Kommer den digitala och teleburna tekniken att kunna återupprätta utgivningen och förbättra spridningen av böcker som varken är storsäljande, anpassade efter tillfälliga trender eller skrivna på något av de stora världsspråken?
Det är frågan som Maja-Brita Mossberg undersöker i ”En bok i sänder”, Rapport 122 från TELDOK som publiceras och sprids i mitten av juni 1998. Maja-Brita Mossberg gör så genom att på ett alltid nyfiket och spännande sätt ”utifrån olika aktörers perspektiv beskriva de möjligheter som öppnas vid mötet mellan den Gutenbergska pappersboken och den digitala framställningstekniken, de komplikationer som uppstår, de betänkligheter och förväntningar som frodas”, liksom den snabba utveckling av begreppet Print on Demand som skett under arbetet med rapporten. De många intervjupersoner som talar så direkt till oss mellan pärmana i ”En bok i sänder” är genuint oense trots sina ordentligt genomtänkta uppfattningar.
Author Archives: admin
One book at a time. Print on Demand. Teldok Rapport nr 122
Not so very long ago we were contemplating the imminent demise of the printed word under the impact of the new technology. Would the Gutenberg tradition be buried, the bookshelves be emptied and the booksellers disappear when the word, the book, could be produced and stored electronically?
Internet usabilityt guru Jakob Nielsen (www.useit.com/alertbox) has predicted exactly when the Book will cease to be – in 2008, when all of us have computer screens of such clarity and Intrernet access of such bandwidth that reading off the screen is as plesaurable as reading the printed page. Leading-edge users will stop reading books only five years from now, since they adopt new technology much earlier.
But technology always is double-faced, at the very least. One of the leading retailers of the Internet itself is indeed peddling books, even litle-known, obscure, and out-of-print copies. We at TELDOK, who disseminate the experience of early IT usage, do so by issuing books in print.
So, the focus of the recent TELDOK Report 122e, One book at a time, is: Will digital, tele-borne technology be able to revive the publication and improve the distribution of those books which are not big sellers, do not ride on passing trends and are not written in any of the big international languages?
Maja-Brita Mossberg, author of TELDOK Report 122e, has talked to a great number of knowledgeable authors, publishers, designers, producers, booksellers and readers, and presents several views of whether the Print on Demand technology coupled with the Internet can salvage, develop, or complement the Book as we know it.
Demokratin i det högfrekventa samhället. Från en ATP-fråga på tio år till tio ATP-frågor på ett år. Teldok Via nr 33
Under den svenska modellens höjdpunkt fick politikerna brottas med stor fråga ungefär vart tionde år. Nuförtiden tampas de med tio stora frågor på ett år.
Ungefär så har förändringen av vårt samhälle skildrats. Vi har gått från ett ”lågfrekvent samhälle” till ett ”högfrekvent samhälle”. Men vad får det för konsekvenser för demokratin?
Författaren till denna skrift hävdar att demokratin – såsom vi lärt oss uppfatta den under 1900-talet – ligger pyrt till. Demokratin är till sin natur trög och kräver tid – och den är därmed illa ute i en värld som är hyperaktiv. Den ideala demokratin fungerar som en studiecirkel, men i vår tid är det snarare reuterskärmen som står i centrum för politikens uppmärksamhet. Och det är egentligen inte mycket vi kan göra åt den saken.
IT-ism. Informationstekniken som vision och verklighet. Teldok Via nr 32
Någonstans mellan stora löften om informationsteknikens betydelse och många människors egna erfarenhet av att använda tekniken finns en besvärande diskrepans mellan vision och verklighet, säger författarna till Via 32.
Denna diskrepans har med tiden blivit alltmer besvärande för författarna och deras kollegor i MITS-gruppen (Människa, IT, samhälle – en forskargrupp vid Linköpings universitet). ”Upptäckten” av diskrepansen är i och för sig inte speciellt märkvärdig. Tvärtom förnimmer många, som följer nyheter och debatt och har egna erfarenheter av IT-användning, skillnaden mellan andras visioner och den egna praktiken.
De föreställningar om informationsteknikens betydelse som utvecklas hos opionsbildare, i massmedier och bland allmänheten ger författarna beteckningen IT-ism. Med IT-ism avses de löften och föreställningar, den retorik, som omger IT och som betonar teknikens samhällsförändrande kraft. Det är viktigt att uppmärksamma tre centrala faktorer i ett sammanhang: för det första IT-ismen, för det andra praktiska tillämpningar och för det tredje själva tekniken. berika studiet av IT-ismens innehåll å ena sidan och olika fallstudier å andra sidan. Ett sådant program kan möjliggöra närmare studier av samspelet mellan IT-ism, IT samt den praktik där individer konfronteras med både löftena och tekniken – och deras egna framgångar och tillkortakommanden. Genom att förstå diskrepansen och mekanismerna bakom den kan vi förhoppningsvis bättre tolka samtidens färd in i framtiden…
IT i skolan. Vision och verklighet. Teldok Rapport nr 126
Många är övertygade om att IT kommer att spela en väsentlig roll i våra skolor och för det grundläggande lärandet. Stora förhoppningar, och stora resurser, knyts till användningen av IT i skolan.
TELDOK har tidigare gett sig ut i klassrummen bland elever och lärare för att beskriva IT-vardagen och vad som krävs för att åstadkomma bra IT-satsningar i skolan. Idag handlar frågorna inte om att lära ut IT utan om tekniken som en drivkraft i den allmänna skolutvecklingen.
Rapporten undersöker hur visionerna om IT som ett verktyg för den nya undervisningen tagit form i verkligheten: Hur har de politiska visionerna omsatts praktiskt i skolan? Har förhoppningarna om IT som en revolutionär kraft infriats? Kan investeringar i IT räknas hem i tider av kommunal åtstramning?
Vill du bli nådd? För och emot att vara ständigt inkopplad. Teldok Via 31
Vill du bli nådd? Av epost, av mobiltelefonsamtal och ett överflöd av budskap på Internet? Hur klarar du dina relationer och ditt arbete när du kommunicerar alltmer elektroniskt?
Dessa frågor tas upp i Vill du bli nådd – för och emot att vara ständigt uppkopplad. Tre forskare diskuterar vad informationstekniken innebär för människor och deras kommunikation. Finns det risk för överbelastning av information? Kräver epost en annorlunda discplin, s k nätetikett? Fattar vi bättre beslut med de nya verktygens hjälp? Är verktygen anpassade till människan? Uppstår det klyftor mellan dem som har och dem som inte har tillgång till den nya tekniken?
Yvonne Waern är professor i psykologi vid Linköpings Universitet Tema Kommunikation, där hon forskar kring hur människor kan samarbeta med hjälp av informationstekniken. Nils-Erik Gustafsson är anställd inom IT-industrin och bevakar där att man tar hänsyn till mänskliga faktorer när man skapar nya tekniska system. Olle Bälter forskar och undervisar på Kungliga Tekniska Högskolan och han har studerat hur människor använder epost.
Per Gustafsson, som sammanställt forskarnas synpunkter, är psykolog och vetenskapsjournalist verksam bland annat vid Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Han har specialiserat sig på frågor som rör samspelet mellan teknik, människa och samhälle.
Elektronisk handel. Status och trender. Teldok Rapport nr 121
En av de starkaste trenderna inom IT-området just nu är elektronisk handel. Med elektronisk handel öppnas dörrarna mot nya marknader för de företag som lär sig bemästra tekniken – och som förstår att elektronisk handel handlar mer om affärsutveckling och organisationsförändring än om datorer, programvaror och nätverk.
Den elektroniska handel som det i allmänhet talas mest om är den som vänder sig till privatpersoner. Betydligt mer omfattande och avgörande för många företag är den elektroniska handel som sker mellan företagen, ”business to business”.
I rapporten beskrivs utvecklingen av den elektroniska handeln i näringslivet. Perspektivet är idag och tre år framåt. Rapportens första delen redovisar de trender som finns på området. I den andra delen redovisas svar från en enkät som besvarats av ca 40 svenska företag som arbetar med elektronisk handel.
Trots att användarföretagen bland de intervjuade (26 företag) har ca hälften av sin affärskommunikation i elektronisk form och 57% har en webb-sajt, är det bara 10% som visar sina produktkataloger på webben – och inget företag av dessa ganska avancerade låter sina kunder beställa elektroniskt från företagets webb-sajt. (Men det gör TELDOK: beställ Rapport 121 här!)
Cybershoppare, intermediärer och digitala handelsmän. Teldok Rapport nr 120
Rapporten beskriver, inte minst i många intervjuer med tidiga användare och aktörer, en verklighet som nu på allvar börjar tränga in i de svenska hushållen.
Utvecklingen är snabb och tycks hela tiden accelerera. Med flera Internet-anslutna datorer i våra hem, växande datamognad och ett allt större utbud av varor och tjänster som bjuds ut över nätet kan näthandeln mycket väl explodera ett stycke in på det nya millenniet.
När de svenska hushållen upptäcker fördelarna med att handla på nätet innebär detta ett markant trendbrott i handelns utveckling. Gamla konkurrensfördelar kan bli till nackdelar. Både grossist- och detaljistrollen förändras. ”Gränssnittet” mellan tillverkare och konsumenter befolkas av både nya och nygamla handelsmän. Till detta kommer en rad nya aktörer, ”intermediärer”, som ser en chans när handeln blir gränslös i en alldeles ny mening.
Men historien manar till försiktighet när det gäller att döma ut ”det gamla”. Paradoxalt nog är det kanske först av allt ”moderniteter” som stormarknader och supermarkets som får stryka på foten när allt fler använder datorn snarare än bilen för att göra sina inköp. Butiken på hörnet eller ståndet på torget kan mycket väl visa sig ha betydligt större överlevnadsförmåga. Så innebär kanske millennieskiftet att närbutiker och ”nätbutiker” finner en formel för samexistens, där ”torggubbar” och kvartershandlare, ”intermediärer” och elektroniska handelsmän sida vid sida förser oss med de varor och tjänster vi behöver.
Från grovarbetare till nätsurfare? Teldok Via nr 30
Vilka krav ställer det framtida IT-samhället på skolan och hur skall det gå för dem som inte vill eller kan tillgodogöra sig ökade teoretiska kunskaper?
Det är utgångspunkten för denna rapport, som bygger på intervjuer med skolministern Ylva Johansson, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och huvudsekreteraren i Kunskapslyftskommittén Åsa Sohlman. Huvuddelen av rapporten är en sammanställning från ett rundabordssamtal med neuropsykolog Håkan Eriksson, LO-ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktör Camilla Modér från Industriförbundet, rektor Gunilla Söderström samt professor Töres Theorell.
Komplexiteten ökar i arbetslivet liksom abstraktionsgraden i arbetsuppgifterna. Arbetsorganisationen blir föränderlig och alla skall i framtiden kunna vara chefer i projekt och under vissa tidsperioder. Ett arbetsmarknadens A- och B-lag förutses växa fram. Kraven på arbetssökande ökar beträffande formell kompetens, teknisk kompetens, social kompetens och språkkunskaper. Framtiden ställer också nya krav på lärarna både beträffande pedagogik, kuskaper och vad man skall lära ut. Konkurrensen mellan skolorna ökar.
Detta är några av slutsatserna i Från grovarbetare till nätsurfare? Rapporten är sammanställd av Bo Carlsson, konsult i strategisk informationsteknik, med långvarig erfarenhet från skolan, både som lärare och politiker, samt Rebecca Byron, sistaårsstudent på PAO-programmet (Personal, Arbete, Organisation) vid Stockholms Universitet.
IT och framtidens lärande. Teldok Rapport nr 125
Fram till idag har lärandet varit förbehållet skolor, skolböcker och lärare. IT kan förändra detta helt. Vill vi i framtiden ha ett fortsatt demokratiskt lärande med lika möjligheter för alla, krävs uthållig och bred satsning på IT. Det menar Lars Bolander som skrivit IT och framtidens lärande.
Men i Sverige finns ju redan datorer i skolan? Visst, men det handlar inte om mängden utan om hur de används. Det krävs en genomtänkt utbildningsstrategi både i skolan, arbetslivet och för fritiden. Där är IT ett oundgängligt verktyg.
Det finns rader med exempel på nya grepp kring lärandet med stöd av IT. Ett antal sådana mycket konkreta praktikfall demonstreras i boken, både inhemska och utländska.
TELDOK Rapport 125: IT och framtidens lärande utkom december 1998, Rapporten har författats av Lars Bolander, som tidigare bl a skrivit TELDOK Rapport 100: IT i skolan (1995). Lars Bolander har lång erfarenhet av utbildning och fortbildning inom skolan och högskolan och är nu projektledare och multimedieproducent.