Genom att satsa på olika former av datorstöd för att hantera information om patienterna, deras tillstånd och behandling, har vården tre typer av vinster att hämta:
- Tid
- Bättre vårdbeslut i vardagen
- Bättre resultatuppföljning och kvalitetsutveckling
Om dessa fördelar berättar i TELDOK Rapport 119 intervjuade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare, datasystemutvecklare i vården. Men de berättar också mycket om alla hinder och fallgropar som de har mött och möter. Dessa olika hinder förklarar det faktum att sjukvården ligger sent i datoriseringen av just vårdinformationen – informationstekniken har ju länge använts för ekonomi och administration.
I fem reportagekapitel behandlas olika erfarenheter från olika delar av landet:
- I primärvården i Östergötland har man erfarenheter av att använda datorjournaler för bättre uppföljning. På en vårdcentral har man med forskare från universitetet utvecklat och prövat en ”elektronisk bokhylla”, som ett slags lokalt intranet, dvs ett eget litet internt internet för vårdcentralen.
- Landstinget i Sörmland har tagit ett samlat grepp och utvecklat ett vårdinformationssystem för både primärvård och sjukhusvård, i ett mycket nära samarbete med IBM.
- På Danderyds sjukhus inför de det sjukhusjournalsystem som vid sidan BMS skördar de största framgångarna: Melior, som Siemens Nixdorf från början utvecklade i samarbete med sjukvården i Göteborg. Danderyd är först i världen med aktiva kort som säkerhetsnyckel.
- Datorstöd för det löpande, dagliga omvårdnadsarbetet är en gemensam nämnare för utvecklingsprojekt, med användare som berättar om sina erfarenheter i Enköping, Mölndal, Uppsala och Halland.
- I Bedside är en grundtanke att med bärbara datorer vid sängkanten hos patienterna både fånga och ha tillgång till data.
- Beakta är ett system för att följa och värdera patienternas behov av omvårdnad – det som kallas vårdtyngd.
- Kommunikationen mellan sjukvården och kommunens äldreomsorg är en av de svagaste länkarna i flödes- och vårdkedjan. I Halland finns erfarenheter av hur man kan underlätta med hjälp av fax, personsökare och röstbrevlåda, och med ett datoriserat adressregister.