Hur passar bilden in i utbildningen? Och särskilt: hur skiljer sig dagens digitala bilder från gårdagens illustrerade läroböcker?
Detta är ämnet för en ny rapport i Telematik 2004. Dr Yvonne Eriksson, verksam vid talboks- och punktskriftsbiblioteket och Institutionen för konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, har skrivit Bilden som roar och klargör. En jämförande studie mellan tidiga illustrerade läroböcker och dagens pedagogiska cd-rom.
Svaret – på frågan om hur bilden kommer in i utbildningen – kan spontant förefalla färdigtänkt. Kunskap borde vara lättare att lära med bilder; och ”dagens pedagogiska cd-rom” borde dra nytta av elevernas tusentals timmar TV-tittande och hundratals timmar datorspel. Vi borde vara vana vid att förstå och bearbeta bildinformation eftersom vi dagligen, stundligen och varje sekund bombarderas av främst synintryck; det mesta av det vi vet och kommer ihåg har vi lagrat i hjärnan med synens hjälp.
En stunds eftertanke leder förstås till insikten att ”det beror på”: bilderna ska helst passa ämnet, passa texten eller ”läromedlet” i övrigt, passa användarna (elever och lärare) och hela inlärningssituationen. Bilder (vissa typer av bilder) fungerar bättre än text på att beskriva vissa tillstånd eller förlopp, medan texter har sina fördelar. Bäst blir det om de stöder och kompletterar varandra.
Studier av vanliga läromedel – gjorda t ex av Rune Pettersson – visar att det inte alltid är så: de myckna bilderna ser ibland ut att alldeles tränga bort texten, och inte alla bilder stöds av texten eller lämnar vettig information. Ändå föredrar de flesta elever bilder i sina läroböcker; och bilder kan ibland vara enastående när det gäller att klarlägga komplicerade förhållanden eller att underlätta bearbetning och hågkomst.
Men här gäller det alltså digitala läromedel. Yvonne Eriksson utgår mycket riktigt från att bilden ska åskådliggöra texten men även tillföra ytterligare information. ”För att bilden skall kunna vara meningsbärande krävs att den som studerar bilden har förmåga att tyda den information som finns att hämta.” Och när man vill jämföra fördelarna hos digitala läromedel med böcker och kompendier behöver man, menar hon, ”först definiera vilken typ av text som lämpar sig för respektive medium, samtidigt som man preciserar målgrupp och användningsområde”.
I Sverige kom de första bilderna i skolböcker 1868. Först dök de upp i naturhistoria/naturkunskap och geografi, som Yvonne Eriksson därför valt att koncentrera sig på. Det är kanske inte att förvåna att ”dagens pedagogiska cd-rom” påminner om just det sena 1800-talets illustrerade läroböcker. Den digitala läromedelsproduktionen är bara i början av sin bana och sker – enligt Yvonne Eriksson – ”mer intuitivt snarare än att man explicit utgår från teorier rörande kognitiva och perceptuella processer som är involverade vid bildförståelse.” Det finns mycket att lära!