändningar, webben och andra former av IT.
Oavsett var man bor i Sverige kan man följa politikens centrum, Riksdagshuset i Stockholm, till priset av ett lokalsamtal – bara man har Internet och kan ta emot ”streaming video”. För att kunna följa debatterna i kammaren startar man sin Real Player och anger i Open Location adressen pnm://real.pi.se/riksdagen.rm
Det säger Riksdagens silverhårige videoentusiast Gunnar Steiner ( 070 520 5200 ) som intervjuats om hur parlamentarikerna och riksdagspartierna använder ny informationsteknik, särskilt videokonferenser och direktuppspelad video på Internet.
Innehåll: Sammanfattning av ett antal presentationer vid ett internationellt seminarium. Inom teleområdet ökar produktiviteten stadigt med häpnadsväckande tal. Området genomgår nu en om-reglering, vilket föranleder frågan om de facto-monopol är berättigade, med svaret: nej. Den primära informationssektorn tillväxer primärt i stadskärnor, inte ”på landet”. Utvecklingen tycks, och borde, gå mot enhetstaxa, utan avståndsberoende. Pris tycks vara avgörande för genombrott i masskonsumtion av elektroniska media: under 500 $ och genomslaget är där. Ett scenario för den framtida butiken presenteras också, liksom en allmän modell för acceptansen av nya telemedier.
Metod: Sammanfattningar av ett antal bidrag till seminariet.
Avsändare: Redaktören är forskare vid Handelshögskolan och sekreterare i TELDOK; de deltagande var i allmänhet forskare från Norden och USA samt OECDs teletekniska guru Gaßmann.
Målgrupp: Intressenter i hur ekonomiska och beteendevetenskapligt orienterade forskare kan beskriva införande och acceptans av nya elektroniska media och hjälpmedel, inklusive regionala aspekter.
Grad av analys: Beror på bidragsgivarna, d.v.s. i allmänhet djupgående analys.
Täckning: Naturlig begränsning till inläggen vid seminariet, som av arrangörerna valts för att temat skulle bli allsidigt belyst.
Datumstämpel: Seminarium i november 1988, utgivning i augusti 1990.
Nyhetsvärde: Ovanlig kombination av djupa analyser av villkor och effekter för genomslag av ny teleteknik.
Innehåll: I två tidigare Teldok Rapporter, nr 45 och 48, beskrev samme författare utgångsläget för försök med kommunal kommunikation med datorbaserade telekonferenser, KOM-systemet, samt gav han en lägesrapport en bit in i projekten. Detta är slutrapporten. Det visar sig att för några har detta nya hjälpmedel blivit centralt medan andra blott ser det som perifert. Fördelar är mindre telefonberoende och snabbare kontakter samt nätverk som etableras över vanliga organisatoriska gränslinjer. Ledningsgrupper i några kommuner samt några fackgrupper ser mediet som en viktig kanal.
Metod: Intervjuer och studier av ”trafik” i systemen, dels statistiskt, dels innehållsmässigt.
Avsändare: Hans Köhler är forskare vid Stockholms Universitet och icke involverad i införandet av systemen.
Målgrupp: Kommuner, skolor, den offentliga sektorn i dess helhet, intressenter i elektronisk kommunikation.
Grad av analys: Bred analys av problem och slutsatser av försöken.
Täckning: En naturlig begränsning till aktuella experiment och organisationer, under den givna perioden samt med det utnyttjade konferenssystemet.
Datumstämpel: Rapporten utgiven i april 1990.
Nyhetsvärde: Sammanfattningen av ett antal satsningar på datoriserad kommunikation i offentlig sektor.
Innehåll: Sammanfattning av innehållet i ett endagsseminarium med dels ett par forskare, dels ”praktiker” vad gäller utlokalisering av informationstekniskt baserade verksamheter.
I England visar det sig att man kan flytta ut verksamheter från stadskärnorna, dock bara till ett begränsat avstånd. Men byggföretag kan börja bearbeta helt nya – geografiskt sett – marknader, förutsatt att de omorganiserar, kortar leveranstider drastiskt, närmar sig kunderna på nytt sätt, etc. I Sverige ser vi långsamma svängningar i förläggningen av boende, fritid, service och arbete. Teleteknik är en av många komponenter i detta.
Praktikfallen belyser hur informations- eller kunskapsarbetare typ journalister och författare kan driva sin verksamhet var som helst medan databehandling för t ex försäkringsverksamhet kan lokaliseras betydligt längre bort från stadskärnorna – oberoende av avstånd från dessa – än vad man kunde tro av beskrivningen från England.
Metod: Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.
Avsändare: Sammanfattningar av de olika inläggen, med en avrundande kommentar från en av deltagarna med stor överblick.
Målgrupp: Organisationer, politiker och beslutsfattare med intresse för frågor kring decentralisering och dekoncentration med hjälp av informationsteknik.
Grad av analys: Helt beroende av vad respektive föredragshållare bidrog med. Och de två forskarna stod för en mycket kvalificerad och utförlig analys.
Täckning: Innehållet i seminariet, som med nödvändighet var begränsat och fokuserat.
Datumstämpel: Seminariet hölls i början av 1990 och rapporten utkom i slutet av samma år.
Nyhetsvärde: Båda forskarnas utsagor men även några av praktikfallen torde ha nyhetsvärde – särskilt kombinationen.
Innehåll: EDI, EDIFACT och Odette är konventioner för elektroniska dokument, som avser att förenkla, förbilliga och effektivisera dokumenthantering särskilt inom bilindustrin och dess underleverantörssystem. Det finns då ett antal fördelar som kan analyseras, men också problem i form av trösklar för att föra in denna standard. Här beskrivs särskilt de mindre företagens förutsättningar, delsvis med utgångspunkt i intervjuer.
Metod: Forskarens analys parad med intervjuer och fallstudier av hur Odette införts och används. – Ingår i TELDOKs Europa-program.
Avsändare: Reiner Beck är företagsekonom och forskare vid Institutet för Datorstödd Företagsledning vid Stockholms Universitet.
Målgrupp: Större och mindre företag som har behov av Odette men även andra former av EDI. Forskare och policymakers med engagemang i frågor kring elektroniska dokument.
Grad av analys: Söker beskriva de för- och nackdelar som Odette kan föra med sig, med utgångspunkt från moderna idéer om kapitalrationalisering, JIT etc. Gör dessutom en ansats till en framtidsbeskrivning.
Täckning: Antalet intervjuade företag är visserligen begränsat men resultaten torde vara någorlunda typiska för bilindustrin.
Datumstämpel: Utgiven i november 1990.
Nyhetsvärde: Fallstudierna jämte tillhörande analys och framtidsbeskrivning torde vara högaktuella åtminstone ej alltför länge efter utgivningstidpunkten.
Innehåll: Användningen av informationsteknik i fem småföretag i glesbygd har studerats. Kontakten mellan den som lär och den som lär ut är avgörande för framgång, liksom företagsledningens intresse. Distansarbete förekommer knappast och resandet ökar. Regionkontor har kunnat dras in.
En Sifo-undersökning visar att datoriseringen 1989 är ojämnt fördelad – den har nått 38 procent av företag med högst fem anställda, 85 procent av sådana med fler än tjugo. När det gäller kommunikation via modem är fördelningen minst lika sned. Av de minsta företagen anser 42 procent att datorn kostar mer än den smakar, mot noll för de med fler än 50 anställda. Regionala skillnader saknas här. Klart mest datoriserad är kategorin ”uppdragsverksamhet”. 56 procent anser sig ha rutiner som inte lämpar sig för datorisering – men i Västernorrlands och Gävleborgs län gav endast 30 procent detta svar.
Rapporten redovisar utförligt denna typ av undersökningsresultat. Dessutom finns scenarier, som syntetiserar materialet.
Metod: Djupstudier av fem mindre företag, SIFO-enkät, analys av detta, samt scenarier och resonemang.
Avsändare: Per Davidsson är forskare i företagsekonomi vid Umeå Universitet och expert på nyföretagande; han har summerat en studie utförd av Thomas Tydén. Christer Asplund är konsult vid Sifo Futures med ett förflutet bl a inom utvecklingsfonden i Gävleborg.
Målgrupp: Personer med intresse i mindre företags behov och beteende.
Grad av analys: Författarna nöjer sig inte med siffror utan ger rekommendationer och tar upp tillförlitlighet etc i materialet.
Täckning: Fem djupa fallstudier i Malungs kommun har naturliga begränsningar, liksom kompletteringen, en bred enkät med ett betydande bortfall och naturligen svagt statistiskt underlag så fort materialet presenteras i alltför speciella och därmed små undergrupper. Scenarier och rekommendationer får ses som debattinlägg och provokationer till alternativa tolkningar.
Datumstämpel: Sifo-studien februari 1989, djupstudien färdig januari 1990. Utgåvan är från oktober 1990.
Nyhetsvärde: Kombinationen av brett och djupt. Utvecklingen till scenarier. En hel del av Sifo-materialet just för mindre företag är nytt, särskilt de regionala jämförelserna.
Innehåll: Beskriver i form av en rad artiklar utvecklingen mot elektroniska dokument, EDI. Volvos liksom dess underleverantörers synpunkter är representerade, Skanska liksom byggbranschen. Västtyskland ligger i täten – och EDIFACT är snart flygfärdigt. Tull och transporter är centrala i både bil- och annan industri, men blicken riktas även mot bank och försäkring. – Ingår i TELDOKs Europa-program.
Metod: Intervjuer, reportage och vittnesbörd i blandning. Generella faktabakgrunder, om Sveriges handelsberoende och om EDIFACT o dyl, blandas med fallstudier.
Avsändare: Göte Andersson är journalist med inriktning på datorer och teleteknik i tillämpning.
Målgrupp: Nuvarande och potentiella användare av elektroniska dokument, direkt och indirekt, i service och i industri, samt beslutsfattare och myndigheter som berörs av dessa frågor.
Grad av analys: Begränsad eftersom vad som ges är en serie ögonblicks- bilder. Vissa av bidragsgivarna gör även en analys men då utifrån en specifik situation, ett speciellt problem.
Täckning: Bilindustri och byggenskap är ju inte samtliga existerande branscher, men representerar en spännvidd. Banker, transporter och tull är centrala service-institutioner för handel inom eller över gränser.
Datumstämpel: Maj 1990.
Nyhetsvärde: Variationsbredden, beskrivningen av Västtyskland och EDIFACT.
Innehåll: Rapport från en studieresa till USA i april 1989. Informationstekniken innebär en lång rad möjligheter och risker inom distribution och varuhandel. Det illustreras till exempel av Federal Express’ ”tunga” utnyttjande av informationsteknik för att registrera, hålla rätt på, sortera och distribuera sina småpaket liksom företagets misslyckade försök att starta en telefaxtjänst. Olika experiment, praktiskt genomförda projekt och införda system beskrivs. Halva skriften behandlar konsumentnära tjänster, såsom från bank, varuhus, dagligvaruhandel etc. En annonsbyrå, ett elektroniskt medium och besök hos forskare finns också med. Avslutningsvis diskuteras vad som talar för och emot butikslös handel respektive teknik i butiken. Studieresan arrangerades av TELDOK.
Metod: Reserapportens, med beskrivningar av intryck och information från olika besök. Men dessutom en kvalificerad analys med kompletteringar och utblickar av mer generell karaktär.
Avsändare: Författarna är forskare vid Fonden för Handels- och Distributions- forskning vid Handelshögskolan i Stockholm och därmed experter på ämnet.
Målgrupp: Alla med intresse av hur varuhandel och distribution kan tänkas utvecklas, liksom även den som vill få impulser beträffande krafter som påverkar regional utveckling, företagsstrategier och logistiksystem.
Grad av analys: Författarnas breda perspektiv och djupgående kunskaper gör att analysen är kvalificerad och kritisk.
Täckning: Studiebesöken under resan är rapportens naturliga fokus. Genom författarnas bakgrund är dock perspektivet åtskilligt bredare.
Datumstämpel: Resan gick alltså i april 1989, rapporten utgavs i juni 1990.
Nyhetsvärde: Visserligen finns temat belyst i författarnas material från hemmainstitutionen, men konkretisering och popularisering i anknytning till de amerikanska besöken innebär direkt och lättillgänglig beskrivning.