Under den svenska modellens höjdpunkt fick politikerna brottas med stor fråga ungefär vart tionde år. Nuförtiden tampas de med tio stora frågor på ett år.
Ungefär så har förändringen av vårt samhälle skildrats. Vi har gått från ett ”lågfrekvent samhälle” till ett ”högfrekvent samhälle”. Men vad får det för konsekvenser för demokratin?
Författaren till denna skrift hävdar att demokratin – såsom vi lärt oss uppfatta den under 1900-talet – ligger pyrt till. Demokratin är till sin natur trög och kräver tid – och den är därmed illa ute i en värld som är hyperaktiv. Den ideala demokratin fungerar som en studiecirkel, men i vår tid är det snarare reuterskärmen som står i centrum för politikens uppmärksamhet. Och det är egentligen inte mycket vi kan göra åt den saken.